Region Värmland

Region Värmland ansvarar för förskrivning till personer som själva eller tillsammans med ledsagare kan ta sig till närmaste distriktsköterskemottagning/vårdcentral eller specialistklinik eller tillhör LSS och bor i ordinärt boende. LSS = stöd och service till vissa funktionshindrade i form av personlig assistent. Detta gäller oberoende om personen har privat personlig assistans eller inte.

Enheten för Asyl och flyktingsfrågor på Region Värmland administrerar kostnaderna för asylsökande i Värmland. Före förskrivning av hjälpmedel ska betalningsansvaret vara klarlagt, läs mer på sidan Rätt att få inkontinenshjälpmedel.

Det finns i Värmland ett team med olika yrkesgrupper som arbetar med frågor och omhändertagande av MMC-patienter som går från barn till vuxen. Om du förskriver inkontinensartiklar till MMC -patienter, kontrollera att patienten har en kontakt med uroterapeut. 

Kommuner

Kommunerna ansvarar för förskrivning till vårdtagare i särskilt boende, olika former av avlastning- och korttidsboende, personer som tillhör LSS och stadigvarande bor i olika gruppboende och till personen i ordinärt boende inskrivna i hemsjukvården.

Sjukvårdshuvudmannen

Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för vem eller vilka av den behöriga hälso- och sjukvårdspersonalen som får förskrivningsrätt. Detta regleras i författningarna och ska ske i enlighet med socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd.

• Rätt tillförskrivning av inkontinenshjälpmedel finns då man kan påvisa varaktiga och dagliga läckage. Detta konstateras genom läckagemätning och individuell utprovning av lämpligt skydd innan förskrivning.
• Inkontinensskydd för läckage under 30 ml får patienten själv betala.
• Om patienten har läckage vid specifika fritt valda aktiviteter rekommenderas patienten att köpa inkontinensskydd själva.
• Förskrivning av inkontinensskydd bör inte överstiga max 6 skydd / dag.
• Rekommendationen är att man inte förskriver fler olika skydd än nödvändigt, men ta hänsyn till att behovet kan se olika ut vid olika stunder under dygnet, men max 3 olika. Ska då noggrant dokumenterat i journal hur de ska användas.
• Under utprovnings fasen kan man förskriva för 1 månad, men när den är klar så förskrivs det för 3 månader åt gången.
• Ej dubbla skydd, då effekten förstörs och det istället blir mer läckage.
• Fixeringsbyxa är ingen självklarhet, men vid större skydd kan det vara nödvändigt. Tänk då på att den ska vara utprovad (mått) och inte för stor.
• Uppföljning av patientens läckage ska göras minst 1 gång / år om stadigvarande problem eller vid förändring av sjukdomstillstånd, läkemedel eller annat.

• Daginkontinens utreds/behandlas från 5 års ålder.
• Enures utan andra symtom än sängvätning behandlas tidigast från 6 års ålder.
• Förskrivningen av produkter till barn och ungdom med enures, daginkontinens, obstipation och faecesinkontinens gör i första hand via vårdcentralen eller BVC
• För barn under 5 år som har en sjukdom eller funktionsvariation som medför en ökad förbrukning av skydd rekommenderas förskrivning av den uppskattade merförbrukningen. Normal förbrukning är 6 skydd / dag.
• Förskrivning bör endast undantagsvis ske till barn under 5 år.
• Förbrukningsartiklar typ katetrar, lavemangsset, analpropp mm, förskrivs och följs upp av den specialistenhet där patienten har sin vårdkontakt.

• Är inte ett förstahandsval.
• Förskrivs till de som inte klarar att byta skydd i byxa, men i övrigt självständiga vid toalettbesöket. Kan exempelvis vara dementa personer.
• Ersätter inte underkläder.
• Förskriv aldrig något mindre skydd för att lägga i dessa pants, då effekten förstörs och det istället blir mer läckage.

Förskrivs inte på dispens, får köpas/ordnas av den enskilde individen själv.

• Individuell utprovning av personal med formell kompetens. Hänsyn ska tas till personens förmåga till egenvård eller assisterad RIK.
• Flera katetrar är att föredra.
• Vardagskateter: Torr hydrofil kateter, förutsatt att patienten har kommunalt vatten. RIK utförs då i hemmet.
• För fylld: ibland utanför hemmet.
• Diskret kateter: Om situationen kräver, men det ska vara mycket begränsad förskrivning.
• Personer med assisterad RIK bör ha katetrar som är för fyllda (ligger i vätska) för att minska risken för handhavandefel.
• Ett bra hjälpmedel vid RIK i säng/rullstol kan vara en urinflaska för uppsamling av urinen.

Om möjligt är det att föredra kateterventil dagtid, i de fall man kan säkerställa att det fungerar med att öppna den regelbundet med 3-4 timmars intervall. Urinvolymen bör aldrig överstiga 400 ml vid tömning, då behövs tätare tömningar. Byts 1 gång/vecka. Lång urinpåse kan kopplas till natten.

Om dessa behövs, ska flergångsskydd förskrivas. I vissa enstaka fall kan engångs vara att föredra, exempelvis vid tillfällig diarrésjukdom, men då ska orsaken dokumenteras noga.

• Ska provas ut individuellt. Använd fabrikantens mätstickor.
• Får sitta på max 24 timmar.
• Till urindroppsamlare förskrivs tömbar urinuppsamlingspåse. Viktigt att anpassa längd och volym.

• Kort, tömbar påse dagtid som bytes 1 g/ vecka samt vid behov.
• Lång påse, icke tömbar kopplas till natten om det behövs.