Region Värmland lägger mindre pengar på hyrbemanning

Kostnaderna för inhyrd personal i Region Värmland minskade med 79 miljoner kronor eller 27 procent under 2024 jämfört med året innan. Det visar Sveriges kommuner och regioners (SKR) bemanningstrend.
– Jag är nöjd med vad vi har lyckats åstadkomma under 2024, säger Lars Christensen, hälso- och sjukvårdsdirektör.

På onsdagen presenterades bemanningstrenden som är en sammanställning över kostnader för inhyrd personal inom hälso- och sjukvården. I Region Värmland minskade kostnaderna med 79 miljoner kronor, eller 27 procent, under 2024 jämfört med 2023. I detalj ser det ut som följer:

• Inom primärvården minskade kostnaderna från 122 till 90 miljoner kronor.
• Inom somatisk vård minskade kostnaderna från 99 till 49 miljoner.
• Inom psykiatrin ökade kostnaderna från 75 till 78 miljoner.

– Jag är nöjd med vad vi har lyckats åstadkomma under 2024, inte minst att kostnaderna för inhyrd personal inom den somatiska vården har halverats. Inom psykiatrin har kostnaderna ökat något och det beror på att vi fortsatt har behov av att rekrytera medarbetare till verksamheten. Det påverkar i sin tur behovet av inhyrd personal, säger Lars Christensen.

Regionerna har arbetat under flera år för att minska beroendet av hyrbemanning. Sedan hösten 2023 har arbetet växlats upp genom olika åtgärder. Det kan handla om nya arbetssätt, rekrytering av tidigare inhyrd personal, men också om olika former av begränsningar av hyrbemanning.

Hårt arbete bakom resultatet

Under 2024 har också alla regioner anslutit till ett regiongemensamt avtal, med gemensam prissättning för hyrbemanning i vården. Syftet är att avropa bemanningstjänster på ett mer likvärdigt sätt, vilket lett till minskade kostnader.

– Det gemensamma avtalet är en god hjälp för oss, men vi har också gjort ett gediget arbete med våra egna processer vad gäller hyrbemanningen.

En förändring i Region Värmland är att en större del av processerna kring hyrbemanning flyttats från cheferna i de olika verksamheterna till en central avropsfunktion. Det är till exempel avropsfunktionen som nu har kontakt med leverantörerna.

– Det är en viktig orsak till att vi lyckats minska kostnaderna. Sedan vill jag understryka att detta framför allt beror på att chefer och medarbetare tar ansvar varje dag. Det är ett hårt arbete som ligger bakom. Bra system är en sak, men utan engagemanget skulle vi inte få samma resultat, säger Lars Christensen.

Målet är att inhyrd personal ska stå för högst 2 procent av den totala personalkostnaden, under fjolåret utgjorde kostnaderna för hyrpersonal 4 procent av de totala.

– Det känns väldigt positivt att utvecklingen fortsätter i rätt riktning. Vi vill ha en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare för den löpande verksamheten där vi bara nyttjar hyrpersonal när det verkligen är nödvändigt, säger Daniel Schützer (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.