1930

Visste du att det ofta var smeden som skötte tandvården på 1800-talet? Mot 1800-talets slut blev privattandläkarna allt vanligare och de erbjöd fina garnityr till dem som kunde betala. Framsynta politiker insåg dock tidigt det kloka i att börja med barnens tänder och 1930 öppnade vi en av Sveriges första folktandvårdskliniker på försök i Charlottenberg, med just skoltandvård på programmet. Försöksklinik nr 2 etablerades i Sysslebäck. Det dröjde ända till 1938 innan Folktandvårdslagen trädde i kraft.

Det hände sen
Nej, någon smed jobbar inte på Folktandvården nu för tiden, tack och lov. Klinikutbyggnaden gick  snabbt: 1950 fanns 13 kliniker (och 23 tandläkare) och 1960 hade antalet kliniker i Värmland stigit till 28. Vi hade dock stora bekymmer att bemanna alla de nya klinikerna. Tillsammans med Medicinalstyrelsen gjorde man upp en länsplan där man bestämde hur många tandläkartjänster som behövdes år från år. Beräkningarna utgick från antalet barn som skulle uppgå till 800 per tandläkare och barntandvården skulle ta 55 procent av tiden i anspråk.

Men av 76 tjänster var 16 vakanta och barntandvården vissa år betydligt mer tid. Så för att få ut tandvård också till de barn som bodde på orter där klinikerna av tandläkarbrist måste hållas stängda föreslog landstingsledamoten Gustav Nilsson i Sunnemo 1946 att man mot ersättning skulle anlita privattandläkare. Det dröjde ända till 1962 innan man beslutade om en sådan lösning vilket året efter gav också barnen i Rämmen, Munkfors och Visnum lagstadgad tandvård.