Förklaringar av några vanliga ord och begrepp gällande invandrade personer.
Utlänning som har sökt asyl och fått tillstånd att som flykting bosätta sig i Sverige.
En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl till exempel kvotflykting, massflykting och tribunalvittne, men även av synnerligen ömmande omständigheter. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga två till tre år.
En asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och sökt skydd. Han eller hon har inte fått ett slutligt svar på sin ansökan om asyl. Under tiden en ansökan prövas är den asylsökande inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem och omfattas av LMA (Lagen om Mottagande av Asylsökande). Personen får ett LMA-kort av Migrationsverket som bevis på att han eller hon har rätt att vara i Sverige under tiden ansökan handläggs.
Person som fått uppehållstillstånd och ansökt om att bli folkbokförd hos Skatteverket. Först då tilldelas man de fyra sista siffrorna och får ett fullständigt svenskt personnummer. Det krävs ett uppehållstillstånd om minst 12 månader för att skatteverket ska folkbokföra en person. Det är den enskildes ansvar att folkbokföra sig och anmäla flytt. Som folkbokförd omfattas man av många rättigheter och skyldigheter (Socialtjänsten, Försäkringskassan, Transportstyrelsen, CSN med flera). Man kan vara folkbokförd utan att vara kommunplacerad.
En person som tagits emot i en kommun och fått ett boende inom kommunen. Till den här gruppen hör nyanlända.
Familjeband som en sökande hänvisar till när han eller hon söker uppehållstillstånd. Som familjeanknytning räknas fru, make, registrerad partner eller sambo, en person som den sökande planerar att gifta sig eller bli sambo med, föräldrar, barn. Kan vara anhörig till vem som helst som bor i Sverige, inte nödvändigtvis med asylbakgrund, till exempel kärleksinvandring.
De anhöriga ska ha ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att den person de har anknytning till först togs emot i en kommun. Syskon som fyllt 18 räknas inte som familjeanknytning.
Utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. Kvotflyktingar utses av FN genom flyktingorganet UNHCR.
Med anledning av kriget i Ukraina aktiverades EU:s massflyktsdirektiv den 4 mars 2022. Massflyktsdirektivet ger personer som flyr från Ukraina rätt att få tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd inom EU.
Massflyktsdirektivet innebär att ukrainska medborgare eller de som har skyddsstatus i Ukraina och har lämnat landet kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige. En person som har fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har rätt att få hjälp med kost och logi, rätt att arbeta, rätt att söka grundläggande vård, rätt till skolgång för barn och visst ekonomiskt bistånd i Sverige. Massflyktingar har inte rätt till folkbokföring i Sverige.
Massflyktingar omfattas av LMA (Lagen om mottagande av asylsökande) och har samma rätt till vård som asylsökande.
Uppehållstillstånd i Sverige innebär att en person har tillstånd att resa in i och bo i Sverige under en viss tid. Uppehållstillståndet ska ha utverkats före inresan till Sverige. Uppehållstillstånd i Sverige är antingen tillfälliga eller permanenta. Se även under punkten folkbokförd.
Uppehållsrätt är ett EU-rättsligt begrepp som ger EES-medborgare och deras familjemedlemmar rätt att vistas i Sverige utan krav på uppehållstillstånd. En varaktig uppehållsrätt kan ge rätt till folkbokföring i Sverige. (EES-medborgare har inget EU-kort).
EU-medborgare, som kan vistas fritt i Sverige i 3 månader, behöver uppvisa sitt EU-kort för att vårdgivare ska kunna fakturera patientens EU-land via Försäkringskassan i Visby. Utan EU-kort faktureras patienten hela beloppet.
Sekundär uppehållsrätt att vistas i Sverige som en familjemedlem till en EES-medborgare (exempelvis Norge är EES-land) med primär uppehållsrätt. En medföljande eller anslutande familjemedlem till en EES-medborgare med primär uppehållsrätt kan ha sekundär uppehållsrätt som familjemedlem till EES-medborgaren.
Både EES-medborgare och tredjelandsmedborgare kan ha sekundär uppehållsrätt.
En familjemedlem kan bara härleda sekundär uppehållsrätt från en EES-medborgare som har primär uppehållsrätt. Sekundär uppehållsrätt kan inte härledas från en EES-medborgare som själv har sekundär uppehållsrätt.
Exempel: Norsk medborgare bosatt i Sverige (har primär uppehållsrätt) har en sambo från tredjeland (exempelvis afrikanskt, asiatiskt land eller USA med flera) = Sambon har sekundär uppehållsrätt, men har inte rätt till folkbokföring eller subventionerad sjukvård, och är därmed självbetalande.
Som invandrad till Sverige ska man ha haft PUT i 2, 5 eller 7 år (beroende på typ av uppehållstillstånd) för att kunna ansöka om medborgarskap. Berättigar till att rösta i riksdagsvalet.
Tidigare kallat ”papperslös”. Personen har inget aktuellt uppehållstillstånd. Betalar samma avgifter som asylsökande.
Permanent uppehållstillstånd. En utländsk medborgare som har beviljats ett permanent uppehållstill-stånd har tillstånd att bo och arbeta i Sverige under obegränsad tid. Tillståndet gäller så länge utlänningen är bosatt i Sverige. Så snart en person beviljats uppehållstillstånd är det möjligt för deras anhöriga att ansöka om familjeåterförening. Det är föräldrar och barn under 18 år som i första hand får uppehållstillstånd. Betalar som övriga värmlänningar.
Tillfälligt uppehållstillstånd. Tidsbegränsat. Vanligast är att de som söker uppehållstillstånd i Sverige nu får TUT i 13 månader. Även kortare uppehållstillstånd än 12 månader förekommer och då folkbokför inte Skatteverket personen. Patienten betalar som övriga värmlänningar.
Ungdomar som fått avslag på sin asylansökan och istället sökt och fått uppehållstillstånd för gymnasiestudier omfattas inte längre av lagen om mottagande av asylsökande. Ungdomen får ett TUT.
Eva Larsson
Vårdadministratör
E-post: eva.larsson@regionvarmland.se
Telefon: 010-831 55 80
Gunilla Eriksson
Handläggare
E-post: gunilla.eriksson2@regionvarmland.se
Telefon: 010-831 40 36
Jessica Ericson
Tf enhetschef
E-post: jessica.ericson@regionvarmland.se
Telefon: 010-831 40 76
Micaela Fristedt
Systemförvaltare
E-post: micaela.fristedt@regionvarmland.se
Telefon: 010-831 42 46