Prioriteringsarbetet under covid-19-pandemin

Svåra prioriteringar behöver göras av annan sjukvård än till covid-19-patienter. De med störst behov av vård behöver få företräde. Arbetet med att göra dessa prioriteringar fortlöper.

Den pandemi som fortfarande pågår har tvingat fram känsliga prioriteringsbeslut. När nu andelen smittade och svårt sjuka markant minskat har en "post-corona-debatt" tagit fart, där anklagelser förs fram om alltför hårdhänta prioriteringar under den mest akuta fasen. Det hävdas att många äldre fått "palliativ vård" istället för kurativt syftande vård på sjukhus. IVO har gett visst stöd för detta, men det återstår att få en klarare bild av i vilken omfattning detta skett. Att svepande slänga ur sig påståenden om hur många som "dött i onödan" är både oetiskt och okunnigt.

När covid-19-pandemin visade de första tecknen på att börja klinga av kom Socialstyrelsen med ett kunskapsunderlag för prioritering av annan sjukvård under och efter pandemin. Den som har det största behovet av sjukvård ska ges företräde till vården.

Underlaget kan läsas här. Det talas om en "vårdskuld" som ska tas igen. Sverige gick in i pandemin med en sjukvård under press, vilket har påverkat sjukvårdspersonalen. Regionerna kommer för en tid framåt att vara fortsatt påverkade av den ekonomiska nedgången. Allt detta sammantaget pekar mot tider av svåra prioriteringar.

Etikkommittén i Region Värmland stöder sjukvårdsledningen och verksamheterna i deras prioriteringsarbete. Socialstyrelsens riktlinjer är ett gott stöd, liksom den nationella modellen för öppna prioriteringar. Vi kommer fortsätta att kontinuerligt informera om hur arbetet fortskrider på denna sida.

Etikkommittén gm Rolf Ahlzén