Två läkare i hälso- och sjukvårdens blåvita kläder. Bilden är tagen i en sjukhuskorridor.

Överläkarna Linn Bengtsson och Lars Lundman berättar om det arbete som gjorts för att minska väntetiderna.

Nu får barn sin operation snabbare

Sedan i höstas har barns väntetider till öron- näs- och halsoperationer kortats rejält i Region Värmland. Flera faktorer ligger bakom – bland annat ett medarbetardrivet förbättringsarbete som gett stor effekt.
– Det är jätteroligt att få göra en sådan här kartläggning där det blir något bra för både patient och medarbetare, säger Lars Lundman, överläkare.

Det handlar om några av de vanligaste operationerna på barn: halsmandlar, körtel bakom näsan och rör i trumhinnan.

I augusti förra året låg väntetiderna på ungefär ett år.

Verksamhetscheferna inom öron- näs- och halssjukvården ville göra en förändring och lät medarbetarna analysera flöden och komma med förslag på förbättringar. Arbetet påbörjades under hösten, samtidigt som det under en månad gjordes en satsning där operationerna prioriterades.

Över klinikgränserna

Lars Lundman är överläkare inom öron- näs- och halssjukvården. Han är en av dem som varit delaktig i det medarbetardrivna förbättringsarbetet, som gått över klinikgränserna.

– Vi satte oss ner tillsammans, all involverad personal från olika yrkesgrupper och hade brainstorming: Vad är problemen? Alla fick säga sitt och tillsammans strukturerade vi upp processen, från att patienten kommer på morgonen tills den går hem.

Små förändringar i kedjan har gett stor effekt.

Till exempel har en särskild dag införts för operationerna. Samtidigt kallas nu tre barn tidigt på morgonen i stället för bara ett.

– Någon kan vara snuvig och det kan finnas utmaningar med att söva ett barn som inte vill. När vi har tre patienter hos oss direkt på morgonen riskerar det inte att bli en fördröjning som påverkar resten av dagen. Vi kan snabbt se om vi kan operera barnen i den ordning de är uppsatta.

En annan av flera justeringar är att barnen har fått ett eget uppvak på uppvakningsavdelningen där de träffar samma personal före och efter operationen.

– Hela arbetssättet har rått bot på många logistiska problem som har orsakat en lägre produktivitet.

Omfördelat resurs

I samband med förbättringsarbetet har verksamheten dessutom omfördelat resurs, vilket till exempel gör att en narkosläkare är dedikerad till salen under operationsdagarna.

– En skillnad är just att vi har varit samma team och lite bättre bemannade. Jag har i stort sett kunnat ägna mig åt bara den här operationssalen, annars brukar man som narkosläkare ha två, tre salar och finnas till på fler ställen, säger Linn Bengtsson, överläkare.

– Förändringar kan ta tid, men här samlade vi alla i kedjan och har kunnat skruva på saker och testa olika arbetssätt. Alla har varit peppade och haft samma mål. Det har varit intensivt, men väldigt roligt.

Fina resultat

Resultaten är tydliga: Fler operationer hinns med på samma tid.

Tillsammans med insatsen under hösten, där de här operationerna prioriterades extra, har väntetiderna sjunkit rejält.

– I början av hösten hade barnen vi opererade väntat ett år. De vi opererar nu har väntat i en till två månader. Vårt mål är att de som ska opereras får ett datum direkt här på mottagningen, säger GunhildeBjörkhem Block, verksamhetschef inom öron- näs- och halssjukvården.

Utöver kortade väntetider ser Lars Lundman också en annan effekt.

– Det uppstår en kamratskap i teamet som opererar samma sak hela dagen som gör att det är väldigt roligt att vara i salen.

Sidan uppdaterad