Framtidens Värmland skapar vi tillsammans
I Värmland finns en systemledning mellan kommun och region som tillsammans ska leda och driva omställningen till god och nära vård, hälsa och omsorg. Men vad innebär det att utöva systemledarskap och hur ska berörda nätverk och grupperingar jobba tillsammans?
Det var några frågor som länets skol- och socialchefer, regionens hälso- och sjukvårdsledning och direktörsberedningen diskuterade vid ett möte om systemledarskap och omställningsarbetet till god och nära vård, hälsa och omsorg i Värmland. Tillfället var första gången som dessa nätverk träffades gemensamt.
Färdplan som konkretiserar arbetet
Sedan 2023 finns en färdplan för omställningsarbetet i Värmland, en vägledande plan som direktörsberedningen godkänt. I den beskrivs att systemledningen ska utveckla förmågan att leda systemet som helhet och ge förutsättningar för verksamheter att genomföra omställningen.
Nätverksträff för att prata gemensamma frågor och utmaningar
Direktörsberedningen hade bjudit in nätverken för att fortsätta arbetet med att bygga formerna för Värmlands systemledarskap. Regiondirektör Peter Bäckstrand och kommundirektör i Årjäng Birgitta Evensson inledde.
– I samverkan över huvudmannagränser är färdplanen ett viktigt verktyg, säger Birgitta Evensson.
– Dialogerna kommer att handla om hur vi upplever att systemledarskapet fungerar nu, hur vi vill att det ska fungera, men också hur vägen framåt ska se ut, säger Peter Bäckstrand.
Erfarenheter från utvecklingsprogram kring systemledarskap i Värmland
Direktörsberedningen har deltagit i ett utvecklingsprogram om systemledarskap för omställningen till god och nära vård, hälsa och omsorg i Värmland, som bland annat leddes av Anders Printz från Samhällsnytta AB. Erfarenheterna från arbete i Värmland och ett liknande arbete i Västernorrland finns i rapporten Att utöva systemledarskap för nära vård (pdf)
Anders resonerade kring varför ett systemledarskap är nödvändigt.
– Vilka förutsättningar behöver skapas och vilka hinder behöver tas bort för att omställningen ska lyckas här? Det är ett komplext arbete som kräver samarbete mellan region och kommun, där högsta ledningen måste leda arbetet. Systemledningen ska sätta och upprätthålla kulturen, ansvara för systemet, utgå från patienter och brukare samt att ta emot information om hinder i systemet och fundera över hur man tillsammans ska lösa dem.
Komplexitet kräver samverkan, tillit och förståelse
Kristin Törnqvist, samordnare för nära vård i Region Värmland, beskrev hur de olika nätverken förhåller sig till varandra i dag.
– Vi hör och ser ett behov av att tydliggöra strukturer och systematik för hur och när vi ska samverka på alla nivåer. Det finns en relativt tydlig struktur för nätverken som ses idag, med också ett behov av att tydliggöra den strukturen längre ut i organisationen, säger hon.
– Samverkan är en utmaning och kan ibland stanna vid att bara bli pratmöten där man aldrig kommer ur frågor som ”vem ska ansvara för detta” och ”när blir det verkstad”. När förutsättningarna för arbetet är oklara kan det bero på att frågan ligger i mellanrummet mellan olika organisationer. Då behöver lösningen samskapas av flera aktörer där det inte är självklart vem som ska ta ledningen och ansvaret. Här behövs tillit och förståelse men också möjlighet att testa sig fram: ju högre komplexitet, desto mer samskapande krävs.
Att ta med dialoger och resonemang ”hem” är också en väsentlig del i arbete.
– Vi behöver ta med oss resultatet från olika samverkansmöten hem till våra ledningsgrupper för att ta beslut, ägande och ansvar över det man själv har rådighet över.
Positiva reflektioner
Delar av planeringsgruppen sammanfattade tankar och input från eftermiddagen.
– Det finns ett stort engagemang och en vilja att komma framåt, men jag upplever också en variation i hur man tycker att arbetet ska drivas: en del vill utveckla och förstärka redan existerande strukturer, andra vill ta bort och göra helt nytt. Det finns en vilja och en mognad i att nätverket för hälso- och sjukvårdsledning och socialchefer ska jobba mer tillsammans med nätverket för skolchefer, säger Ulrika Vitalis, socialchef Hammarö kommun.
– Vi vet att vi är ganska bra i Värmland, men mindre bra på att lyfta oss själva. Det är roligt och viktigt att vi ses men det gäller också att ta det viktiga individuella ansvaret: hur återrapporterar vi och vad tar vi med oss vid nästa möte? säger Madelene Johanzon, Region Värmland.
– Jag hade höga förväntningar på det här mötet och det som har hänt i rummet idag har överträffat mina förväntningar. Vi har haft väldigt intressanta diskussioner runt borden, det känns lätt att prata med varandra och vi har ett bra samtalsklimat mellan region och kommun och mellan professioner. Jag tycker att vi har tagit klart konkreta handlingssteg framåt, det ska vi ta vidare och det kommer att bli bra. Ska vi prioritera god och nära vård måste vi rensa och städa i något annat, Mikael Jareke, biträdande kommundirektör Karlstads kommun.
Gränslöst arbete mot värmlänningen viktigast
Peter Bäckstrand och Birgitta Evensson rundade av eftermiddagens dialogmöte.
– Det har varit en bra eftermiddag, där systemledningen fått med sig mycket kunskap och hört om våra utmaningar. Vissa saker kommer att bära frukt snart, andra frågor behöver vi fortsätta diskutera. Gruppen här idag behöver hitta formen för hur vi ska hitta lösningar på våra utmaningar och kulturkrockar. Det är viktigt att den spelplanen blir tydlig för oss alla och jag har gott hopp om att vi ska lösa det i Värmland. Det allra viktigaste är att vi gränslöst jobbar mot värmlänningen oavsett huvudman.
Birgitta kompletterade:
– Vi är inte på ruta ett längre, vi har tagit många kliv framåt!
Vägen fram
Nu tar arbetet vid med att sammanställa resultatet från dialogerna och föreslå nästa steg. Planeringsgruppen sammanställer det som kommit in under mötet och skickar vidare underlag med förslag på fortsatt arbete till direktörsberedningen.
Några fler kommentarer från dagen:
- En bra dag med många kreativa samtal och konkreta förslag för hur vi kan ta oss framåt.
- Det var en jättebra eftermiddag med många intressanta dialoger.
- Att man vill arbeta med frågorna är tydligt och det märktes i rummet. Det är stor skillnad på dialogerna nu jämfört med för två år sedan.