Förstoppning

Förstoppning är ett mycket vanligt symtom i befolkningen och är sällan ett uttryck för allvarlig sjukdom. Dock bör alltid en värdering om bakomliggande sjukdom göras innan behandling sätts in. Man ska också värdera om förstoppningen är ett uttryck för biverkan av annat läkemedel.

Icke-farmakologisk behandling bör rekommenderas till alla där det är möjligt.

Vid IBS och funktionell förstoppning rekommenderas i första hand kostbehandling i form av fibertillskott. Lösliga fibrer, till exempel psyllium, ispaghulaskal eller loppfrön föredras framför olösliga fibrer så som korn och vetekli, eftersom de har mindre tendens att förstärka knip och gaser. Det är viktigt att patienten intar tillräcklig vätska i samband med fiber. En dosrekommendation kan vara att blanda en matsked psylliumfrö i ett glas vatten, dricka direkt och dricka ett glas vatten därefter. Intaget kan ökas till 3 matskedar per dygn.

Förstahandsval

Bulkmedel, till exempel

Andrahandsval

Osmotiska laxermedel

Makrogol och Laktulos har likartad verkningsmekanism och jämförbar effekt. Laktulos orsakar mer gasproduktion.

Tillägg om otillräcklig effekt

Tarmirriterande medel

IBS patienter kan få ökade buksmärtor av tarmirriterande medel. Tarmirriterande laxantia medför ofysiologisk stora tarmtömningar. Patienter med svår IBS kan drivas till ett bruk som innebär enbart laxantia-inducerad tarmtömning.

Övriga läkemedel

Prukaloprid (Resolor) kan prövas till patienter med kronisk förstoppning där annan genes uteslutits. Utvärdering sker efter 28 dagar. Resolor är endast subventionerat till patienter som inte svarat på konventionell behandling.

För IBS patienter med svår förstoppning där ovanstående behandlingarna inte har gett resultat kan Linaklotid (Constella) övervägas. Behandlingen utvärderas efter 28 dagar.

Opiodinducerad förstoppning

Vid opoidinducerad förstoppning rekommenderas Makrogol, ev. i kombination med tarmstimulerande medel ex Cilaxoral. Bulkmedel skall undvikas.

Se också terapiområde smärta.