Rapport från SveReg-konferensen om framtidens sammanhållningspolitik
Just nu pågår en debatt om hur EU:s sammanhållningspolitik ska se ut efter denna programperiod post-2027. Det var med den utgångspunkten tjänstepersoner och politiker från de 21 svenska regionerna och våra storstäder träffades på SveReg2023-konferensen i Bryssel.
Tillsammans med Europaparlamentariker, tjänstepersoner från EU-kommissionen, ledamöter från Regionkommittén och experter från tankesmedjor diskuterades de svenska regionerna hur sammanhållningspolitiken ska se ut.
Under konferensen gavs regionerna möjlighet att interagera och diskutera med aktörer som har direkt påverkan på sammanhållningspolitikens utformning. De reflekterade också kring vad som inte fungerar och hur regionerna kan samlas för att bättre nyttja möjligheterna från EU. Sofia Alves från EU-kommissionens generaldirektorat för stads- och regionalpolitik sa såhär:
”Svenska regioner säger att värdet med sammanhållningspolitiken inte främst är pengarna utan att den ger en långsiktig vision och riktning för det regionala utvecklingsarbetet.”
Frågor som står på spel
Hur kan sammanhållningspolitiken komma att se ut i framtiden? Hur går diskussionen på EU-nivå och är den i linje med behoven i svenska kommuner och regioner? Passet gav en bild av vilken storpolitisk situation den nya sammanhållningspolitiken förhandlas fram inom och vilka andra prioriteringar som konkurrerar om uppmärksamhet och budgetmedel. Under passet kom Jelena Drenjanin, Ledamot i Europeiska regionkommittén, Huddinge kommun med följande kommentar om vad regionerna kan bli bättre på:
”Vi måste bli bättre på att se vad EU gör, och gör för oss på kommunal och regional nivå. Och vi måste bli bättre på att nyttja EUs fonder. Våga lite mer. Let’s be more Italian”.
Hur kan framtida verktyg för regional utveckling tänkas se ut?
Samtal om vad framtidsdiskussionen handlar om kopplat till prioriteringar för finansiering och europeiska samarbeten. Hur går diskussionen på EU-nivå och är den i linje med behoven i svenska kommuner och regioner? Om bara något år presenterar EU-kommissionen förslag på förordningar för EU:s fonder och program inför EU:s programperiod efter år 2027. Hur ser EU-kommissionens olika generaldirektorat på prioriteringarna för finansieringen framöver?
”Sammanhållningspolitiken har funnits länge, och det stagnerar. Men var skulle vi vara idag utan den? Det vet vi inte. Vi måste ha territoriell sammanhållningspolitik. Regionerna vet bättre än EU och staten vad som fungerar för dem.”
– Eleni Marianou, generalsekreterare för Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR).
Nästa steg för regionerna
Hur tar vi den lokala/regionala och nationella dialogen vidare för att kunna forma en bred svensk position i frågan? Hur kan vi tala om vad sammanhållningspolitiken har gett de svenska regionerna och vad händer med den regionala utvecklingen om vi inte tar del av dessa?
EU:s sammanhållningspolitik är EU:s viktigaste verktyg för att öka sammanhållningen och stärka den regionala utvecklingen i alla EU:s regioner. Sammanhållningspolitiken består av flera olika så kallade struktur- och investeringsfonder, exempelvis Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF+) och upptar en tredjedel av EU:s budget. Medlen från fonderna är en betydande del av det regionala utvecklingsuppdraget för alla EU:s regioner.
2022 stod EU:s sammanhållningspolitik för 93,5 miljoner kronor, eller 38 % av den totala medfinansieringen, till projekt som Region Värmland valde att finansiera. Finansiering från EU är alltså viktig för utveckling på lokal och regional nivå.
Programmet för konferensen och presentationerna som visades finns på SveReg-konferensens webbplats.
