En pigg 60-åring i Karlstad
Stark tradition och kontinuitet, utmanande anomalikirurgi och en implantatverksamhet som alltid ligger i framkant. Det är några av de förutsättningar som gör att Folktandvården Värmland har en käkkirurgisk klinik som sticker ut.
I år fyller kliniken sextio år och ser tillbaka på avgörande språng som har bäddat för den höga kvaliteten i dagens verksamhet.
Den käkkirurgiska världen är inte större än att enskilda personers insatser kan få stort inflytande över utvecklingen, och här har kliniken vid Klarälven i Karlstad varit lyckosam.
– Vi hade turen att få hit Åke Nordenram som chef för den centraltandpoliklinik som inrättades vid sjukhuset 1960, säger Christian Strömberg, som var klinikchef fram till 2001. Det som senare blev Specialistkliniken för käkkirurgi alltså.
– Nordenram, som med tiden blev professor både i Bergen och på Karolinska, kom direkt från Tandläkarhögskolan i Stockholm och hade med sig de allra senaste behandlingsteknikerna inom käkkirurgin.
Det var ingen självklarhet att de här teknikerna anammades av kirurgkollegerna på de stora sjukhusen, men i Karlstad tände man direkt.
– På den tiden bedrevs käkkirurgi på de stora universitetssjukhusen av plastikkirurger. Tandläkarna stod inte högt i kurs, konstaterar Christian Strömberg.
På de mindre sjukhusen däremot fanns det plats för tandläkare som hade vidareutbildat sig på eget initiativ.
– Karlstad var ett av de ställen där tandläkarna lite under radarn kunde utveckla nya metoder, samtidigt som en så framsynt person som Åke Nordenram kom in med sina revolutionerande kunskaper.
Bilismen ökade behovet av tandläkare
Sextiotalet var en tid då mycket hände inom tandkirurgin. Monica Gordh, chef för käkkirurgen i Karlstad 2013-2016 och dessförinnan verksam i Bergen och Malmö, har perspektivet:
Tidigare hade trafikskadorna tagits omhand av öronkliniken, som i sin tur brukade be tandläkarna om hjälp. Nu började dessutom plastikkirurgerna upptäcka att det var svårt att rekonstruera ett mellanansikte om man inte började inifrån, med bettet.
Och ur samarbetet mellan plastikkirurgerna och tandläkarna växte ett ökat intresse för fler kirurgiska ingrepp från tandläkarnas sida.
Christian Strömberg minns hur 1965 blev en milstolpe för käkkirurgkliniken i Karlstad.
– Åke Nordenram arrangerade en vårkonferens med vassa föreläsare det året, och bland dem fanns Claes Lundqvist (både tandläkare och öronläkare) som hade tjänstgjort vid North Western University i Chicago och lärt sig sned ramusosteotomi .
– Detta var ju ett fantastiskt framsteg i anomalikirurgin! På många andra håll dröjde det länge innan den fick genomslag, men i Karlstad började vi genast tillämpa den.
–
Fördelarna med sned ramusosteotomi istället för den vid tiden förhärskande horisontella ramusosteotomin är många. Ingreppet kan utföras intraoralt och man slipper då gå in med ett snitt i det känsliga området under örat där det finns många blodkärl och nerver som kan skadas och patienten slipper utvärtes spår av ingreppet. Den sneda ramusosteotomin gav också ett betydligt stabilare resultat.Nya tekniksprång
Nästa tekniksprång i anomalikirurgin tog Christian Strömberg själv hem till kliniken 1972.
– Jag tjänstgjorde i England en period och fick då kontakt med Hugo Obwegesers revolutionerande teknik för Le Fort I osteotomi som gav kirurgerna möjlighet att korrigera bettavvikelser även i överkäken.
Sten Olsson, övertandläkare och klinikchef mellan 2001 och 2013 utvecklar vidare:
– Under andra halvan av 1980-talet tillkom ytterligare en operationsteknik, den sagitala ramusosteotomin, som succesivt kommit att ersätta den sneda ramusosteotomin för korrigering av anatomiska avvikelser i underkäken. Den sagitala ramusosteotomin och Le Fort I osteotomin utgör än idag de viktigaste anomalikirurgiska operationsmetoderna men har under åren genomgått fortlöpande utveckling och förfining.
–
Utöver det lidande som yttre skador och medfödda anomalier orsakar, är det i vår utvecklade del av världen ett starkt stigma att ha synliga luckor i tandraden.Explosionsartad utveckling med implantat
– Fram till 1980-talet var tandlöshet ett stort socialt problem i Sverige, säger Monica Gordh. Därför var det en befrielse när implantattekniken utvecklades och verkligen exploderade under det decenniet. Och Christian var bland de första i landet att få fart på den verksamheten.
Monica Gordh å sin sida var den som blev skicklig på att transplantera benbitar från patientens höftkam för att få någon substantiellt att fästa implantatet i när patientens eget tandben inte räckte till.
Stimulerande att arbeta i Karlstad
– Det som var så stimulerande under min tid i Karlstad var att man jobbade på samma sätt som en universitetsklinik. Man har inte statusen, men i högsta grad skickligheten och öppenheten för att ta till sig det allra senaste.
– Och så är det fortfarande, tillägger Sten. Yngre kollegor besöker kollegor i Sverige och i utlandet för att få lära sig de nyaste teknikerna och apparaterna.
– Det gäller att inte hoppa på allt som är nytt och "fancy," utan att plocka pärlorna som verkligen lyfter kvalitén och effektiviteten, tillägger nuvarande klinikchef Andrea Wölner-Hanssen Halbritter.
–
Det är jätteroligt att det finns så fina kollegor som vill dela med sig av sin kunskap både här och världen rund. Det är både stimulerande på ett professionellt sätt men medför även fina personliga möten.
–
Och det prestigelösa, närmast familjära som vi har på vår klinik gynnar inte bara ett engagerat samarbete utan också en lättsam och rolig stämning med mycket skratt som även under en lång operation ger energi till att ge sitt bästa och att man går hem med en skön känsla i magen, avslutar Andrea.TEXT: Margareta Jonilsson
BILD: Linn Malmén