.png)
Maria Sahlin, verksamhetschef, och Maria Gröndahl, barnmorska och väntelistekoordinator, beskriver hur de arbetat för att korta väntetiderna och öka tillgängligheten.
Kvinnosjukvården stärker tillgängligheten – fler får hjälp snabbare
För ett år sedan väntade omkring 2 300 patienter på läkarbesök inom kvinnosjukvården i Region Värmland. I dag är den siffran drygt 600. Riktade satsningar, nya arbetssätt och mer träffsäkra bokningar gör att fler kvinnor får vård snabbare.
– Jag är otroligt stolt över det vi har åstadkommit. Vi har vänt en svår situation och ser resultat både i köerna och i arbetsglädjen i verksamheten, säger Maria Sahlin, verksamhetschef.
För att få grepp om helheten delades den allmänna väntelistan upp i flera kortare. Medarbetare med ansvar för exempelvis inkontinens, förlossningsskador eller prolapsringar följer nu sina egna listor.
– Det ger oss en ögonblicksbild och gör att vi kan frigöra resurser i tid om vi ser att en viss kö ökar, säger Maria Gröndahl, barnmorska och väntelistekoordinator.
Från 700 till 22 patienter vid cellförändringar
Ett tydligt resultat syns bland kvinnor som behöver mikroskopisk undersökning vid cellförändringar. Här har väntelistan minskat från nästan 700 patienter till 22. Minskningen beror på insatser med statsbidrag, förstärkta läkarresurser och kvällstider, samt att drygt 500 kvinnor erbjöds undersökning vid Sjukhuset Torsby.
Parallellt förändrades en annan kö. Kvinnor som har problem med spiraler eller p-stavar behöver ofta ett ultraljud, vilket tidigare krävde specialistläkare. I dag tar barnmorskorna på kvinnokliniken hand om besöken och frigör därmed tid för läkarna.
– Förut var väntetiden upp till ett år, nu handlar det bara om några veckor, säger Maria Gröndahl.
Automatisk sista‑minuten‑funktion fyller tiderna
Sedan årsskiftet ingår verksamheten i ett pilotprojekt som testar en automatiserad ”Sista minuten”-funktion i 1177. Funktionen skickar erbjudanden om avbokade tider direkt till patienter som matchar vårdtjänsten. Tidigare gick minst en läkartid per dag förlorad, jämfört med en per vecka nu.
– Det har gett oss ett helt annat flyt. Vi kan använda våra tider på ett mycket mer effektivt sätt, säger Maria Sahlin.
Stora framsteg inom framfallsoperationer
Med stöd av Socialstyrelsens statsbidrag har kvinnosjukvården kraftigt ökat antalet framfallsoperationer. Ökningen är procentuellt den största i landet. Genom att operera på kvällar och helger, köpa vård och flytta vissa uppföljningar till mödravården finns det i dag i princip ingen kö.
För att undvika att köerna växer igen har de infört så kallade mottagningsoperationer. Där görs mindre kirurgiska ingrepp som inte kräver en fullskalig operationssal. Det frigör kapacitet för andra kliniker samtidigt som kvinnosjukvården kan erbjuda patienter en tid snabbare.
– Vi hoppas snart kunna göra även framfallsoperationer i den här formen, där vi råder helt över våra egna resurser, säger Maria Sahlin.
Fortfarande arbete kvar
Trots framstegen når kvinnosjukvården ännu inte vårdgarantin inom alla områden.
– Det gäller bland annat kvinnor som inte är medicinskt prioriterade, men som ändå kan ha stort lidande. Det gör mig ledsen, säger Maria Gröndahl.
Samtidigt märks förändringen tydligt i vardagen.
– Patienterna märker att det händer saker. Det gör stor skillnad även för oss. Vi har bättre koll och kan ge tydligare besked.
Maria Sahlin instämmer och sammanfattar året:
– När köerna minskar och flödena fungerar ökar också arbetsglädjen. Alla vi som arbetar inom kvinnosjukvården vill göra det bättre för den värmländska kvinnan, och nu ser vi att vårt arbete verkligen ger resultat. Vi vet att kvinnor generellt skattar sin hälsa sämre än män, så varje förbättring i tillgänglighet betyder mycket.