Region Värmland går över till stabsläge
Region Värmland går in i stabsläge efter att ha varit i förstärkningsläge sedan 15 december 2022.
– Situationen är fortfarande ansträngd, men vi behöver hitta former för att kunna hantera den ökade pressen på hälso- och sjukvården även i vardagen, säger Lena Gjevert, hälso- och sjukvårdsdirektör.
Inom hälso- och sjukvården finns tre beredskapslägen som kan tillämpas vid situationer där omständigheterna kräver utökade möjligheter till styrning, ledning och prioritering av resurser.
Efter att ha varit i förstärkningsläge i sex veckors tid går Region Värmland från och med fredagen 27 januari in i stabsläge, den lägre nivån av beredskapslägen.
Beslutet har fattats sedan inflödet till akutmottagningarna stabiliserats och då sjukfrånvaron inom personalen är gynnsammare än tidigare.
– Jag vill understryka att vi fortfarande är i ett kämpigt läge med högt inflöde av patienter, så än är utmaningarna inte över. Däremot ser vi att vi fortsättningsvis kan hantera situationen utan att behöva vara i beredskapsläge, som sliter hårt på personal och ledare. Vi kommer fortsätta följa läget dagligen och löpande, men vi glesar ut mellan våra möten i regionala och lokala särskilda sjukvårdsledningar, säger Lena Gjevert.
Utöver att hantera den löpande verksamheten ligger fokus på att fortsatt arbeta med utveckling och framtida struktur för att på längre sikt kunna möta vårdbehoven.
– I ett lite närmare tidsperspektiv handlar det om att hitta former för att kunna hantera det nya ”normalläget”.
Beredskapslägen inom hälso- och sjukvården
Inom hälso- och sjukvården finns tre beredskapslägen:
- Stabsläge innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.
- Förstärkningsläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av vissa funktioner.
- Katastrofläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner.