Kil tar kliv i omställningen mot en god och nära vård

Den 24 maj beslutade kommunfullmäktige i Kils kommun att godkänna målbilden för god och nära vård i Värmland. Kommunen arbetar redan med omställningen bland annat i Kilsmodellen och genom nätverksbaserat arbete.

– Det viktigaste i arbetet med nära vård framöver är delaktighet till medborgare, att arbeta proaktivt och att sprida målbilden internt och externt, säger Annika Nilsson, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Kils kommun. Vi jobbar också med att utveckla samarbetsformer mellan region och kommuner där samordning och samverkan är en utmaning.

Hur känd är målbilden i er kommun?

– Det varierar, och vi jobbar nu med att sprida den bland annat genom att visa filmen om målbilden för alla medarbetare vid arbetsplatsträffar och att diskutera vad som är viktigt för dem. Vi behöver arbeta mer med hur vi ska sprida den externt.

Goda exempel på arbete mot nära vård i Kil

Kilsmodellen

Ett arbetssätt i nära samverkan mellan ekonomiskt bistånd, vuxenutbildning och intern arbetsmarknad. Genom en kartläggning gör man en arbetsmarknadsplan där det framgår vilket stöd och på vilket sätt kunden behöver rustas på vägen från ett utanförskap till egen försörjning.

Kund 21

"Förbättringsarbete ska hjälpa oss alla inom Kils kommun att jobba smartare. Det innebär att vi tar vara på och nyttjar resurserna på bästa sätt. För att ständigt förbättra oss vill vi till exempel skapa bra flöden och effektivisera verksamheten. Med fokus på mottagaren av våra tjänster kommer vi bland annat att nå målet med minskade väntetider."

Utegym på Sannerudsvallen

Tillgänglighet har varit i fokus i planeringen och utegymmet går att nå med både rollator och rullstol.

Nätverksbaserat arbete

Under 2021 har man i Kils kommun sett över hur man kan arbeta på ett tydligare sätt med tidiga insatser för barn och unga i samarbete mellan skola och IFO. ”Vi förstärker både IFO och elevhälsa med kompetens kring ett nytt arbetssätt, nätverksbaserat arbete.”

Under 2022 utbildas fyra nätverksledare i kommunen, två ledare har sin organisatoriska tillhörighet på IFO och två i skolan. Under våren ska en plan för införanden och rutinarbete tas fram. Det finns situationer då det kan vara klokt att samla nätverket kring barnet/ungdomen, exempelvis vid skolproblematik, familjeproblematik och/eller egen problematik till exempel vid skadligt bruk och vid utredning hos socialtjänsten. Nätverksledarna ansvar för att mobilisera, samordna och för att leda mötena. Att arbeta på det här sättet lämpar sig även mycket väl för att till exempel arbeta med att förhindra placeringar, och för att skapa goda förutsättningar för hemflytt till ursprungsfamilj efter placering.