Till startsidan
Porträttbild av en kvinna och logotypen Genius 2023.

Genius 2023

Drygt 500 personer samlades för den tionde upplagan av Genius, den 17 maj. Författaren och journalisten Lisa Bjurwald modererade dagen, som spände från utmaningen att få till jämställdheten inom tillverkningsindustrin, via revolutionens kvinnor till det osynliga arbetet på kontoret.

En jämställd samhällsomvandling?

Världens blickar riktas just nu mot samhällsomvandlingen i norra Sverige, där stora industrier ska etableras och 100 000 nya människor behövs. För att det ska bli lyckat behöver jämställdhetsperspektivet in i alla processer. Det är utgångspunkten för arbetet som Monica Forsman och Linda Moestam berättade om på Genius. De är särskilt sakkunniga på jämställdhetsområdet vid Länsstyrelsen Västerbotten respektive Länsstyrelsen Norrbotten, och ska nu arbeta tillsammans med företag inom tillverkningsindustrin för att stärka jämställdhetsarbetet i båda länen.

– De deltagande företagen har problem med sin kompetensförsörjning och ser det här som en nyckelfråga, sa Monica Forsman. Företagen som är med i satsningen kommer att delta i ett ledarskapsprogram med fokus på jämställdhet, men också få verksamhetsanpassat stöd. Dessutom skriver de alla under på avsiktsförklaringen – att samhällsomvandlingen ska bli jämställd.

På samma tema berättade professor Malin Rönnblom vid Karlstads universitet om en studie som ska följa vad som händer med samhället när ”den gröna industriella revolutionen” drar in över norra Sverige. Forskningsprogrammet ”Det nya framtidslandet” löper över sju år, och ska bland annat undersöka vad som händer med arbetsmarknaden, välfärden, kommunernas planering, bilden av Norrland och med den kommunala demokratin.

Linda Moestam. En person i grön skjorta står på en scen.

Linda Moestam, särskilt sakkunnig inom jämställdhet vid Länsstyrelsen Norrbotten.

Malin Rönnblom. Svartvit bild.

Malin Rönnblom, professor vid Karlstads universitet, höll en digital presentation.

Alla tittade men ingen såg

Om människohandel och prostitution i Värmland

Det finns stora brister i Sveriges arbete mot kommersiell sexuell exploatering av barn, och i bemötandet av de utsatta barnen riskerar vuxna att förvärra en redan svår situation. Det berättade Gabriella Kärnekull Wolffe från det ideella initiativet Ombudsmannen mot kommersiell sexuell exploatering av barn, OKSE. Problemen handlar bland annat om vuxnas bristande kunskap kring frågorna vilket gör det svårt att hitta de utsatta barnen, om brist på riktlinjer och om svagt straffrättsligt skydd för äldre ungdomar. Gabriella Kärnekull Wolffe efterlyste också traumamedveten omsorg, ett sätt att bemöta utsatta barn så att känslan av trygghet och kontroll ökar.

Både polisen och Brottsofferjouren Värmland arbetar aktivt med att förebygga den här typen av brott mot barn. Brottsofferjourens Eva Aronsson berättade om arbetet med kampanjen #detkanbörjamedenbild, som ska sprida kunskap om vad som är brottsligt, hur man kan agera när okända tar kontakt och hur man kan förhindra brotten. Bland annat finns en film som visar hur snabbt en smickrande kommentar och vänskaplig ton kan förvandlas till utpressning och hot. Anna Hallqvist, polisområdeschef i Värmland, berättade om polisens spaningsarbete på nätet för att komma åt grooming, och hur viktigt det är att använda rätt ordval vid förhör så att inte skulden läggs på offret.

– Det kan vara en liten sak, som att fråga ”har du blivit erbjuden ersättning?”. Då lägger man skulden där den ska vara, på den som har betalat, och inte på den utsatta personen.

Gabriella Kärnekull Wolffe.

Gabriella Kärnekull Wolffe, OKSE.

Person i rosa kavaj pratar på en scen.

Eva Aronsson från Brottsofferjouren.

Tre personer sitter i soffor och samtalar på en scen.

Moderator Lisa Bjurwald, Eva Aronsson från Brottsofferjouren och Anna Hallqvist, polisområdeschef i Värmland.

Näthat – ett hot mot demokratin och jämställdhet

Ett slags postmodernistisk högerextremism med ett smörgåsbord av ismer, teorier och manifest att välja från – men med misogyni, hat mot kvinnor, som ett av de tydligaste spåren. Så beskriver Daniel Poohl från stiftelsen Expo vad han ser när han kartlägger kulturen bakom hot och hat på nätet. Hatet i sig är inget nytt, men tekniken som gör att alla kan publicera sig har ökat direktkontakten, graden av anonymitet och det mentala och känslomässiga avståndet, menar han. Unga, kvinnor och personer med invandrarbakgrund hör till de som drabbas hårdast, och i förlängningen finns en risk att vissa grupper tystas av rädsla för vad som kan hända på nätet.

– Hatet skapar tystnadskultur, stress och ohälsa. När politiker och civilsamhället drabbas blir det en långsam, subtil nedmontering av en av våra demokratiska grundpelare, säger Daniel Poohl.

Han har dock ingen förhoppning om att hatet ska försvinna, i stället menar han att det viktiga är hur vi som samhälle hanterar det och vilken beredskap vi har, exempelvis på våra arbetsplatser.

En av de som plötsligt och oväntat hamnat mitt i en hatstorm är Region Värmlands jämställdhetsstrateg Marianne Nilsson. Efter ett uttalande hon gjort om hockeylaget FBK:s vinnarlåt P.I.M.P., blev nyheten viral och hon fick tusentals arga kommentarer och personliga påhopp.

– Det handlade till exempel om att jag hade för mycket smink, inte hade fått ligga och att jag var en PK-kärring, säger Marianne Nilsson.

Kontexten, att FBK tidigare samarbetat med regionen i en kampanj om mansideal och jämställdhet, försvann dock i rubriker, klipp och kommentarer. Likaså informationen att FBK på eget initiativ bytte ut låten.

Händelserna har pekat på behovet av beredskap hos organisationer och arbetsgivare. Region Värmland har tillsatt en arbetsgrupp, där man bland annat ser över rutiner för att moderera och bevaka sociala medier, men också hur man ska agera i ett läge där mängder av hatiska kommentarer och hot publiceras.

– Vi har till exempel lärt oss att den som själv är utsatt inte ska behöva sitta och samla ihop materialet, det blir som att få ett nytt knivhugg, säger Marianne Nilsson.

Daniel Poohl står på scen och pratar mot en blå bakgrund.

Daniel Poohl från stiftelsen Expo.

Marianne Nilsson pratar på scenen mot blå bakgrund.

Marianne Nilsson, jämställdhetsstrateg på Region Värmland.

Prisutdelning av Geniuspriset 2023

Vinnaren av Geniuspriset 2023 är Värmlands Innebandyförbund och RF-SISU Värmland för satsningen Fifty/Fifty.

Läs mer om vinnaren och juryns motivering.

Två personer tar emot en utmärkelse av två andra personer.

Goda exempel från näringslivet i Värmland

Fyra företrädare för näringslivet och det offentliga berättade om sitt arbete ur ett jämställdhet- och mångfaldsperspektiv. Från innovationsbyrån Sticky Beat pratade Anna Rongedal om vikten av att bjuda in deltagarna i utvecklingsarbetet, då ökar möjlighetsytan. Ju fler perspektiv, desto fler möjligheter och större chans att nå innovationshöjd.

Karlstads kommun berättade om arbetet med att hitta nya vägar till integration och språkträning, genom projektet Yrkesväg. Att kombinera SFI med språkträning på en arbetsplats har visat sig underlätta inlärningen, samtidigt som eleven skapar sig ett nätverk.

– Det sker en tydlig förflyttning mot arbete och egen försörjning, och det skapar hopp och framtidstro, sa Marie Edvardsson och Madeleine Bäckström från Karlstads kommun.

Niklas Nyholm, som driver snickerifriman Nicke Snickare, berättade om vinsterna med att ha flera kvinnor anställda i sin mansdominerade bransch. Och hur han som arbetsgivare jobbar för att bli attraktiv för medarbetare av båda könen.

– Hos oss premieras inte att man är snabb i käften eller kränkande beteende, här är det bra hantverk och god projektledning som premieras, säger han.

Mångfald är nyckeln även för företaget Attityd i Karlstad, där Nina Engdahl är vd. Hon pratade om hur Attityd alltid vill bredda perspektiven i sina uppdrag, för att på så sätt få bättre beslutsunderlag. Det gäller inte bara vid arbete hos kunder, utan även i den egna styrelsen. Förra året tog de tre ägarna, som alla är kvinnor, in en extern styrelseordförande. Det uttalade kravet var att det skulle vara en man – för att bredda styrelsens perspektiv.

Anna Rongedal mot grön bakgrund.

Anna Rongedal från innovationsbyrån Sticky Beat.

En person pratar på en scen.

Niklas Nyholm från Nicke Snickare.

En person står på en scen och pratar.

Nina Engdahl från Attityd.

Kvinnor i revolution och krig

Kvinnor osynliggörs eller får rollen som offer, både i historieskrivningen och den nutida medierapporteringen om krig och revolution. Men i verkligheten sker kamp och motstånd, något som blivit tydligt i Iran och Ukraina.

Kulturjournalisten och författaren Shora Esmailian berättade om de iranska kvinnornas kamp mot slöjtvånget, som tog fart hösten 2022 i samband med Masha Aminis död. Kravet på ett stopp för slöjtvånget är ett revolutionärt krav, det hotar en av regimens grundpelare, menar Shora Esmailian och drar paralleller till revolutionen 1979. Och de stora protesterna har gett resultat, sedlighetspoliser syns inte längre på gatorna och kvinnor kan ses gå runt utan slöja. Samtidigt ökar den digitala övervakningen, mystiska förgiftningsfall drabbar elever på flickskolor och antalet avrättningar ökar. Men Shora Esmailian är hoppfull:

– Historien visar att förr eller senare faller den som försöker styra iranska kvinnornas kroppar, säger hon.

Författaren och journalisten Lisa Bjurwald har just släppt boken ”Slava Ukraini! Kvinnors motstånd under Rysslands krig”, och berättade hur hon saknade skildringar av just kvinnors motstånd i medierapporteringen. Deras roll i försvaret syntes inte, inte heller deras roll som journalister, läkare, sjuksköterskor och demonstrationsledare.

En annan aspekt som behöver belysas mer är våldtäkterna och den trafficking som följt i spåren av Rysslands fullskaliga invasion.

– Det rapporterades pliktskyldigt, säger Lisa Bjurwald, och pekar på hur sexuellt våld är ett av de mest effektiva vapnen i krig och konflikter, bland annat eftersom det leder till stigmatisering och skräck hos många fler än den kvinna som drabbats rent fysiskt.

I samband med samtalet uppträdde även Frödingskolans barnkör, som sjöng den ukrainska folkvisan ”Bandura” med den svenska texten ”Vi finns här för varann”. Efter barnkörens fina sång följde ett starkt framträdande av sångerskan Mahan Moin. Hon har översatt ”Baraye”, låten som blev synonym med protesterna i Iran, och framförde den engelska versionen ”Woman Life Freedom”.

Person på scen.

Journalisten och författaren Shora Esmailian.

Fyra personer sitter i fåtöljer på en scen och samtalar.

Katarina Jakobsson, Shora Esmailian, Marianne Nilsson och Lisa Bjurwald i samtal.

En kör står på en scen och sjunger.

Barn och vuxna från Frödingskolans kör.

Person sjunger i en mic.

Låtskrivaren och sångerskan Mahan Moin.

Det osynliga arbetet – hemma och på jobbet

Vem är det som ser till att allt flyter på jobbet? Att lunchborden torkas av, pappret fylls på i skrivaren och blommorna vattnas?

Det osynliga arbetet, som bara blir gjort, är sällan det som uppmärksammas på lönesamtal eller pekas ut i någon arbetsbeskrivning – men ofta det som utförs i det tysta av en kvinna. Det behöver ändras, menar författarna till boken ”Allt vi inte ser: Så påverkas du av det osynliga arbetet – hemma och på jobbet”, Ida Östensson och Thor Rutgersson.

De pratade om hur forskning visar att hundratals timmar går till så kallat icke-meriterande arbete, alltså sådant som hjälper företaget, sker i skymundan, inte kräver några särskilda förkunskaper och inte hjälper enskilda medarbetare att avancera i karriären. Forskningen visar också att chefer är mer benägna att fråga kvinnor, och att kvinnor är mer benägna att säga ja till uppgifterna.

Vägen till en mer jämställd fördelning av det osynliga arbetet är att göra det synligt för alla, både chefer och kollegor, och sedan komma överens om vilka sysslor som behöver göras. Ett roterande schema och uppdaterade arbetsbeskrivningar är två av lösningarna som Ida Östensson och Thor Rutgersson pekar på.

– Synliggör det osynliga, arbetet behöver göras – annars skulle arbetsplatsen inte fungera och vi som jobbar där skulle vantrivas. Men det ska vara rättvist och genomtänkt fördelat, säger Ida Östensson.

Tre personer pratar på en scen.

Moderator Lisa Bjurwald i samtal med författarna Thor Rutgersson och Ida Östensson.

Sidan uppdaterad

Hjälpte sidan dig?