Särskilt utsatta grupper

Följande grupper är särskilt utsatta för våld i nära relationer.

Kvinnor i missbruk och beroende

Att leva i ett missbruk kan leda till flertalet hälsoproblem men också såväl ekonomiska bekymmer, bostadslöshet och/eller kriminalitet. Risken ökar då även för övergrepp i form av psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. Enligt forskning har 9 av 10 kvinnor i missbruk upplevt våld i nära relation.

Skylla sig själv? - om våld mot kvinnor i missbruk, Socialstyrelsen (pdf)

HBTQ-personer

I samkönade relationer kan fokus för våldsutövandet bli på den våldsutsattas identitet som hbtq-person, särskilt om hen inte lever öppet med sin sexuella läggning. Att "avslöja" partnerns läggning eller inrikta sig på den våldsutsattas rädsla för att utsättas för homofobi om hen söker hjälp, är exempel på hur förövaren kan isolera och bryta ner partnern.

Våld i samkönade relationer – en kunskaps- och forskningsöversikt (pdf)

Äldre

Våld mot äldre kan se ut på många olika sätt. Äldre befinner sig ofta i en situation där de är särskilt sårbara, till exempel om de är beroende av en närstående för att få vardagen att fungera. Det behöver nödvändigtvis inte vara den äldres partner som är förövaren när våld i nära relationer förekommer. Det kan i stället till exempel vara vuxna barn eller barnbarn som är förövare.

Förutom fysiskt våld kan det röra sig om psykiskt och ekonomiskt våld. Även försummelse kan räknas som våld. Våldsutsatta äldre kvinnor kan befinna sig i en särskilt sårbar situation. De kan till exempel i större utsträckning än yngre kvinnor ha socialiserats till att se våld från en partner som något man inte bör tala med utomstående om. Bristande kunskap eller stereotypa föreställningar som att äldre kvinnor inte utsätts för våld, framför allt inte sexuellt våld, riskerar även att leda till att kvinnorna inte blir trodda när de försöker berätta om sin situation. Därigenom försvåras deras möjligheter att få stöd och hjälp.

Mer information om våld mot äldre

Våld mot äldre kvinnor - En forsknings- och kunskapsöversikt (pdf)
Blånader och silverhår - om våld mot äldre kvinnor (pdf)

Personer med hedersrelaterat våld och förtryck

Det hedersrelaterade våldet utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck, genom att det grövsta våldet i regel är välplanerat och genom att både kvinnor och män kan utsättas. Hedersrelaterat våld handlar i många fall om hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner.

Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen.

Om hedersrelaterat våld och förtryck på Nationellt centrum för kvinnofrids webbplats (nck.uu.se)

Personer med psykisk ohälsa

Studien "Våld och hälsa" visade att våldsutsatthet, om våldet varit allvarligt, var starkt kopplat till flera olika symtom på psykisk ohälsa som posttraumatiskt stressyndrom, depression, självskadebeteende och riskbruk både hos kvinnor och män.

Psykisk ohälsa handläggs ofta inom primärvården och på många ställen söker patienterna psykiatrin bara i akuta situationer. Att den behandling patienten prövat inte hjälpt får i många fall sin förklaring om man frågar om våldsutsatthet. Självmordstankar och försök till självmord är många gånger vanligare bland våldsutsatta. Om patienten är i akut kris måste frågan om våld alltid ställas.

Personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning utsätts ofta för våld av sin partner eller en tidigare partner, men förövaren kan också vara till exempel färdtjänstchaufför eller personlig assistent. Oavsett relationen mellan förövare och den utsatte leder detta till en maktobalans.

Personer med funktionsnedsättning kan utsättas för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, men våldet kan också ta sig andra uttryck och riktas mot funktionsnedsättningen. Exempelvis kan en person med funktionsnedsättning nekas tillgång till hjälpmedel och medicin.

Om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning på Nationellt centrum för kvinnofrids webbplats (nck.uu.se)

Bildstöd för att ställa frågor om våld

Kvinnor med utländsk bakgrund

Våldsutsatta med utländsk bakgrund kan på grund av språksvårigheter, segregation, brist på socialt nätverk, låg utbildning, arbetslöshet etcetera hamna i särskilt utsatta situationer och göra det svårare att söka hjälp och stöd. Dessutom är våld inom familjen inte ett brott i många länder, och något som bör hållas inom familjen. I denna grupp ingår också utländska kvinnor som nyligen gift sig med en svensk man, papperslösa kvinnor och kvinnor som blivit offer för människohandel för sexuella ändamål.

Rädsla för myndigheter, ekonomiskt beroende, oro för att förlora vårdnaden om sina barn och eller risken för social exkludering kan vara bidragande till att det är svårt att lämna en destruktiv relation. Användandet av tolk kan dessutom försvåra kommunikationen mellan patient och vårdgivare.

Läs mer om våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund på Nationellt centrum för kvinnofrids webbplats (nck.uu.se)

Sidan uppdaterad