Processen Minska förflyttningar

Den primära vården i kommunerna och regionen klarar inte alltid att möta individens behov av rätt insats på rätt vårdnivå vilket leder till många onödiga förflyttningar, kontakter och insatser.

Underlaget nedan kommer ifrån intervjuer med cirka 30 personer, från olika delar i verksamheten i olika delar i länet.

Utmaningar som lyftes ​

  1. Det är svårt att få kontakt och samverka.
  2. Det medicinska stödet är otillräckligt för personer med kommunal hälso- och sjukvård.
  3. Den sammanhållna planeringen runt individen saknas eller är bristfällig.
  4. Det saknas länsgemensam struktur för vårdinformation och välfärdsteknik.
  5. Invånare saknar kunskap om vart de ska vända sig eller kommer inte fram när de försöker nå våra verksamheter.

    • Det är svårt för personalen runt individen att på ett enklet sätt få kontakt med varandra vilket tar mycket tid och gör det svårt att samverka.
    • Samarbetet mellan primärvårdens läkare och slutenvårdens läkare fungerar inte tillräckligt bra.​ Det saknas möjlighet till konsultation, avstämning och sammanhållen planering mellan specialiteter på ett systematiskt sätt.
    • Vi förstår inte varandras verksamheter och förstår därför inte hur föregående eller nästa steg ser ut eller vad det innebär.​
    • Man gömmer sig bakom att det inte finns några resurser och då får någon annan lösa det​.

     

    "De som sätter ribban för vårdnivån (oftast läkaren) måste träffas mer. Inte bara genom remisser och annan pappersexercis. Det skulle ge mer förståelse för varandras jobb.​"

     

    "Det finns även vissa avdelningar som behöver arbeta mycket med sin kultur. Det fungerar jättebra med vissa, men aldrig med andra och det har alltid fått varit så…"

      • Sjuksköterskor i kommuner tycker att det medicinska stödet för patienter med kommunal hälso- och sjukvård i hemmet är bristfälligt, vilket även läkare i primärvården beskriver. ​
      • Bristfälliga anamneser och bedömningar från den kommunala hälso- och sjukvården gör det svårt för läkare att göra rätt bedömning av fortsatt vård och behandling.
      • Upparbetade kanaler för samverkan och kontakt används inte vilket leder till att personens fasta vårdkontakt inte används.
      • Behov av mer avancerad teknisk och medicinsk utrustning inom den kommunala hälso- och sjukvården kräver ytterligare kompetens och resurser.
      • Den kommunala hälso- och sjukvården saknar medicinska planer med ordinationer på exempelvis läkemedel och syrgas.

      "Patienterna åker runt på olika ställen. Det är ingen planering. Det ger otrygga patienter och anhöriga. Skapar mer vårdbehov och ger fler besök.​"

        • Medicinska planer för personer med en eller flera kroniska sjukdomar saknas eller är bristfälliga.
        • Medicinska planer för fortsatt vård efter sjukhusvistelse saknas eller är ofullständiga.
        • Dokumentation under slutenvårdstiden sker i rapportblad istället för i journalen vilket leder till att vare sig individen eller personalen kan följa vården. ​
        • Läkemedelslistor är inte uppdaterade​
        • Hemtjänsten använder mycket tid och resurser i onödan när en person inte skrivs ut som planerat​.
        • Sammanhållen individuell plan (SIP) används inte i den uträckning som behövs.​

         

        "Läkemedelslistorna är inte uppdaterade, det gör att patienter får fel/ för mycket/för lite läkemedel vilket skapar onödiga vårdbehov. Häromdagen föll en patient och bröt lårbenet, jag som läkare tror att det var på grund av för mycket läkemedel​."

        • Gemensamma system där vi kan delge varandra information saknas eller används inte på rätt sätt.
        • Olika digitala plattformar för kommunikation försvårar samverkan mellan huvudmän.
        • Länet saknar en gemensam strategi, satsning och samordning inom vårdinformation och välfärdsteknik.
        • Det saknas ett gemensamt avvikelsesystem där avvikelser skickas och följs upp, vilket begänsar vårt gemensamma lärande.

          • Dålig tillgänglighet i många verksamheter leder till otygghet och fler onödiga kontakter. ​
          • Det är svårt för invånare att förstå systemet och veta vart de ska vända sig. Kunskapen om vård och egenvård behöver stärkas.​​
          • Verksamheter har ojämn bemanning över dygnet och veckan. ​
          • Invånarnas resurser tas inte tillvara. Genom att ta tillvara den resursen skapas ökad delaktighet och vården och omsorgen kan avlastas.
          • Invånaren känner sig utanför och blir inte delaktig i vården.​

           

          "Vården behöver ta till vara patienter med kroniska sjukdomar. De kan avlasta vården genom att bidra med det självupplevda perspektivet till nytillkomna patienter inom samma diagnosgrupp. Det skulle spara tid och jobb för vården​."

           

          "Det är stor skillnad på känslan av att ”bli kallad” jämfört med att bli inbjuden till vården.​"

          Vad har hänt i processen?

          Inlett så kallat tiny test (formsenkät) svarade cirka 30 personer på frågor som berörde en av utmaningarna: "Invånaren saknar kunskap om vart man ska vända sig eller kommer inte fram. Då åker man till akuten…"

          Några resultat från enkäten

          • De flesta använder 1177.se för att söka information
          • Att kunna prata med någon inom vården eller sjukvårdsupplysningen upplever många som viktigt.
          • När man behöver få kontakt med vården svarar de flesta att ett samtal via telefon eller chatt/digitalt möte är det önskvärt.
          • Det viktigast i kontakten med vården är att man känner sig bemött med respekt, men också god tillgänglighet. Kunnig personal och att bli involverad i sin egen vård lyfts också.
          • De allra flesta uppger att sidan 1177 – så söker du vård i Värmland är bra och innehåller lättläst information.

          Insikter

          • Det går att på ett relativt enkelt sätt samla in information för att få en överblick
            och se vad man ska gå vidare med.
          • 1177 verkar etablerat och väl värt att arbeta vidare med.
          • Vi behöver se över hur vi länkar till 1177.se från både regionens och kommunernas webbplatser
          • 1177 rådgivningsstödet webb erbjuds till kommunerna och blir ett sammanhållet system för invånare och medarbetare inom både region och kommun

          RGS-webb ökar patientsäkerheten då vårdpersonal kan göra mer säkra och samstämmiga medicinska bedömningar. Tjänsten bidrar också till en mer likvärdig rådgivning i hela landet. Under 2024 erbjuds Värmlands kommuner att ansluta sig till 1177 RGS webb och få ersättning för anslutningskostnaden. Samma rådgivningsstöd används av regionen, både inom 1177 och på vårdcentraler. Pengarna kommer från länsgemensamma medel för god och nära vård, hälsa och omsorg. Läs mer på inera.se

          Under 2024 kommer arbetet med processen Minskade förflyttningar vara underlag för att ta fram en Gemensam plan för primärvård.

          Sidan uppdaterad 3 juni 2024