Personer i dialog

Dialoger kring hälso- och sjukvårdens utvecklingsplan pågår.

Kommunernas syn på framtidens hälso- och sjukvård i Värmland

Minska onödig vård, omfördela resurser till förebyggande åtgärder och dra större nytta av AI. Det är några av alla de förslag som representanter från länets kommuner diskuterade i dialoger kring framtidens hälso- och sjukvård i Värmland.

Just nu revideras regionens utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård i Värmland, en plan som ska fungera som kompass och stöd i framtida beslut för att säkerställa att vi jobbar åt samma håll mot 2040. Arbetet sker genom faktainsamling, omvärldsspaning och via dialoger med interna verksamheter samt med kommun- och medborgarrepresentanter.

Dialoger med kommunrepresentanter

Under våren har representanter från länets kommuner via nätverket för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och rehabilitering (MAS/MAR), nätverket för hälso- och sjukvårdsledningen och länets socialchefer (HosSoc), nätverket för individ- och familjeomsorgsförvaltningen (IFO) samt länsnätverket för elevhälsans medicinska insatser genomfört dialoger.

– Det är en bra process när flera olika professioner och ”nivåer” görs delaktiga i processen, säger Ulrika Vitalis, socialchef i Hammarö kommun. Den fortsätta processen i hur vi tar hand om det viktiga underlag som tagits fram är viktig. Vi behöver fokusera på helhet, delaktighet och uppföljning och med en tydlig koppling till den pågående omställningen till en god och nära vård.

Liknande upplevelser och medskick

Gemensamt för dialogerna är att deltagarna har känt att träffarna varit värdefulla och viktiga att genomföra och grupperna har upplevt det positivt att diskutera frågorna. Några utmaningar grupperna har samsyn kring är en ökning av multisjuka som bor hemma, ett växande behov av rehabilitering och specialistkompetens, en ökning av missbruk bland både äldre och yngre samt ett behov av förbättrat samarbete mellan vårdinstanser.

Dialoger genomförs också med företrädare för invånare och med de egna verksamheterna.

Trender gruppen ser inom hälso- och sjukvården

  • Brister i samverkan vid utskrivningsprocessen.
  • Ökning av multisjuka som bor hemma.
  • Större behov av rehabilitering och specialistkompetens.
  • Ökande missbruk bland äldre och yngre.
  • Utmaningar med demensvård och behov av olika boendeformer.
  • Fokus på multisjuklighet och behov av samverkan mellan olika vårdinstanser.

Hur påverkar trenderna verksamheten

  • Behov av ökad samverkan och samsyn mellan region och kommun.
  • Viktigt att följa rutiner och ta hänsyn till olika perspektiv vid utskrivning.
  • Större fokus på förebyggande och hälsofrämjande arbete.

Förändringar inom vård och omsorg som gruppen ser framöver

  • Förväntas minska: fysiska besök och fysisk träning, läkemedelstilldelning och vissa traditionella omsorgsuppgifter
  • Förväntas öka: digitala lösningar, egenvård och användning av AI för dokumentation.

Visioner för framtiden

  • Införa digital tillsyn, läkemedelsrobotar och AI-baserad dokumentation.
  • Förbättra av förebyggande och hälsofrämjande arbete.
  • Mer förebyggande arbete och digitala patientmöten.

Medicinsk utveckling gruppen hoppas på

  • Självstyrande hjälpmedel, mobil röntgen och snabbtester.
  • Nya behandlingar för sjukdomar som Alzheimer och ALS.
  • Avancerade hjälpmedel och tekniker för att öka självständighet.
  • Digitala lösningar för patientmöten och medicinteknisk utveckling.

Viktiga aspekter i utvecklingen av hälso- och sjukvården

  • Högre efterlevnad av utskrivningsprocesser och samverkan.
  • Flexibel resursfördelning och fokus på förebyggande arbete.
  • Digitalisering och bättre samordning av resurser.

Hälsotrender gruppen tror påverkar samhället

  • Ökad psykisk ohälsa bland unga.
  • Utmaningar med samsjuklighet.
  • Bristande kunskap om egenvård.
  • Stillasittande livsstil.
  • Behovet av hälsosamma rutiner.
  • Jobba med att tidigt komma in i processen för att motverka psykisk ohälsa hos barn.
  • Barnfattigdomens påverkan på hälsan.
  • Anpassad vård för personer med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
  • Vikten av att samverka mellan olika sektorer.

Så ser gruppen på utveckling av hälso- och sjukvården i Värmland

  • Parallella och lättillgängliga insatser.
  • Tidig intervention och förebyggande arbete.
  • God samverkan och samordning.
  • Attraktiv arbetsgivare med rätt kompetens.

Framtida förändringar i vård och omsorg som gruppen ser

  • Minskad institutionsvård och utredningar.
  • Fokus på digitalisering och tidiga insatser.
  • Förväntad minskning av manuell hantering och administration.

Visioner för framtida vård och omsorg

  • Ökad förebyggande vård och tidiga insatser.
  • Välfärdsteknik för alla åldrar.
  • Utökade gruppverksamheter och digitala lösningar.

Förväntningar på utvecklingsplanen

  • Sammanhållen och lättillgänglig vård.
  • Tydlig ansvarsfördelning och samordning.
  • Effektiva processer och resurser för primärvården.

Åtgärder gruppen tror vi kan fasa ut i framtiden

  • Vissa hemtjänstinsatser.
  • Minskad administration
  • Dubbelarbete och ineffektiva processer.
  • Överadministration och byråkrati.
  • Sluta använda vårdpersonal till icke-relevanta uppgifter.

Gruppens visioner och framtida åtgärder

  • Öka patientens ansvar och minska onödig vård.
  • Införa behovsstyrda processer och kortare väntetider.
  • Omfördela resurser till förebyggande och hälsofrämjande åtgärder
  • Integrera AI och digitala lösningar i vården.
  • Förbättra tillgängligheten och stödet för egenvård.

Gruppens förväntningar på den framtida planen

  • Skapa gränsöverskridande samarbeten och tjänster
  • Fokusera på konkreta mål och processförbättringar.
  • Stärka samordning och kunskapsdelning.
  • Genomföra digitala strategier.
  • Utveckla en gemensam ingång för vård och omsorg.

Dialogerna med elevhälsan visar behovet av tidiga och samordnade insatser, föräldrautbildning och tillgänglig vård för att hantera de hälsoutmaningar som setts. Elevhälsans roll är central och behöver stärkas för att möta framtidens behov.

Mönster i hälsan/ohälsan hos invånarna gruppen ser

Ökande psykisk ohälsa, skärmanvändning och sömnsvårigheter är tydliga trender. Det leder till ökad obesitas, stillasittande och sociala problem som ensamhet och utanförskap. Efter pandemin har barnens fysiska aktivitet minskat och det har påverkar deras hälsa negativt.

Viktigt att tänka på i utvecklingen av hälso- och sjukvården i Värmland

Det är viktigt att fokusera på tidiga insatser och enkla kontaktvägar inom hälso- och sjukvården. Samverkan mellan olika vårdinstanser och föräldrautbildning är centralt. Tillgänglighet, särskilt på landsbygden, är en utmaning som behöver adresseras.

Vård, hälsa, stöd och omsorg man inte gör idag som har visioner om att göra i framtiden

Visionen är att utöka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, inkludera nya vaccinationer och förbättra omvårdnaden En utökning av elevhälsan skulle kanske möjliggöra fler undersökningar och behandlingar även i skolan.

Vad utvecklingsplanen behöver innehålla för att stärka utvecklingen och vara till nytta

Den ska vara lättillgänglig och fokusera på konkreta åtgärder. Det är viktigt att se föräldrar som en resurs och ge dem stöd i föräldraskapet.

Dialogmöten med Finsam 22 augusti 2024

Dialogerna genomfördes den 22 augusti 2024, där två grupper diskuterade frågorna enligt nedan.

Grupp 1

  1. Utifrån ert uppdrag, vilka förväntningar har ni på Region Värmlands utvecklingsplan för häls- och sjukvård?
  2. Vad behöver utvecklingsplanen innehålla för att stärka utvecklingen för hälso- och sjukvården och var till nytta för samverkan?
  • Övergripande struktur
  • Tydliggörande av uppdrag. En gemensam riktning. Vad vill Region Värmland ha ut av förbunden.
  • Tydliggörande av mandat.
  • Forum för spridning av kunskap och information om förbunden och Finsam.
  • En plan för hur insatser implementeras i ordinarie verksamhet

3. Vad kan ni bidra med i utvecklingen av hälso- och sjukvården?

  • En arena för 4-partsamverkan
  • Utveckling av befintlig samverkansstruktur
  • ”Finsam-pengen” bidrar till att göra skillnad

Grupp 2

  1. Förändring av indelning och organisation:
  • Samordningsförbundens nuvarande indelning är inte optimalt utformad för att gynna ett effektivt samarbete. Det föreslås en omstrukturering för att bättre matcha behoven hos involverade aktörer och patienter.
  • Ökad aktivitet och engagemang från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen:
    • En förstärkt aktivitet och närvaro från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är nödvändig för ett effektivt samarbete inom samordningsförbunden.
  • Effektivisering av arbetsprocesser och resursanvändning:
    • För att undvika dubbelarbete bör antalet personer som arbetar med samma uppgifter minskas. Ett förslag är att slå ihop alla beredningsgrupper för att bättre utnyttja personalresurserna och undvika onödiga överlappningar.
  • Integrering av samordningsförbunden i regionens utvecklingsplan:
    • Det är viktigt att samordningsförbunden inkluderas i regionens övergripande utvecklingsplaner. De bör ses som en strategisk resurs och möjlighet till utveckling, särskilt med tanke på den demografiska utvecklingen.
  • Mandat och nätverksbyggande för regionens representanter:
    • De som representerar regionen i samordningsförbunden måste ha tydliga mandat och etablerade kontakter med andra relevanta verksamheter.
    • Detta är nödvändigt för att säkerställa ett effektivt och sammanhållet arbete.
  • Smartare resursanvändning och strukturövergripande insatser:
    • Resurser bör användas på ett smart sätt, vilket inkluderar utvecklingen av en strukturövergripande organisation för samordningsförbunden.
    • Ett ökat fokus bör ligga på strukturövergripande insatser för att maximera effekterna av samordningen och uppnå bättre resultat.

    Utmaningar vi står inför

    • Förbättrade levnadsvillkor och tekniska framsteg i hälso- och sjukvården gör att vi lever allt längre vilket gör att befolkningens behov av vård och omsorg ökar.
    • Antalet äldre ökar i en betydligt snabbare takt än den arbetsföra delen av befolkningen. De närmaste tio åren ökar antalet äldre som är över 80 år med nästan 50 procent. Det ställer stora och nya krav på oss.
    • Tillgången på arbetskraft räcker inte till och vi behöver arbeta på nya sätt.
    • Stora samhällsutmaningar som klimatförändringarna, konflikter, krig, den snabba digitala utvecklingen och AI påverkar också vårt arbete.

    Revidering av hälso- och sjukvårdens utvecklingsplan

    Läs mer om revideringen och arbetet med dialogerna

    Sidan uppdaterad