Christer Pettersson berättar att Sjöstadsverkets process består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Den största delen av reningen sker i bassänger som vattnet passerar under sina 24 timmar i reningsverket.
Vissa läkemedelsrester kommer ut i Klarälven
Reningsverken kan idag oskadliggöra många av de ämnen som följer med avloppsvattnet in i verken. Men mycket av läkemedelsresterna som följer med in i Sjöstads reningsverk i Karlstad, flyter ut i Klarälven utan att skadliga ämnen kunnat filtreras bort.
Sjöstads reningsverk renar avloppsvatten från Karlstads tätort samt Skattkärr och Alster.
– Här passerar 24 000 kubikmeter vatten per dygn. Från att vattnet kommit in i verket tar det 24 timmar innan det rinner ut i Klarälven här intill, berättar Christer Pettersson som är VA-ingenjör i Karlstads kommun.
Två stora ledningar möts i marken utanför reningsverket. Vattnet rinner vidare in i källaren på en byggnaderna och den mekaniska reningen startar.
När avloppsvattnet kommer in i reningsverket filtreras först fasta partiklar bort.
– Allt som spolas ner hamnar här. Det mesta av de fasta partiklarna fastnar i de två gallren, men till exempel bomullspinnar slinker förbi. Det som fastnat här tvättas, avvattnas och pressas till stora klumpar som senare bränns som riskavfall.
Gödning och fordonsgas
I nästa del av den mekaniska reningen renas avloppsvattnet från sand och kaffesump. Sedan är det dags för så kallad försedimentering. Här tillsätts ett metallsalt som gör att föroreningar sjunker till botten och slam pumpas till rötkammaren.
– Slammet från detta och nästa två steg används för att göra fordonsgas. Det som blir kvar kan spridas som gödning på åkrar. Sjöstadsverket är Revaq-certifierat. Det garanterar att växtnäringen tagits fram på ett säkert sätt och har bra kvalitet.
Efter den mekaniska reningen följer biologisk rening där mikroorganismer tar bort föroreningar. Tredje steget är kemisk rening där ett metallsalt hjälper till att ta hand om näringsämnet fosfor.
Så klart är vattnet när det rinner ut i Klarälven.
– Man kan säga att vi även har ett fjärde reningssteg – utspädning. När det renade avloppsvattnet kommer ut i Klarälven här intill är det bara 2 promille av flödet i älven.
Läkemedelsrester
De flesta reningsverk är designade för rening av organiskt material, kväve och fosfor. Bland de ämnen som inte renas hör sådant som kommer från vissa läkemedel.
– De läkemedelsrester som kommer till reningsverket här i Sjöstad, kommer i första hand via urin och avföring när personer använt läkemedel. Det som spolas ner i avloppet är en väldigt liten del och det som kommer från sjukhus är bara 2 procent av läkemedelsresterna, berättar Christer Pettersson.
För 25 procent av de läkemedelsrester som kommer in till reningsverket i Sjöstad är det hög reningsgrad och för 25 procent är det måttlig reningsgrad. 25 procent renas inte alls och för 25 procent ökar halten av substanser.
Karlstad kommun gjorde under 2020 en förstudie av behovet av avancerad rening för läkemedelsrester på Sjöstads reningsverk. De ämnen som förekom i högst halter i inkommande vatten kom från smärtstillande läkemedel. Men det som särskilt stack ut var halterna av oxazepam, som är ångestdämpande och antibiotikan ciprofloxacin. I utgående vatten var det de ämnena som överskred riktvärdet PNEC (Predicted No Effect Concentration) allra mest.
Effektivare reningsverk
Idag finns inga lagkrav på rening av läkemedelsrester i avloppsvattnet. Men Naturvårdsverket ser ett behov och det finns några få reningsverk i Sverige som har bra rening av läkemedelsrester.
– Många läkemedel är svåra att bryta ner och att bygga om för att klara den reningen skulle kosta många miljoner. Det finns också andra områden där vi behöver förbättra reningen. Och Karlstad växer, så snart behöver kapaciteten för rening av Karlstads avloppsvatten att öka. Det kan ske genom att bygga om i Sjöstad eller bygga nytt på lämplig plats. Då ska bättre rening av läkemedel finnas med i planen.
Lämna läkemedel till apotek
Gamla och överblivna läkemedel ska lämnas in på apotek. Då tas de omhand på särskilda förbränningsanläggningar.
Just nu pågår Region Värmlands kampanj Rädda liv och miljö, med syftet att inspirera människor att lämna in gamla och överblivna läkemedel till apotek.
– Naturligtvis ska alla läkemedel lämnas till apotek när de inte behövs längre. Även om nedspolade läkemedel är en mycket liten del av de läkemedelsrester som kommer till reningsverket har det betydelse. Och vi bör inte använda läkemedel om vi inte verkligen behöver det. Resterna kommer via urin och avföring till reningsverket och idag kan inte allt renas till hundra procent.