Angelica Fredholm berättar om forskningsprojektet.
Forskare undersökte moralisk stress under pandemin
Forskare från bland annat Region Värmland inledde ett forskningsprojekt med flera delstudier under pandemin. De ville veta vilka effekter pandemin fick på personal och chefer på intensivvårdsavdelningar i landet.
– Det är viktigt att dra lärdom av det. Det kan komma andra kriser som gör att belastningen ökar lika mycket, säger Angelica Fredholm.
Cirka 300 intensivvårdssjuksköterskor som jobbade på 15 olika intensivvårdsavdelningar i landet har ingått i forskningsprojektet. Samtliga jobbade under pandemin. En del har fått svara på en enkät, andra har blivit djupintervjuade.
Det har handlat om att undersöka moralisk stress och hälsa hos intensivvårdssjuksköterskor och chefer inom intensivvård, introduktion av nya medarbetare, handledning, personcentrerat förhållningssätt samt självskattad hälsa under pågående pandemi.
– Många var trötta och hade mycket att göra, så att svara på en enkät kanske inte hade högsta prioritet. Men vi fick ändå in många svar. Det har funnits ett stort behov av att berätta vad man har varit med om, säger Angelica Fredholm, som fram till nyligen varit forskare och pedagogisk utvecklare i Region Värmland, och numera biträdande lektor vid Karlstads universitet.
Flera publiceringar
Studien, som är finansierad av Region Värmland och Karlstads universitet, har hittills resulterat i sex publiceringar i vetenskapliga tidskrifter. Bland annat har det handlat om den moraliska stress som många anställda kände i den pressade situation som pandemin innebar.
– Moralisk stress kan uppstå när ditt etiska samvete och moraliska kompass säger att det ska vara på ett sätt och du är utbildad att göra så, men när förutsättningarna för att göra det inte finns för att situationen är så ansträngd, säger Angelica Fredholm.
– Man hann göra det som är livsnödvändigt, men kanske inte saker som förebygger andra komplikationer, som munvård, lika ofta som man skulle vilja.
Flera faktorer
Svårigheterna att kommunicera med patienterna – och deras närstående – var en annan faktor som bidrog.
– När du arbetar patientcentrerat och ska vårda en person ska du också förstå vem personen är och inom intensivvård med svårt sjuka patienter är det ofta anhöriga som står för den berättelsen. Den möjligheten försvann i stora delar när vi hade besöksförbud.
En annan stressfaktor som lyfts har varit att jobba med ”inlånad” personal du inte vet så mycket om, och som du kanske träffar i full skyddsutrustning.
Sammantaget har forskarna sett att den långvariga arbetssituationen under pandemin lett utmattningsproblematik och sömnsvårigheter hos många.
Dra lärdom
Angelica Fredholm konstaterar att det är viktigt att dra lärdom av forskarnas slutsatser. Bland annat har hälso- och sjukvårdsledningen i Region Värmland fått information om innehållet och fler vetenskapliga artiklar är på gång.
– Det behöver inte vara en pandemi, utan det kan komma andra kriser som gör att vi behöver växla upp sjukvården på liknande sätt och göra stora prioriteringar. Ett av Region Värmlands uppdrag är forskning och utbildning och i det ingår att försöka förstå och lära sig vad vi är med om för att bättre kunna hantera något liknande nästa gång.
Utöver forskare från Region Värmland och Karlstads universitet har även forskare från Luleå tekniska högskola och Röda korsets högskola deltagit i projektet.
