Dialogsvar stödverksamheter och medborgarrepresentanter

Cirka 40 stödverksamheter har haft dialog om utvecklingsplanen och lämnat in synpunkter. Några av enheterna som svarade var Vårdvalsenheten, vårdadministration sjukhusvård Arvika och Karlstad, Läkemedelscentrum med flera. Dessa enheter representerar ett brett spektrum av stödverksamheter inom hälso- och sjukvården.

Vilka mönster ser ni som kommer påverka hälso- och sjukvården i framtiden?

- Digitalisering och teknikutveckling: Många enheter pekade på den ökande digitaliseringen och teknikutvecklingen som avgörande faktorer. Detta inkluderar allt från AI och mer avancerade uppföljningsverktyg till digitala arbetsprocesser.
- Personal- och kompetensförsörjning: Flera enheter uttryckte oro över personalbrist och behovet av att säkerställa kompetensförsörjningen. Den minskande tillgången på utbildad personal är ett genomgående tema.
- Lagstiftning och regelverk: Ändringar i lagstiftning och upphandlingsregler är en annan central trend. Lagändringar kan påverka hur verksamheterna måste anpassa sina arbetssätt.
- Resurstillgång: Många enheter uttryckte oro över tillgången till resurser, både ekonomiska och materiella.

Utifrån svaret på fråga 1, vad innebär det för er verksamhet?

- Ökat arbetsbelastning: Flera enheter noterade att den ökade digitaliseringen och teknikutvecklingen innebär mer arbete och krav på anpassning.
- Behov av utbildning och kompetensutveckling: För att möta de nya kraven måste personalen kontinuerligt utbildas och utvecklas.
- Förändrade arbetsprocesser: Digitalisering och tekniska framsteg kräver att verksamheterna omstrukturerar sina arbetsprocesser för att bli mer effektiva.

Vilket stöd till hälso- och sjukvården ger ni idag som ni tror att ni inte kommer göra i framtiden?

- Manuella processer: Många enheter förutspår att manuella processer kommer att försvinna och ersättas av automatiserade system.
- Visst administrativt arbete: Det finns en förväntning om att vissa administrativa uppgifter kommer att minimeras eller automatiseras.

Vilket stöd till hälso- och sjukvård ger ni inte idag som ni borde/har visioner om att göra i framtiden?

- Integrerade digitala system: Flera enheter ser ett behov av att utveckla integrerade system som kan förbättra samarbetet och informationsdelningen mellan olika delar av hälso- och sjukvården.
- Förbättrad uppföljning och rapportering: Visioner om bättre uppföljningssystem och mer transparent rapportering är också framträdande.

Vilken utveckling i er stödverksamhet hoppas ni mest på i framtiden?

- Medicinskteknisk utveckling: Många enheter hoppas på framsteg inom medicinsk teknik som kan underlätta och förbättra vårdkvaliteten.
- Nya arbetssätt och digitalisering: Förbättrade verktyg och digitala lösningar är högt prioriterade för att effektivisera arbetet och minska manuellt arbete.

Andra medskick i arbetet med revideringen av utvecklingsplanen

Det framhålls att det är viktigt att ha en kontinuerlig dialog med verksamheterna för att säkerställa att utvecklingsplanerna är realistiska och genomförbara. Flera enheter efterfrågar konkreta mål och tydliga åtgärder i utvecklingsplanen för att kunna följa upp och säkerställa genomförandet.

Slutsatser

- Enheter som hanterar administrativt och tekniskt stöd svarar liknande kring digitalisering och teknikutveckling. Det tyder på att dessa frågor är särskilt relevanta och att deras erfarenheter är gemensamma.
- Oro över personalförsörjning och kompetensutveckling är genomgående bland stödverksamheterna, vilket understryker att detta är ett kritiskt område för de flesta enheter.

- Osäkerhet kring teknisk integration och resursförsörjning varierar kraftigt mellan olika enheter. Detta kan tyda på att vissa enheter är mer beroende av externa faktorer eller har mer varierande förutsättningar, vilket leder till osäkerhet i deras svar.

- Stöd och utbildning: Det bör finnas ett fokuserat stöd och utbildning för att hantera digitalisering och teknisk utveckling, särskilt för enheter som visar hög osäkerhet.
- Resursallokering: Enheter som uttrycker stark oro över resursbrist bör få prioriterad uppmärksamhet för att säkerställa att de har tillräckliga medel för att klara av sina uppgifter.
- Kontinuerlig dialog: För att hantera osäkerheten i svaren, bör det finnas en kontinuerlig dialog med alla enheter för att förstå deras specifika utmaningar och behov.

Utifrån ert uppdrag, vilka förväntningar har ni på Region Värmlands utvecklingsplan för hälso- och sjukvård?

• Ska ge fingervisning/riktning även för IT:s uppdrag framåt
• Behöver adressera att vi behöver utföra 125 procent arbete med 75 procent av resurserna.
• Ekonomiskt stöd till bra initiativ behöver vara mer långsiktiga, inte bara ett år.
• Utvecklingsplanen bör hänga ihop med Värmlandsstrategin, digitala färdplaner och andra strategier.
• Ta hänsyn till det långa perspektivet, hur får vi något att förhålla oss till, dvs inte för allmängiltigt eller en vision.
• Yttre faktorer som påverkar, exempelvis kriget i Ukraina, terror, inhemskt våld, som kan leda till avbrott/teknik/masskador med mera och som vi måste ta hänsyn till.
• Trender kring hälso- och sjukvårdsområdet.
• Samverkan olika huvudmän och aktörer
• Hälsodata/EHDS/Vem äger hälsodatan?
• Disruptiv utveckling – nya affärsmodeller, aktörer.
• Planen bör vara hållbar över tid och revideras regelbundet.
• Visar inriktningen – vart ska hälso- och sjukvården?
• Realisera ny teknik för att skapa patientnytta

Vad behöver utvecklingsplanen innehålla för att stärka utvecklingen och vara till nytta?​

• Våga vara tydlig och ärlig kring förslag för framtiden, så att det blir något som politikerna kan använda. Man ska kunna använda sig av faktat i planen, och det ska gå att ta beslut baserat på planen. Den ska tydliggöra var beslut tas, prioriteras och hur det finansieras ekonomiskt och resursmässigt.
• Planen behöver nå en nivå så att den används i den strategiska utvecklingen av vården – ex kommunikationsplan, populärversion, e-utbildning med mera.
• Den bör involvera näringslivet för att driva utvecklingen framåt i innovativa nätverk
• Den ska vara tillgänglig
• Principer för ökad digitalisering inom hälso- och sjukvården och invånare
• Tankar kring hur vi ska utföra vårt uppdrag på ett effektivare sätt
• Plattare organisation för snabbare beslutsprocesser

Vad kan ni bidra med i utvecklingen av hälso- och sjukvården?

• Digitala och säkra lösningar som stöttar planen och medborgarna.
• Omvärldspaning, visa möjligheter
• Föreslå och driva ökad innovation, digitalisering och AI
• Utmana kring nya arbetsprocesser
• Omvärldsbevakning
• Tillföra vår kunskap för att automatisera uppgifter inom hälso- och sjukvården
• Testa ny teknik i samverkan med hälso- och sjukvården
• Omsätta teknisk kunskap till verksamhetsnytta

Att arbeta med lokalförsörjningsfrågor innebär långa tidsperspektiv. Planeringshorisonterna kan skilja sig mycket åt mellan en fastighetsorganisation och andra verksamheter. Det händer samtidigt mycket inom forskning, teknik och AI som kan få en stor påverkan på hälso-och sjukvården som i sin tur kan komma att ställa andra krav på lokaler. Det vore därför intressant att göra en gemensam framtidsspaning för att dela bilder med varandra och för att staka ut en gemensam väg framåt.

Utifrån ert uppdrag, vilka förväntningar har ni på Region Värmlands utvecklingsplan för hälso- och sjukvård?

Vi har förhoppningen att utvecklingsplanen kan vara så pass konkret att vi på fastigheter kan dra slutsatser avseende kommande lokalförsörjningsbehov. Strategiska ställningstaganden är viktiga och att dessa leder till mål och aktiviteter också för stödverksamheterna. Vi tror också att standardisering (tex arbetssätt mm på vårdcentraler) ökar effektivisering och hoppas att detta är något som hälso- och sjukvården också tror på och att det finns med i utvecklingsplanen.

Vad behöver utvecklingsplanen innehålla för att stärka utvecklingen och vara till nytta?

För att vi ska kunna sätta upp lokalförsörjningsstrategier (givetvis tillsammans med hälso-och sjukvården) behöver målen vara kvantifierade och mätbara. Svepande uttryck som tex att något ska ”öka/minska väsentligt” bör undvikas eller åtminstone kompletteras med mätbara mål. Ett exempel kan vara huruvida antalet distanskontakter ska öka och antalet fysiska kontakter ska minska, detta är något som kan förändra lokalbehovet. Andra saker som kan påverka lokalbehovet är inköp av instrument/apparatur. Apparatur kan bli större och mindre både i storlek och till antalet.

Vad kan ni bidra med i utvecklingen av hälso- och sjukvården?

Vi är duktiga på lokalförsörjnings- och lokalplaneringsfrågor och bör vara med i diskussioner avseende lokaler i ett tidigt skede. Fördelen är att man då kan titta på flera alternativa lösningar för att sedan fatta beslut om det som är mest lämpat både ur ett ekonomiskt perspektiv men också ur ett verksamhetsperspektiv.

Utifrån ert uppdrag, vilka förväntningar har ni på Region Värmlands utvecklingsplan för hälso- och sjukvård?

Utvecklingsplanen bör spegla hur samspel med andra delar av Region Värmland och samhället ser ut i utvecklingen. Olika val får konsekvenser och samordning kan förbättra helheten. Till exempel har resor till vård och arbetsplatser för vård också betydelse för upplevelse av vårdbesök och upplevelse av arbetsmiljö. Om planen styr mot mer vård i hemmet kan det innebära färre sjukresor och möjlighet att fördela om resurser från sjukresor till andra behov.

Kollektivtrafiken transporterar både patienter och personal till och från sjukvården. Därför behöver perspektiv som skiftgång, utbudspunkter tänkas in kring hur kollektivtrafikens möjligheter ser ut.

Även transport av patienter påverkar kostnader beroende på tidpunkt och var de ska transporteras.

Generellt behöver kollektivtrafiken tänkas in tidigt i processer, och i en helhet. Genom att respektive verksamhetsplaner matchas kan man finna synergier.

Som exempel kan mindre tidsjusteringar spara mycket pengar. De stora servicelinjebussarna kan användas som mobila vårdcentraler. Ytterligare områden är kollektivtrafikens mer dynamiska lösningar där skoltrafik, servicetrafik och ordinarie kollektivtrafik blir mer integrerade.

Vad behöver utvecklingsplanen innehålla för att stärka utvecklingen och vara till nytta?

Planen bör peka på behov av samordning av resurser inom olika områden för att bidra till ökad kvalitet och effektivitet. Att optimera utifrån alla tillgängliga resurser mer än utifrån en verksamhet. Det kan till exempel handla om att

• nyttja kompetenser inom transport och logistik som finns inom kollektivtrafiken i utveckling av vårdens utbudspunkter och tillgänglighet och att
• ännu bättre samordna olika funktioner som är tillgängliga 24/7 för ännu bättre och smidigare lösningar för medborgarna att nå vården, 1177, 112 och trafikcentral för bokning av sjukresor.

Planen bör visa en inriktning för vad vården ska åstadkomma och inte så mycket mål. Exempelvis kan den visa "patientresan", behov av vård i hemmiljö och digitala tjänster. Behövs en resa, hur ser det flödet ut då? Hur ser flödet ut vid vårdinrättning och tillbaka till hemmet?

Vad kan ni bidra med i utvecklingen av hälso- och sjukvården?

Medverka i utveckling av nya lösningar med mer samordnade resurser. Rullande vårdcentral och tandläkarmottagning. Samverkan, tidig involvering i utvecklingsprocesser.

Funktionsrätt Värmland är en samarbetsorganisation för 38 funktionsrättsföreningar på länsnivå som tillsammans representerar cirka 10 000 medlemmar.

Vilka mönster ser ni i hälsan/ohälsan hos era medlemmar?

• Utmaningar med obesitas och ohälsosamma matvanor.
• Socioekonomiska faktorer påverkar hälsan.
• Ökat stillasittande är en trend.
• Utmaningar med att få hjälp och stöd för att upprätthålla hälsa.
• Det bör vara fokus på förebyggande perspektiv och möte med elever med NPF.
• Åldrande befolkning och funktionsnedsättningar påverkar hälsan.
• Digitala funktioner bör vara tillgängliga för alla.

Vad är viktigt att beakta i utvecklingen av hälso- och sjukvården i Värmland?

• Öka tillgängligheten och möjligheten till kontakt.
• Fokusera på förebyggande insatser.
• Hantera övergången från barn till vuxen på ett bättre sätt
• Samlad vård och vårdkoordination är viktigt.

Vilken vård, stöd och omsorg finns idag som ni tror inte behövs i framtiden?

• Standardisering för flertalet patienter men inte alla.
• Prioritering av vårdinsatser bör koordineras bättre.
• Kan AI ersätta dokumentation?
• Strukturer kan behöva anpassas med anledning av personalbrist.

Vilken vård, stöd och omsorg finns inte idag som borde finnas i framtiden?

• Förbättrad vårdkoordination.
• Ökad användning av självhjälpmedel och egenmonitorering.
• Mer kunskap om palliativ vård och brytsamtal.
• Digitala hälsocentraler och AI-lösningar.
• Enklare digitala system för alla.

Gruppens förväntningar på regionens utvecklingsplan för hälso- och sjukvård?

• Tydliga gränsdragningar och individfokus.
• Involvering i processen och remissvar.
• Inspiration från högspecialiserad vård och sömlös vård.
• Gemensamt ansvar och patientcentrerad vård.
• Specialiserade vårdcentraler och koppling till tandvård.
• Uppföljning och utvärdering av planen.
• Dialog mellan sjukhus och vårdcentraler.