EU presenterar strategi för att motverka skogsbränder

Den 25 mars publicerade EU-kommissionen en ny strategi för att motverka skogsbränder i Europa. Syftet är att stärka medlemsstaternas arbete genom ett samlat ramverk för förebyggande åtgärder, beredskap, insatser och återhämtning, och därigenom öka Europas motståndskraft mot alltmer omfattande och frekventa bränder.

Bakgrunden till den nya strategin

Många kommer säkert ihåg skogsbränderna som sommaren 2018 drabbade Sverige och Värmland hårt. Dagligen rapporterade nyheterna om hur bränderna spred sig runt om i landet, där framför allt norra Sverige och delar av Mellansverige var särskilt drabbade, däribland Värmland. I takt med att bränderna växte aktiverade Sverige EU:s civilskyddsmekanism för att få internationellt stöd från flera europeiska länder i släckningsarbetet.

Skogsbränderna fick betydande konsekvenser i Värmland, både ekonomiskt och ekologiskt. För skogsägare innebar bränderna stora förluster när värdefull skog skadades eller förstördes, vilket påverkade både virkesvärde och framtida avkastning. Räddningstjänsten sattes under hård press under en lång period av intensiva insatser. I samband med släckningsarbetet inträffade även en dödsolycka.

Utöver de direkta ekonomiska och sociala konsekvenserna påverkar skogsbränder även ekosystem och biologisk mångfald. Enligt Skogsbränderna sommaren 2018 (SOU 2019:7) kan bränder förändra livsmiljöer för både djur och växter, vilket i sin tur påverkar ekosystemens funktion och återhämtning över tid.

Sedan sommaren 2018 har Sverige varit förskonat från större skogsbränder, mycket tack vare gynnsammare väderförhållanden och stärkta beredskapsinsatser. I andra delar av Europa har utvecklingen däremot gått i motsatt riktning. Skogsbränder har blivit både fler, större och mer intensiva, och 2025 upplevde Europa sin värsta brandsäsong sedan mätningarna började, med över en miljon hektar bränd mark.

Den ökade risken kopplas till klimatförändringar och andra bakomliggande faktorer, vilket gör att hotet väntas förvärras framöver. Erfarenheterna från de senaste åren visar också att bränderna inte stannar inom nationsgränser, vilket har lett till att EU:s civilskyddsmekanism och rescEU, den europeiska krisreserven, återkommande har aktiverats för att stötta drabbade medlemsstater.

Mot denna bakgrund har EU-kommissionen valt att – inom ramen för EU:s strategi för en beredskapsunion – presentera en ny strategi för att stärka arbetet mot skogsbränder. Även om ansvaret för skogsbrandshantering i grunden ligger hos medlemsstaterna, visar de senaste årens utveckling att ett mer samordnat europeiskt angreppssätt behövs.

Strategin

Strategin presenterar ett integrerat ramverk för skogsbrandsriskhantering i hela riskcykeln – från förebyggande arbete och beredskap till insatser och återhämtning. Den innehåller både initiativ som EU-kommissionen ska driva och förslag på insatser som medlemsstaterna uppmanas att genomföra, allt i nära samverkan med regional och kommunal nivå, civilsamhället, skogsägare och andra berörda parter. Kommissionen betonar att åtgärder behöver anpassas efter olika nationella och regionala förutsättningar, då någon one-size-fits-all-lösning inte existerar.

Bland annat lyfter strategin fram:

• Ökat fokus på förebyggande åtgärder genom bättre mark- och skogsförvaltning, med särskilt fokus på Natura 2000-områden, samt restaurering av ekosystem för att skapa mer brandresilienta landskap
• Stärkt beredskap genom ökad samordning mellan länder, expertutbyten och förhandsplacering av resurser i riskområden
• Utveckling av teknik och analysverktyg, inklusive förbättrade tidiga varningssystem, satellitövervakning och AI-baserade prognoser
• Utbyggnad av EU:s operativa kapacitet, bland annat genom fler brandbekämpningsflyg och helikoptrar inom rescEU samt etablering av ett europeiskt tränings- och beredskapscenter
• Ökat fokus på återhämtning efter bränder, inklusive återställning av ekosystem och åtgärder för att minska framtida risker

Tillsammans med medlemsstaterna och andra berörda aktörer kommer Kommissionen regelbundet att följa upp genomförandet av åtgärderna.

EU-kommissionären Jessika Roswall lyfter särskilt fram kopplingen mellan skogsbrandsrisker, ekosystemens hälsa och Europas ekonomi. Enligt Roswall blir skogsbränderna allt våldsammare och mer destruktiva, med katastrofala konsekvenser för människors liv, miljön och ekonomin. Hon understryker att “genom att investera i förebyggande åtgärder, återställa naturen och skapa mer brandresilienta landskap kan vi undvika ekonomiska skador värda miljardbelopp”.

Vad innebär strategin för Sverige och Värmland?

EU:s nya strategi är inte rättsligt bindande vilket innebär att svenska aktörer som kommuner, räddningstjänster eller myndigheter inte måste genomföra de åtgärder som lyfts fram. Däremot visar strategin vilken inriktning EU-kommissionen vill se i det framtida arbetet för att motverka skogsbränder. Strategin kan därför få betydelse framöver, bland annat som vägledning för kommande initiativ, finansieringsmöjligheter och annan EU-politik på området.

Strategin beskrivs som ett stöd och komplement till medlemsstaternas arbete, snarare än en gemensam modell som ska tillämpas likadant överallt.

Hur strategin omsätts i praktiken kommer därför att se olika ut mellan medlemsstaterna. Skillnader i klimat, geografi och skogstyper påverkar både riskbilden och hur arbetet organiseras. Länderna har också kommit olika långt i sitt arbete med förebyggande åtgärder och beredskap.

I Sveriges arbete mot skogsbränder ingår redan en del av det som lyfts i strategin. Ett exempel är användningen av satellitbaserade verktyg och tidig upptäckt av bränder, vilket ligger i linje med strategins fokus på bättre övervakning, tidig varning och riskbedömning. Sverige bidrar också till EU:s gemensamma beredskap genom rescEU, där svensk kapacitet kan användas vid insatser i andra medlemsstater.

Samtidigt visar erfarenheterna från skogsbränderna 2018 varför frågan är relevant också för Sverige och för Värmland. Bränderna satte stor press på räddningstjänst och andra aktörer, och bidrog till ett ökat fokus på samordning, förstärkningsresurser och tydligare ansvarsfördelning. För kommuner, Länsstyrelsen, skogsägare och andra aktörer i Värmland kan strategin därför fungera som ett stöd i att stärka det förebyggande arbetet, beredskapen och samverkan inför framtida brandrisker.