Överenskommelse om naturrestaureringslag
Europaparlamentet och rådet nådde den 9 november en preliminär överenskommelse om det omstridda lagförslaget om naturrestaurering. Lagen om återställande av natur har skapat stora debatter både runt om i EU och internt inom EU:s institutioner.
Lagförslaget som presenterades av EU-kommissionen under sommaren 2022 innehåller rättsligt bindande mål om att minst 20 procent av EU:s land- och havsområden ska vara under restaurering till 2030. Trots starka motstånd bland flera partier höger om mitten i Europaparlamentet fick förslaget grönt ljus när parlamentet röstade om förslaget i somras. Därmed inleddes förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet som nu i november har nått en preliminär överenskommelse.
Uppsatta mål för restaurering
Europaparlamentet och rådet enades bland annat om ett antal delmål för att återställa livsmiljöområden som är i dåligt skick och torvmarker som är dränerade inom jordbrukssektorn:
År 2030: EU:s medlemsländer måste återställa minst 30 procent av livsmiljöområden i dåligt skick och 30 procent av de dränerade torvmarkerna inom jordbrukssektorn.
År 2040: Målet ökar till minst 60 procent av livsmiljöområden i dåligt skick och 40 procent av dränerade torvmarker.
År 2050: Det slutliga målet är att 90 procent av livsmiljöområden i dåligt skick och 50 procent av dränerade torvmarker ska återställas.
Medlemsländerna måste även anta nationella restaureringsplaner som beskriver hur de avser att uppnå dessa mål. Europaparlamentet betonar att EU-länderna bör prioritera områden som ligger i Natura 2000-områden, det vill säga särskilt utsatta naturområden som redan skyddas av EU:s art- och habitatdirektiv.
Vad händer nu?
Europaparlamentet och rådet måste nu formellt anta den nya förordningen, därefter kommer den nya lagen träda i kraft 20 dagar efter att det har offentliggjorts i EU:s officiella tidning. Medlemsstaterna ska senast två år efter att lagen trätt i kraft lämna in den första nationella restaureringsplanen till kommissionen.
