Reformåtgärder föreslås i djupgående rapport om EU:s inre marknad

EU:s inre marknad säkerställer den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital mellan medlemsländerna och är viktig för de europeiska regionernas tillväxt och välfärd. I Värmlands län finns totalt 4 469 företag som antingen exporterar eller importerar varor till andra medlemsländer.

I juni 2023 fick den tidigare italienske premiärministern Enrico Letta i uppdrag av rådet och EU-kommissionen att ta fram en rapport om framtiden för EU:s inre marknad. Rapporten släpptes i våras och innehåller flera förslag för hur EU kan förbättra den inre marknaden (Letta, 2024). I den här djupgående artikeln presenterar vi dels de viktigaste funktionerna i den inre marknaden och ger även en beskrivning av innehållet i Lettas rapport.

Den inre marknaden– EU:s ”kronjuvel”

Syftet med den inre marknaden är att varor, tjänster, personer och kapital ska kunna röra sig fritt inom EU– utan att hindras av tullar, avgifter, diskriminering eller nationella krav. Avsaknaden av sådana hinder har haft stor betydelse för samarbetet mellan EU:s regioner, då det har underlättat gränsöverskridande handel samt människors rörlighet. Totalt innefattas omkring 450 miljoner personer av den inre marknaden (UI, 2023).

I Värmlands län finns totalt 4 469 företag som antingen exporterar eller importerar varor till andra medlemsländer (Regionfakta, 2024). Enligt en rapport som Handelskammaren Värmland publicerade 2019 importerar Värmland mest varor från länder som Tyskland, Nederländerna, Frankrike och Norge, vilka alla är med i den inre marknaden. Likaså är det när det kommer till export, där Norge, Tyskland och Finland befinner sig högst upp på listan (Handelskammaren Värmland, 2021). Även om Norge inte är medlem i EU har de tillgång till den inre marknaden genom handelsavtalet EES.

Lettas rapport

Syftet med Lettas rapport är att föreslå reformåtgärder riktade till att uppdatera och förstärka den inre marknaden. Här är några av förslagen som rapporten lägger fram:

• Den femte friheten: Rapportens första förslag är att introducera en femte frihet som ska öka rörligheten för forskning och innovation mellan medlemsländerna. (Letta, 2024:19-24).
• En inre marknad som kan finansiera strategiska mål: Rapporten menar den inre marknaden måste reformeras för att kunna finansiera den gröna och digitala omställningen och EU:s utvidgning. En åtgärd är att bättre att mobilisera existerande privata och offentliga medel (Letta, 2024:26-27).
• En inre marknad för alla: Letta introducerar även konceptet ”friheten att stanna”. Detta innebär att den inre marknaden bör möjliggöra för individer att stanna kvar i sina egna regioner utan att känna sig tvingade att flytta enbart för att få tillgång till jobb, boende eller utbildning (Letta, 2024:90-91).
• En uppskalning av den inre marknaden: Rapporten är tydlig med att påpeka att EU:s inflytande på den politiska världsscenen måste stärkas. Letta föreslår därför att EU bör arbeta för att integrera ytterligare sektorer på den inre marknaden, exempelvis energi, finans och elektronisk kommunikation (Letta, 2024:8-9).
• Vikten av sammanhållningspolitiken, som är EU:s viktigaste investeringsverktyg för regional utveckling, görs tydlig genom hela rapporten. Särskilt när det gäller ”friheten att stanna” där sammanhållningspolitiken har som mål att öka deltagandet för alla Europas medborgare i den inre marknaden, oavsett vilken region de bor i. Letta menar att reformen av den inre marknaden inte är möjlig utan hjälp från sammanhållningspolitiken och EU:s regioner.

Nästa steg

Även om rapporten innehåller flera konkreta förslag på reformer är det upp till nästa EU-kommission att välja om man faktiskt vill omvandla förslagen till lagstiftning eller inte. Den nya EU-kommissionen kommer att tillsättas av Europaparlamentet till följd av valet i juni och beräknas vara på plats i slutet av hösten 2024. I vilket fall kommer rapporten ligga till grund för diskussionerna under den kommande mandatperioden om utformningen av framtidens inre marknad.