STEP – Plattformen som ska ta hem värdekedjorna till EU

EU-kommissionen har sedan en tid börjat använda begreppet ”strategisk autonomi”. Begreppet betyder att EU vill göra sig mindre beroende av utlandet för vissa strategiskt viktiga komponenter och vara mer självförsörjande.

Vad gör EU?

För att öka den strategiska autonomin i EU har EU-kommissionen presenterat flera initiativ för att etablera och plocka hem värdekedjor till EU. EU har redan tagit flera initiativ mot detta mål, bland annat med strategin ”En grön industriplan för Europa”, förordningen on netto-noll teknologier och förordningen om kritiska råvaror. Nästa steg (bokstavligen) är EU-kommissionens förslag STEP. Akronymen står för Strategic Technologies for Europe Plattform och det är en plattform för EU att styra investeringar mot kritiska teknologier. EU-kommissionen har identifierat tre huvudområden:

1. Djupa och digitala teknologier – exempelvis artificiell intelligens, 5G och kvantdatorer
2. Förnybara teknologier – exempelvis värmepumpar, elnät och kolinlagring
3. Bioteknik – som läkemedelsutveckling och växtförädling

EU-kommissionen vill med STEP ta hem och skapa nya värdekedjor inom dessa områden för att stärka den strategiska autonomin. Syftet med detta är även att:

1. Öka innovationsförmågan i EU
2. Minska sårbarheter i strategiskt viktiga värdekedjor
3. Investera i strategiskt viktigt teknologier

Vad innebär det i praktiken?

STEP innebär en omfördelning av EU:s budget där medel styrs om mot att utveckla strategiskt viktiga teknologier. Många av EU:s sektorsprogram och EU:s struktur- och investeringsfonder kommer revideras och vissa program fylls på med nya medel. Medlemsländerna ombeds även att se över sina strukturfondsprogram (exempelvis europeiska regionala utvecklingsfonden) och rikta dem mot prioriteringarna i STEP.

En ytterligare del av STEP är att det införs ett ny ”Seal of Excellence”, ett sigill för särskilt bra projekt. Sigillet ska ges till projekt som får höga betyg i bedömningen, men som inte ryms i programmens budget. Sigillet ska underlätta att projekt tilldelas finansiering från andra EU-program, exempelvis strukturfonderna.

Vad händer nu?

Förslaget ska nu behandlas i Europaparlamentet och Ministerrådet som tar beslut om STEP ska godkännas.

Bakgrund

Det som fick EU att börja fundera över värdekedjornas utformning började under Covid-19 pandemin. Under pandemin upplevde industrin i EU (och hela världen) stora driftsstörningar. Detta som konsekvens av att komponenter som producerades utomlands (i Kina exempelvis) inte kunde levereras. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sitt invasionskrig mot Ukraina. EU svarade med starka ekonomiska sanktioner bland annat kraftigt reducerad import av rysk gas och olja. I december 2020 importerade EU 46 % av sin totala gasförsörjning från Ryssland. Över 30 % av alla hushåll i EU värmer sina hus med gas. När importen från Ryssland minskade ersattes den till viss grad av import från andra länder som USA, Norge och Qatar. Men allt gick inte att ersätta med ny import. Ett sätt att tackla energibortfallet från gas är att energieffektivisera, byta ut gaspannor mot el och att producera mer egen energi.

I arbetet med att öka den inhemska produktionen av energi upptäcker EU att majoriteten av alla komponenter och färdiga produkter för förnybar energi, som batterier, solpaneler och vingar till vindkraft kommer från länder utanför EU, främst Kina. EU:s innovations- och konkurrenskraft är lägre i förhållande till USA, Kina, och Japan. EU:s beroende av de utländska värdekedjorna bedöms vara en orsak till detta. EU har även för perioden 2019–2024 en tillväxtstrategi som heter den Gröna given. Den strategin har som syfte att på allvar sätt EU på en kurs mot ett koldioxidneutralt EU 2050. Ett av målen är att öka den inhemska produktionen av förnybar energi, mål som nu förstärks i ljuset av dessa nya utmaningar.

Strategic Technologies for Europe Platform (STEP) på EU-kommissionens webbplats

Läs pressmeddelandet om STEP på EU-kommissionens webbplats