Regionstyrelsen i korthet den 19 december 2023

Plan för att minska antalet anställda

Region Värmland går mot ett stort ekonomiskt underskott på cirka en miljard kronor för 2023. Under det gångna året har man vidtagit omfattande åtgärder för att försöka få bukt med den allvarliga ekonomiska situationen, men dessa har inte gett tillräcklig effekt. Prognosen är också att 2024 kommer att bli ett tufft år med ett underskott i samma storlek om åtgärder inte vidtas.

Med anledning av detta fick regiondirektör Peter Bäckstrand, vid regionstyrelsens sammanträde den 21 november i år, i uppdrag att fram en plan för att minska antalet anställda i Region Värmland. På tisdagen presenterades planen för regionstyrelsen.

Regiondirektörens bedömning är bland annat att antalet anställda skulle behöva minskas med cirka 750 anställda. Minskningen motsvarar den ökning av tillsvidareanställda som skett under perioden november 2020 till och med november 2023. För att den ska kunna genomföras kan ett varsel komma att läggas på cirka 300 anställda. Syftet är att minska kostnaderna med cirka en halv miljard kronor.

Den samlade bedömningen är att detta är vad som går att åstadkomma utan större strukturella förändringar inom nämndernas verksamhetsområden. Ett beslut om varsel kommer dock att innebära reduceringar, prioriteringar och omfördelning av resurser.

Om varsel läggs är förslaget att det ska bestå dels av en allmän reducering för samtliga nämnder och verksamheter, dels av en eventuellt riktad reducering. Det behöver dock föregås av en ordentlig analys för att kartlägga vad en sådan minskning skulle innebära och man behöver också se över om det går att hitta samordningsvinster av olika slag.

Stor vikt föreslås läggas vid omplacering av personal under perioden för att utjämna minskningen av antalet tjänster inom nämnder och verksamheter. Avsikten är att timavlönad personal kan ersättas genom intern omflyttning av redan anställd personal. Det tidigare anställningsstoppet ska kvarstå och antalet avsteg från stoppet hållas till ett minimum.

Sammantaget bedöms den föreslagna minskningen av antalet anställda, tillsammans med de tidigare föreslagna och beslutade åtgärderna, ge en besparing på cirka 700 miljoner kronor på helåret. Inte under 2024, men däremot under 2025.

Regionstyrelsen beslutade att regiondirektörens förslag ska skickas till övriga nämnder för yttrande och skyndsam hantering och att regiondirektören ska samråda förslaget med nämnderna. Dessutom att man ställer sig bakom planen för egen del samt att arbetet ska återrapporteras kontinuerligt till personalutskottet och regionstyrelsen.

Åtgärder för att nå en ekonomi i balans

Vid regionstyrelsens sammanträde den 30 maj fick regiondirektören i uppdrag att, löpande till regionstyrelsen, redovisa vidtagna åtgärder samt förslag på ytterligare åtgärder. Detta för att nå en ekonomi i balans. Utöver de åtgärder som man tidigare beslutat om arbetar förvaltningen för närvarande med nedanstående förslag:

• Den investering i större renovering av Regionens hus som tidigare beslutats skjuts på framtiden. Renoveringen beräknades kosta 35 miljoner kronor. De strukturella förändringar som kommer av minskad inhyrning av administrativa lokaler genomförs enligt plan med flytt av enheter till Regionens hus.
• Den översyn som gjorts av tidigare prioriterade investeringar, enligt regionstyrelsens beslut, har lett till att en nedskärning med 80 miljoner kronor föreslås.
• Utvecklingsresurserna inom avdelningen hållbar utveckling riktas mot hälso- och sjukvårdens utvecklings- och omställningsarbete under hela 2024.
• De tjänster som vakanssatts efter anställningsstopp för administrativ personal avvecklas i samverkan med arbetstagarorganisationerna.

Regionstyrelsen godkände redovisningen.

Prioritering av investeringar 2024

Regionfullmäktige har i regionplanen beslutat om två utgiftsramar för nyinvesteringar för 2024. Till nya verksamhetsinvesteringar har fullmäktige avsatt 15 miljoner kronor och till åtgärder för att bevara fastigheternas värde 25 miljoner kronor. Inom utgiftsramen för verksamhetsinvesteringar har regionens verksamheter lyft fram förslag till investeringar motsvarande 15 miljoner kronor.

Vad gäller verksamhetsinvesteringar beslutade regionstyrelsen på tisdagen att prioritera röntgenutrustning till ortopedkliniken på Centralsjukhuset i Karlstad (CSK) för 3,5 miljoner kronor. Vidare prioriteras utbyggnad av laddstruktur för elfordon på CSK samt ombyggnad av Herrhagens vårdcentral för 6,5 respektive 5,0 miljoner kronor.

Inom ramen för åtgärder för att bevara fastigheternas värde prioriteras till största del åtgärder samt byten av teknisk utrustning på länets sjukhus.

Prioriteringsgrunden för investeringarna baseras på:

• En medicinsk prioritering som genomförts i hälso- och sjukvårdsledningen.
• Bedömningar av ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter i regionens berörda verksamheter samt prioritering av investeringar som ger synergieffekter för verksamheterna i regionen.
• Konsekvenser av tidigare beslutade satsningar, exempelvis bygget av Nya CSK.
• Investeringar som bidrar till måluppfyllnad av effektmålen beslutade av regionfullmäktige.

Handlingsplan mot välfärdsbrott

Regionstyrelsen beslutade att ge regiondirektören i uppdrag att ta fram en handlingsplan mot välfärdsbrott.

Välfärdsbrott innebär angrepp mot Region Värmland och samhällets gemensamma skyddsnät. Det drabbar främst individer som är i störst behov av samhällets insatser. Brotten leder också till ekonomisk skada för regionen och ytterst skattebetalarna. Den totala omfattningen av fusk och välfärdsbrott i Sverige beräknas årligen uppgå till två till fyra procent av värdet för all upphandlad verksamhet i Sverige. Under 2022 gjorde landets regioner inköp från privata utförare för 60 miljarder kronor.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) beskriver i sin rapport ”Välfärdsbrott och otillåten påverkan”, att den senaste tidens satsningar inom området främst har haft fokus på arbetet inom statens myndigheter. Man lyfter att det finns en risk att kommuner hamnar efter och det finns en oro att de kriminella elementen flyttar sitt fokus till kommuner och regioner. Det är bland annat med grund i detta som förvaltningen gjort bedömningen att en handlingsplan mot välfärdsbrott bör tas fram.

Regionstyrelsens internkontroll

Verksamhetens resultat för perioden januari till november är minus 600 miljoner kronor vilket är 752 miljoner sämre än budgeterat. De främsta orsakerna till resultatet är fortsatt bemanningskostnader, 760 miljoner, indexkostnad för linjetrafik, 90 miljoner, samt köpt vård, 170 miljoner.

Prognosen för helåret 2023 är ett underskott på 937 miljoner vilket är 659 miljoner sämre än budgeterat.

Regionstyrelsen godkände internkontrollrapporteringen.