Avloppsdirektiv på EU:s agenda
För ett år sedan presenterade EU-kommissionen ett förslag om att revidera avloppsdirektivet. Förslaget är ett steg mot nollföroreningsmålet i den gröna given som handlar om att Europas miljö ska vara fri från skadliga föroreningar senast 2050.
Avloppsdirektivet är det viktigaste verktyget EU har på vatten- och miljöområdet för att skydda miljön och människors hälsa. Det övergripande målet med det reviderade direktivet är renare sjöar, grundvatten och hav samt en mer kostnadseffektiv rening av avloppsvatten. För att uppnå dem har kommissionen satt upp fyra delmål:
- Göra avloppsvattenområdet energineutral genom att minska energianvändningen, uppmuntra återanvändning av vatten och öka användningen av slam för att producera biogas.
- Öka producentansvaret genom principen om att den som förorenar ska ta hand om det som släpps ut i miljön.
- Förbättra tillgången till sanitet på offentliga platser genom ökade sanitetsanläggningar. Utsatta grupper ska tillgång till anläggningarna kostnadsfritt eller till ett reducerat pris.
- Öka övervakningen av hälsoparametrar i avloppsvattnet för att förbättra EU:s beredskap mot pandemier och andra hot mot folkhälsan.
Förslaget behandlas nu av Europaparlamentet och rådet. När de har kommit överens, vilket beräknas vara i början av 2024, ska det reviderade direktivet träda i kraft och implementeras i nationell lagstiftning.
Värmländska röster om revideringen
Länsstyrelsen Värmland och Arvika kommun är två av flera aktörer som lyfter vilka konsekvenser det reviderade direktivet kommer medföra för Värmland.
Länsstyrelsen Värmland bedömer att förslaget kommer leda till stora kostnader för Värmland utan någon större miljönytta. De betonar framförallt konsekvenserna av det strängare kravet på kväverening, vilket är processen där avloppsvattnet renas från kväve. Förslaget handlar om sänkta haltkrav och ökade reduktionskrav. Länsstyrelsen menar även att med förslaget försvinner möjligheten att utnyttja den naturliga kvävereduktionen där avloppsvattnet renas på naturlig väg. Det är en process som Sverige gynnas av tack vare det stora antalet sjöar, som gör att det tar längre tid för vattnet att rinna ut till havet.
Länsstyrelsen Värmland bedömer att revideringen sammantaget kommer leda till nya tillståndsprövningar och att aktörer i Värmland behöver bygga ut avloppsreningsverket, vilket innebär stora kostnader. De förklarar även att kemikaliebehovet kommer att öka, eftersom Värmland inte kan utnyttja den naturliga kvävereningen. Till det kommer energiförbrukningen att öka, som resulterar i högre elkostnader. Länsstyrelsen Värmland förklarar att de strängare kraven främst kommer drabba mellanstora och stora kommuner i Värmland.
Även Arvika kommun har tagit fram ett remissvar. Liksom Länsstyrelsen Värmland pekar Arvika kommun på att det reviderade direktivet kommer medföra stora kostnader samtidigt som åtgärderna ger en liten miljönytta. De förklarar även att det kommer medföra en negativ inverkan på den kommunala utvecklingen.
Länsstyrelsen Värmland understryker att förslaget även innehåller bra krav som kommer skapa miljönytta i samtliga medlemsländer, men att revideringen måste ta hänsyn till Sveriges förutsättningar. Om förslaget inte gör det, menar Länsstyrelsen Värmland, riskeras effektivt miljöarbete i svenska kommuner och reningsverk att straffas.
