Ris och ros till förslag till nytt strandskydd

Region Värmland välkomnar vissa förslag om förändrat strandskydd i en statlig utredning, men varnar också för ökad rättsosäkerhet.

Region Värmland har fått möjlighet att yttra sig om remissen av den statliga offentliga utredningen ”Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd”. Remissförslaget innehåller en rad förslag till förändringar av det nuvarande strandskyddet längs sjöar och vattendrag. 

För att kunna ge ett samlat värmländskt svar har regionen haft samråd med de värmländska kommunerna eftersom det främst är de som berörs av strandsskyddsreglerna. 

I svaret lyfter regionen att I Värmland finns det närmare 10 000 sjöar och 20 000 kilometer strandlinje. Geografin präglas av att Klarälven, en av Sveriges längsta älvar, rinner igenom hela Värmland och mynnar ut i Vänern, Västeuropas största insjö. Värmland är rikt på vatten och strand. 

– Därför är frågan om strandskyddet väldigt viktigt för Värmland. I många fall uppfattas det nuvarande strandskyddet som ett hinder för utvecklingen i landsbygdskommuner. Vi behöver en bättre balans mellan strandskydd och landsbygdsutveckling, säger regionala utvecklingsnämndens ordförande Stina Höök. 

Region Värmland markerar att det särskilt ställer sig bakom förslaget om att ta bort strandskyddet från småvatten och anlagda vatten, samt att regionen i grunden ser positivt på förlaget om möjligheten att helt ta bort strandskyddet i ett landsbygdsområde med lågt exploateringstryck, och möjligheten att peka ut Landsbygdsområden i kommunernas översiktsplaner för att möjliggöra för både nya bostäder och verksamheter. 

I sitt svar varnar Region Värmland samtidigt för att den lösning som föreslås – att kommunerna ansöker om tillstånd och länsstyrelserna fattar beslut utan att behöva samråda – förstärker dagens rättsosäkra läge. 

– Bevisbördan och utredningsansvaret läggs på kommunerna och länsstyrelserna kan till och med upphäva redan fattade beslut. Det är inte en rimlig ordning. Kommunerna behöver få förstärkt självbestämmanderätt över strandskyddet, säger Stina Höök. 

Regionala utvecklingsnämnden fattade på onsdagen beslut om att skicka in sitt svar till den statliga utredningen. 

 

Övriga ärenden vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde 

 

Region Värmland vill se konstruktiv dialog om skogen 

Vid sammanträdet på onsdagen antog regionala utvecklingsnämnden ett svar på en remiss om ett betänkande från Skogsutredningen som handlar om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen. 

Utredningens uppdrag är att undersöka möjligheterna och lämna förslag på stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald. Region Värmland anser att ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi. 

Utredningen pekar också på vikten av en konstruktiv dialog om hur brukandet av skogen skall ske framöver och vilka skyddsåtgärder som är viktiga för att säkra ett hållbart skogsbruk på lång sikt. Region Värmland står bakom de slutsatserna och anser att det är viktigt att alla aspekter och intressen blir beaktade ur ett regionalt hållbart utvecklingsperspektiv. 

Svaret på betänkandet kan summeras i sex punkter: 

  • Behovet att säkra tillgången på skogsråvara så att utvecklingen mot en cirkulär biobaserad ekonomi kan fortsätta 

  • Behovet av en stark nationell strategi för bioekonomi 

  • Att hållbart brukande av skogen bör vara huvudspåret 

  • Att man bör ta hänsyn till Naturvårdsverkets utredning om hur rapporteringen går till om skyddad mark inom EU 

  • Att formellt skydd bör vara frivilligt 

  • Att nyckelbiotopsinventeringen bör upphöra 

 

Kritik mot förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt 

Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt har tagit fram ett förslag till förvaltningsplan på samrådRegion Värmland är inte utpekad remissinstans men regionala utvecklingsnämnden har på eget initiativ svarat på förslaget 

Nämndens svar kan summeras till sex punkter: 

  • underlagsmaterialet är allt för komplext och omfattande och ställer orimliga krav på Värmlands mindre kommuner 

  • det saknas insikt om Vänerns specifika förutsättningar och behov 

  • det regionala utvecklingsperspektivet är underordnat i underlagsmaterialet och det saknas t ex samlade, systemiska och regionala konsekvensanalyser av de föreslagna åtgärderna 

  • det krävs att länsstyrelsen i Värmlands län får och tar ett större systemiskt grepp om vattenfrågan och fokuserar på mellankommunal samordning 

  • de föreslagna åtgärderna kräver omfattande insatser som i många fall delvis eller helt står ofinansierade vilket inte är förenligt med den statliga finansieringsprincipen 

  • Vattenmyndigheterna är skyldiga att meddela undantag och förklara vattenförekomster som kraftigt modifierade när utredning är genomförd och förutsättningarna är uppfyllda 

Region Värmland anser därför att Värmlands kommuner bör värdera om de ska begära överprövning av förslaget till regeringen.