Hälsa i olika grupper
Grundläggande för allt folkhälsoarbete i Sverige är alla
människors lika värde. Det innebär att alla ska ges
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor
Förstora bildenFör att nå jämlikhet behöver vi inte alltid göra lika för alla. Olika individer behöver olika stöd, resurser och insatser för att få jämlika förutsättningar.
För att nå jämlikhet behöver vi inte alltid göra lika för alla. Olika individer behöver olika stöd, resurser och insatser för att få jämlika förutsättningar. Proportionell universalism innebär att insatser som är riktade till alla behöver anpassas till dem som har störst behöv.
En god folkhälsa ska vara jämlikt fördelad
Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd och det handlar både om nivån, exempelvis medellivslängden i befolkningen, och fördelningen av hälsa, exempelvis hur medellivslängden ser ut i olika grupper i befolkningen. En god folkhälsa innebär att hälsan är så god och så jämlikt fördelad som möjligt mellan olika grupper i samhället.
Hälsan i befolkningen formas genom ett samspel av faktorer – från ärftliga faktorer som individen själv bär på till levnadsvanor, livsvillkor och levnadsförhållanden. Folkhälsan påverkas också av politiska beslut, samhällets organisation och resurser, åldersstrukturen i befolkningen liksom av individers förutsättningar att fatta beslut som gynnar hälsan.
För att uppnå det övergripande målet om en god och jämlik hälsa måste jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet tydliggöras och genomsyra folkhälsoarbetet på alla nivåer i samhället.
Olika grupper i folkhälsoarbetet
Barn och ungas hälsa
Hälsoutvecklingen bland barn och unga har stor betydelse för den framtida folkhälsan i Värmland. Därmed blir barn och unga en prioriterad målgrupp i Region Värmlands folkhälsostrategiska plan samt i länets gemensamma folkhälsoarbete.
Hälsoklyftorna hos barn och unga ökar
Hälsan hos barn och unga är generellt sett bra. Men samtidigt som barn och ungas hälsa har utvecklats i positiv riktning är hälsan ojämlikt fördelad mellan olika grupper i befolkningen. De så kallade hälsoklyftorna mellan olika grupper har funnits länge och vissa har till och med ökat med tiden. Hur barn och unga växer upp, det vill säga deras uppväxtvillkor så som sociala relationer, tillgång till samhällets resurser, skolmiljö och trivsel, samt ekonomisk och social trygghet ser ut, har en stor betydelse för barn och ungas hälsa nu och i framtiden.
I ett folkhälsoperspektiv blir det därför viktigt att minska hälsoklyftorna i samhället genom tidiga hälsofrämjande och förebyggande insatser. Insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa är en god investering för vårt samhälle, som också får gynnsamma konsekvenser för varje enskilt barn.
Barnets rättigheter
Barn har egna rättigheter som slår fast att samhället måste beakta och bevaka samtliga nivåer som hälsofrämjande, förebyggande och vård och behandling.
Här behövs hela samhället för att säkra barnets rättigheter till bästa fysiska, psykiska hälsa samt trygga och goda uppväxtvillkor. Hälso- och sjukvård, tandvård, förskola, skola, elevhälsa, socialtjänst, länsstyrelsen, civilsamhället är viktiga verksamheter för att bidra till en god och jämlik hälsa bland barn och unga och i förlängningen hos den värmländska befolkningen.
Hälsosamt åldrande
Det går inte att undvika det naturliga åldrandet, men det går att stärka det friska och skjuta upp funktionsnedsättningar. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser från såväl samhällets som individens sida kan förbättra livskvalitén och bidra till minskade samhällskostnader för vård och omsorg.
En investering i hälsosamt åldrande, där insatserna inriktas på att främja och bevara hälsan, ökar tillgången på arbetskraft och minskar risken för att människor pensioneras i förtid.
Diskussionen i samhället om äldre och åldrandet skulle i högre grad kunna betona möjligheter och resurser istället för att fokusera på funktionsnedsättningar och kostnader. Det finns många vetenskapliga belägg för att hälsofrämjande och förebyggande insatser även upp i höga åldrar har positiva effekter på hälsan och livskvaliteten.
Hälsosamt åldrande och främja livsvillkor för äldre lyfts i mål 1 i regionens folkhälsostrategiska plan.
Socioekonomisk utsatthet
Hälsoklyftorna mellan olika sociala grupper i samhället har ett starkt samband med människors socioekonomiska förhållanden och sociala position. Det kallas för den sociala gradienten i hälsa och den påvisar förändringen i hälsa utifrån den sociala strukturen i en befolkning. Strukturen baseras exempelvis på utbildning, inkomst eller yrke. Sambandet gör att grupper som är särskilt utsatta jämfört med övriga befolkningen, till exempel genom att befinna sig längst ned i den sociala strukturen, ofta har flera samlade hälsoproblem.
Olika tillgång till skyddsfaktorer och olika exponering för riskfaktorer
Arbetet med socioekonomisk utsatthet är ett prioriterat insatsområden i Region Värmlands folkhälsostrategiska plan samt i länets gemensamma folkhälsoarbete. Det är viktigt att inte tappa fokus på de grupper som betraktas som särskilt utsatta då det oftast finns skillnader mellan grupperna kring mottaglighet och motståndskraft. Människor har olika tillgång till skyddsfaktorer (som bevarar eller förstärker hälsan) och exponeras i olika grad för riskfaktorer (som kan skapa ohälsa).
Personer med lägre social position är ofta utsatta för flera riskfaktorer som i sin tur kan ha påverkan på hälsan, vilket gör att effekten av ytterligare en faktor blir stark. Men, oavsett hur exponerad en människa är för riskfaktorer, är hen också omgiven av potentiella skyddsfaktorer som kan identifieras och förstärkas.
Utbildningsnivå
Lärande och utbildning är resurser som är mycket viktiga för individen och en betydelsefull faktor för utveckling av en god hälsa. Personer som har en längre utbildning har i genomsnitt högre inkomst, bättre hälsa och längre livslängd. Det finns med andra ord ett samband mellan utbildning och hälsa. Eftersom längre utbildning ger ofta arbete med högre inkomst är utbildning och socioekonomin sammankopplade.
Högre utbildningsnivå i befolkning bidrar därför till en mer god och jämlik hälsa hos alla.
Region Värmland har utbildningsnivå som en fokusområden i den folkhälsostrategiska planen.
Hbtqi+
Hbtqi+ personer är ett samlingsbegrepp som innefattar homo- och bisexuella, transpersoner, queera personer och personer med intersexvariation.
Forskning visar att homosexuella, bisexuella, queera och transpersoner har sämre hälsa än övriga befolkningen. Det gäller framför allt psykisk hälsa, i synnerhet för transpersoner och bisexuella kvinnor. Hälsoskillnaderna kan delvis förklaras av att homo- och bisexuella och transpersoner är mer utsatta för diskriminering, trakasserier, våld och hot på grund av omgivningens negativa föreställningar om sexuell identitet och könsidentitet.
Det är viktigt att följa hälsoutvecklingen och utvecklingen av förutsättningar för hälsa bland hbtqi+ personer över tid samt att, genom kunskapsspridning om effektiva metoder och insatser, främja hbtqi-personers lika förutsättningar att uppnå en god hälsa.
Att främja hälsa hos Hbtqi+ personer är ett genomgående perspektiv i Region Värmlands folkhälsostrategiska plan.
Geografiska grupperingar och bostadsort
Skillnader i hälsa förekommer inte bara i vissa grupper i samhället så som hbtqi personer, utlandsfödda eller mellan kvinnor och män utan också inom geografiska områden och mellan bostadsområden.
Ett geografiskt område kan ha generellt en god utveckling i befolkningens hälsa men inom samma område kan det finnas grupper eller ett område där ojämlikhet i hälsan är stor eller öka. Insatser måste därför vara ibland riktade eller indikerade.
Region Värmland har bostadsort som en fokusområden i den folkhälsostrategiska planen.
Funktionsnedsättning
Vi behöver arbeta aktivt för att skapa jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Det är nödvändigt för att nå målet om en god och jämlik hälsa i befolkningen.
På gruppnivå rapporterar personer med funktionsnedsättning sämre livsvillkor, sämre levnadsvanor och sämre hälsa jämfört med den övriga befolkningen. Som i den övriga befolkningen så varierar hälsan mellan olika personer med funktionsnedsättning.
Fler skattar sin hälsa som dålig
Fler personer med funktionsnedsättning skattar sin hälsa som dålig jämfört med den övriga befolkningen. Det finns också skillnader mellan könen. Det är en lägre andel kvinnor med funktionsnedsättning som skattar sin hälsa som bra i jämförelse med män med funktionsnedsättning.
Även tandhälsan skattas sämre bland personer med funktionsnedsättning. Dessutom är det betydligt vanligare att rapportera svår huvudvärk, värk i skuldror, nacke, axlar, rygg och höft samt ischias.
Personer med funktionsnedsättning uppger också att de i betydligt högre utsträckning är trötta, har sömnbesvär, känner stress och har ängslan, oro och ångest jämfört med befolkningen i övrigt.
Att stärka förutsättningar för hälsa hos denna grupp är ett av de genomgående perspektiven i regionens folkhälsostrategiska plan.
Integration och hälsa
När det gäller till exempel integrationsfrågor med koppling till hälsa är ansvaret fördelat på olika myndigheter, kommunala verksamheter som skolan, vuxenutbildningen och socialtjänsten, hälso- och sjukvården och organisationer i civilsamhället. Därför behöver alla de aktörerna samverka. Det är också viktigt att det finns en förståelse för hur betydelsefulla de olika bestämningsfaktorerna är för människors hälsa.
Kontaktinformation