Smittskyddsläkaren i stormens öga

Smittskydd Värmland har av naturliga skäl varit en central verksamhet i regionens arbete under pandemin. Smittskyddsläkaren Ingemar Hallén har stått mitt i hetluften och fått uppleva en av yrkeslivets mest intensiva perioder sedan smittspridningen började i Värmland i mars.

Ingemar Hallén, smittskyddsläkare talar under ett möte.

– Det har verkligen varit intensivt, inte bara för mig och smittskydd, utan för hela hälso- och sjukvården. Om jag tittar tillbaka ur smittskydds perspektiv är det främst två skeden där det blev som mest intensivt för vår del. Dels den initiala smittspårningen, dels när vi lite senare fick ställa om vården för att kunna ta emot patienter med misstänkt covid-19, säger Ingemar Hallén.

Snabb smittspårning av skidresenärer från Alperna

Pandemin kom till Värmland i början på mars när bussar med skidresenärer från Alperna återvände efter semester. Flera av personerna som hade varit på resa visade sig ha covid-19.
– Det var det första skedet, när personer med symtom fick tas om hand på infektionskliniken. Vi påbörjade smittspårning där alla personer som kan ha blivit exponerade för smittan skulle kartläggas. Den uppföljningen innebar ett mycket intensivt arbete.

Ingemar Hallén lyfter hur medarbetarna slöt upp ögonblickligen för att hjälpa till.
– Det var ingen diskussion utan personal från både smittskydd och smittspårare från STI-mottagningen kom på dagen med inställningen att detta skulle lösas gemensamt. Det blev långa dagar, kvällar och helger.

Att den initiala smittspårningen genomfördes på ett så pass effektivt sätt kan ha påverkat den fortsatta utvecklingen av smittläget i Värmland.
– Det finns skäl att tro att det gav en klar effekt och ledde till att vi inte fick en större spridning i Värmland. I Sörmland och Stockholm, som också hade många som kom från skidresor från samma område, blev den initiala smittspridningen mer omfattande.

Hälso- och sjukvården ställde om snabbt

Det andra intensiva skedet var när vården ställdes om för att kunna ta hand om patienter med symtom på covid-19. Hälso-och sjukvården ställde om snabbt. Omställningen skedde i stort sett samtidigt i landets regioner när man såg tecken på vad som skulle kunna innebära en snabb samhällsspridning av covid-19.
– Sedan fick vi inte den dramatiska utveckling som i vissa andra regioner.

Beslut utifrån de fakta som fanns

Många beslut har behövt fattats utifrån de fakta som funnits vid det aktuella tillfället, vilket Ingemar Hallén påpekar har varit en utmaning i rollen som smittskyddsläkare.
– Det var, som vi sagt så många gånger tidigare, ett nytt virus och vi visste inte hur snabbt det skulle sprida sig. Till en början tittade vi mycket på utvecklingen i Wuhan och Norditalien och med tiden på hur smittspridningen såg ut i Stockholm och Sörmland.

Smittskydd Värmland har på många vis haft en central roll under coronapandemin och inte minst gentemot invånarna i Värmland för att ge information om vad som är aktuellt och kunna bemöta frågor och funderingar.
– Jag inser vikten av att prata med till exempel media och att ge en korrekt bild av läget. Det är en viktig kanal för att nå ut med vettig och korrekt information och har varit en viktig del i mitt arbete. 

Samordning på nationell nivå

Smittskydd Värmland har i vardagen ett nära samarbete med andra myndigheter och smittskydden i landet. De vanliga veckomötena mellan Folkhälsomyndigheten och smittskydden intensifierades under våren. Ett möte per vecka blev i stället flera.
– Samarbetet fungerar i det stora hela bra men det kan ha försvårats av att vi inte är organiserade på samma sätt i de olika regionerna när det gäller smittskydd och vårdhygien.

Folkhälsomyndigheten samordnar smittskyddens arbete och ger rekommendationer och vägledning som väger tungt och det är önskvärt att det följs.
– Men de ger inte ut några föreskrifter och det är därför det kan ha sett annorlunda ut i resten av landet när det gäller till exempel skyddsutrustning. Där fanns ett behov av en större tydlighet och nationell enhetlig hantering för att inte skapa oro.

Utmaningar framöver

De utmaningar som Ingemar Hallén ser framför sig vad gäller hälso- och sjukvårdens verksamheter handlar om att kunna skala upp för att utföra mer planerad vård. Samtidigt ska misstänkta och bekräftade fall av covid-19 kunna hanteras framöver och vid bekräftade fall ska smittspårning utföras.
– Det finns en risk, som Folkhälsomyndigheten också har flaggat för, att vi kan få lokala utbrott i det skede vi är i nu. Men skulle smittspridningen ta fart så har vi en beredskap för att kunna växla upp.

För Smittskydd Värmland som verksamhet är den stora utmaningen att återuppta det arbete som delvis har lagts åt sidan.
– Vi ser bland annat att vi behöver arbeta mer med stöd till kommunernas vård och omsorg. Behovet har funnits tidigare, men det har blivit tydligare under pandemin där vi bland annat haft veckovisa avstämningar med kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS).

Dessutom väntar en ny säsongsinfluensa och vinterkräksjuka runt hörnet. Det arbetet pågår parallellt med att planeringen för hur vaccinationen av covid-19 ska gå till har påbörjats
– Trots att vi är mitt i en pandemi har vi alla en vardag att förhålla oss till som behöver fungera, säger Ingemar.

Tillbaka till Tiden med covid-19