Bättre vård i livets slutskede | Region Värmland

Bättre vård i livets slutskede

[PRESSMEDDELANDE] Vården i Värmland har blivit mycket bättre på att ta hand om personer i livets slutskede. Det visar ny statistik från utvecklingsarbetet Nya perspektiv på Region Värmland.  

Erfarenheter  relaterade  till döende och död är en ofrånkomlig del av våra liv. Det är därför en betydande folkhälsofråga, eftersom vi alla påverkas av dödsfall i vår närhet och av vår egen dödlighet.  
 
I utvecklingsarbetet Nya perspektiv jobbar Region Värmland för förbättringar inom vissa, utvalda områden när det gäller hälso- och sjukvård och omsorg i både kommuner och landsting. Ett av dessa områden är vård i livets slutskede.  
 
– Det här är ett oerhört viktigt område att arbeta med, och jag är glad att det sker framsteg, säger regionråd Tomas Riste.  

Det viktiga samtalet

För den svårt sjuka personen och för de anhöriga är det viktigt att få reda på att vårdens inriktning ändras från att bota, till att lindra och främja en så god livskvalitet som möjligt. Det här ska enligt nationella riktlinjer ske genom så kallade brytpunktssamtal med läkare. Ett brytpunktssamtal ska innehålla dialog om prognos och fortsatt vård. Här är det viktigt att patienten är delaktig i planeringen.  
 
För sju år sedan, 2011, var det bara 44 procent som fick ett brytpunktssamtal, av de dödsfall som ansågs förväntade. Förra året hade det ökat till 59,6 procent.  
 
– Att få ett sådant samtal med sin läkare kan förebygga både oro och missförstånd för både patienten och de anhöriga, säger Linnea Grankvist, utvecklingsledare på Region Värmland.  

Stora framsteg när det gäller smärtlindring

En annan central rekommendation för vård i livets slutskede är att patienten får en regelbunden smärtanalys och skattning av smärtintensiteten. Målet med det är att ge så god smärtlindring som möjligt och kunna följa effekten av behandlingen. En utvärdering från Socialstyrelsen (2016) visade  att Värmland hade  lägst resultat i riket när det gällde just det här. Samtidigt har andelen personer som får en så kallad validerad smärtskattning i Värmland har ökat från 5,5 % (2011) till  30,9 % (2017). Genomsnittet i Sverige är 46,5 % (2017).  
Fortfarande är det alltså bara var tredje patient som får den smärtskattning som rekommenderas i de nationella riktlinjerna.  
 
– Även när det gäller demensvården sker framsteg i Värmland, vilket är otroligt glädjande, berättar Stina Höök, regionråd.   
 
En viktig förutsättning för utredning och uppföljning vid misstänkt demenssjukdom är att patienter registreras i Svenska Demensregistret. I början av år 2012 registrerade ingen av Värmlands vårdcentraler patienter i detta register, men idag är samtliga vårdcentraler anslutna.  

Fler får rekommenderad utredning av demens

Arbetet med  demensregistret har bidragit till att utveckla ett mer strukturerat arbetssätt vid demensutredningar och uppföljningar i länet. Andelen av de som fått en demensdiagnos och som erhållit en basal demensutredning har ökat från  45 % (2012)  till  84 % (2017).  
En basal demensutredning består av en rad olika undersökningar och provtagningar. Socialstyrelsen har riktlinjer för vilka delar som ska ingå i utredningen.  
 
– Det är goda resultat men  samtidigt är målet  att minst 90 % av personer i Värmland som får en demensdiagnos ska ha genomgått en basal demensutredning, säger Josefin Hellberg, utvecklingsledare på Region Värmland.  

Bild på Linnea Grankvist

Linnea Grankvist

Utvecklingsledare

Nya Perspektiv

Äldres hälsa

054-701 11 32

linnea.grankvist@regionvarmland.se

Bild på Tomas Riste (S)

Tomas Riste (S)

Ordförande regionstyrelsen (tillika regionråd)

054-701 10 11

tomas.riste@regionvarmland.se

Bild på Stina Höök (M)

Stina Höök (M)

2:e vice ordförande regionstyrelsen (tillika regionråd)

054-701 10 12

stina.hook@regionvarmland.se