Region Värmland kartlägger skillnader i vården mellan kvinnor och män
Nationella studier visar att stereotypa föreställningar om kvinnor och män kan leda till medicinska fel och kvalitetsbrister i vården. Så hur jämställd är vården i Region Värmland? Det ska en ny kunskapsöversikt ta reda på.
Under våren startar Region Värmland arbetet med att ta fram en regional version av SKR:s nationella kunskapsöversikt (O)jämställdhet i hälsa och vård.
(O)jämställdhet i hälsa och vård (skr.se)
– Vi vill få en tydlig bild av eventuella skillnader som inte kan förklaras biologiskt, så att vi kan säkerställa en vård med hög kvalitet och större träffsäkerhet för alla patienter, säger Lars Christensen, hälso- och sjukvårdsdirektör, och fortsätter:
– Vi vet att kön, ofta i kombination med faktorer som etnicitet och socioekonomisk bakgrund, spelar roll – ibland utan att vi ens märker det. Därför behöver vi kunskap. Den regionala kunskapsöversikten blir vårt verktyg för att samla fakta och skapa underlag för förbättringar.
Arbetet ska kartlägga både omotiverade skillnader och goda exempel på jämställdhetsarbete. Under året kommer flera delar av verksamheten att involveras i processen, som startar nu i vår.
Uppdraget kommer från regionstyrelsen och är en del av Region Värmlands arbete med jämställdhetsintegrering och vårt deltagande i SKR:s modellkoncept för jämställdhet. Arbetet sker i samarbete med Region Jönköping, som genomför en liknande genomlysning.
Webbinarium: Fördjupning under Folkhälsoveckan 2026
För den som vill veta mer om jämställd vård och hälsa och om arbetet med kunskapsöversikten hålls ett webbinarium under folkhälsoveckan:
När normer påverkar vården – vad kan vi göra?
Onsdag 22 april 2026, klockan 8.15–9.00
Digitalt via Teams
Under webbinariet berättar Marianne Nilsson, jämställdhetsstrateg i Region Värmland, om skillnader i vård och hälsa mellan kvinnor och män och om arbetet med att ta fram den regionala kunskapsöversikten.
Webbinariet arrangeras inom ramen för Jämställdhetsnätverket i Värmland, som drivs av Region Värmland och Länsstyrelsen Värmland. Anmälan är öppen fram till webbinariets start den 22 april klockan 8.15.
Vad säger de nationella siffrorna?
Här är några nationella exempel från SKR:s kunskapsöversikt från 2019 som visar hur normer och stereotypa föreställningar kan påverka vården. Hur det ser ut i Värmland vet vi inte än.
- 36 procent av männen deltar i artrosskola inför höftprotesoperation – jämfört med 49 procent av kvinnorna.
- Kvinnor med rubbningar i hjärtrytmen får vänta i genomsnitt 15 år på rätt diagnos och behandling. Män väntar också, men 6 år kortare.
- Män får tre gånger oftare avancerad behandling med pacemaker eller implanterbar defibrillator vid hjärtsvikt, trots lika behov.
- 55 procent av alla klagomål till IVO kommer från kvinnor och de rapporterar oftare att de blivit kränkta i vården.
- Drygt 840 män och knappt 350 kvinnor dog i suicid i Sverige år 2017. Trots att kvinnor oftare vårdas efter suicidförsök är fullbordade suicid mer än dubbelt så vanliga hos män.
- Åtta av tjugo kvinnor med ljumskbråck opereras fel, jämfört med en av tjugo män. Följden: ökad dödsrisk och risk för omoperation. Orsaken är att operationsmetoderna ofta utgår från mäns anatomi.
- Kvinnor får vänta längre på grå starroperation än män och ser sämre när de väl opereras. Intervjuer med ögonläkare visar att män prioriteras eftersom det anses mer riskabelt att låta dem vänta – de kan fortsätta köra bil och jaga älg trots försämrad syn.