Till startsidan

18 12 10 Sängar och lösa sängbottnar, elektriskt reglerbara

Nivå:

5

Förskrivare:

Leg.arbetsterapeut
Leg.sjukgymnast/leg. fysioterapeut
Leg. sjuksköterska (sänggrindar)

Målgrupp:

  1. Barn med funktionsnedsättning som medför stora svårigheter att ändra kroppsställning i säng och/eller förflytta sig till/från sängen.
  2. Barn med funktionsnedsättning som medför så stora svårigheter att ändra kroppsställning eller förflytta sig så att personen behöver hjälp med personlig omvårdnad i sängen av annan person.
  3. Barn med funktionsnedsättning med behov av lägesförändringar t ex vid nedsatt hjärt-, lungfunktion.

Kriterier:

  1. Aktivitetsbegränsning som innebär stora svårigheter att ändra kroppsställning från/till liggande, till/från sittande i säng och att resa/sätta sig från/till sängen eller att förflytta sig från/till sängen. Behovet kan inte tillgodoses med enbart förhöjningsklotsar och/eller el-ryggstöd.
  2. Aktivitetsbegränsning som innebär att barnet behöver daglig hjälp med personlig omvårdnad i sängen av annan person.
  3. Aktivitetsbegränsningar som innebär behov av lägesförändring.

Mål med hjälpmedlet:

  1. Möjliggöra att självständigt kunna göra lägesändringar i sängen och/eller att förflytta sig till/från säng.
  2. Möjliggöra en god personlig omvårdnad i säng med hjälp av annan person.
  3. Bibehålla en bra cirkulation och andning i säng.

Förskrivning av flera:

Grundprincipen är att endast en (1) likvärdig produkt kan förskrivas. Särskilda skäl/funktionella behov kan förekomma som motiverar avvikelser från denna princip.

Övrigt:

Barn upp till 2 år använder sin ordinarie säng.
För barn över 2 år ska den befintliga sängen anpassas i första hand.
Avsaknad av säng som uppfyller normal standard berättigar inte till förskrivning.

______________________________________________________________________________________________

Råd i förskrivningsprocessen

Grundmadrass kan förskrivas som komplement vid förskrivning av elektrisk reglerbar säng. Madrassen beställs separat.

Bedömning

Utgångsläget ska vara att en standardsäng inte fyller behovet. Förskrivaren ska dessutom ha undersökt möjligheten att anpassa befintlig säng med exempelvis reglerbart sängryggstöd, dävert, förhöjningsklossar utifrån den enskildes medicinska status och totala omvårdnadssituation. Även om omvårdnadssituationen är tung och komplex kan elektriskt reglerbara sängar och sängbottnar inte förskrivas om arbetsterapeut eller sjukgymnast bedömer att det aktuella behovet kan tillgodoses med annan lämpligare åtgärd.

Vid förskrivning till person med hjärt- och lungsjukdom ska samråd ske med behandlande läkare.

Vid långvarigt behov rekommenderas att man, utifrån leverantörens rekommendationer, väljer en så lång säng som möjligt redan från början.

Kliniker, gruppboende m.fl. särskilda boendeformer samt skolor och daghem med speciell inriktning mot funktionsnedsättning ska själva bekosta adekvat arbetsteknisk utrustning.

Utprovning

Den fysiska miljön ska vara anpassad innan säng levereras. Det är viktigt att se till att det finns utrymme så att sängen kan placeras på ett ändamålsenligt sätt. Behov av specifika tillbehör har betydelse för val av säng.

Om behovet inte finns av tryckavlastande madrass och önskan finns att använda egen madrass som är lämplig till sängen är det fullt möjligt. Vid sängleverans ska madrass då finnas på plats. Rekommenderad tjocklek 10-12 cm med god kvalitet och bredd beroende på sängbredd.

En bredare säng kan förskrivas av medicinska skäl.

Tänk på att

  • Se till så att det finns tillräckligt med utrymme i rummet där sängen ska vara placerad.
  • Om barnet sköts i säng kan arbetssituationen bli sämre för den som vårdar.
  • Om sängen behöver flyttas inne i boendet kan den vara för bred för dörröppningar.
  • Hantering och transport av sängen blir svårare, ttill exempel om det finns hiss, svängd trappa upp till boendet och liknande.
  • Även en större madrass behöver beställas.

Sänggrind kan användas om personen ger sitt samtycke och bidrar till att personen känner sig trygg och säker. Det får inte användas som en tvångsåtgärd. Kan inte personen ge sitt samtycke ska dennes reaktion och uttryck vara vägledande. Beslut om sänggrind måste fattas i varje enskilt fall.

Tänk på att:

  • Om sängen är utrustad med integrerade grindar ska dessa plomberas (tyill exempel med buntband) om grindarna inte ska användas.
  • Om det föreligger risk för fall från säng ska en noggrann analys och avvägning göras mellan nyttan kontra risken med användandet av sänggrind. Andra alternativ ska uteslutas innan grind används.
  • Snedställd grind inte ska användas som stöd vid vändning i säng.
  • Avståndet från madrass till sänggrindens överkant inte får understiga 22 cm.
  • Vara observant på klättring över grind samt klämrisk.
  • Om grind är en risk för personen, överväg i stället lägre säng.
  • Bedöma behovet av grindskydd. För barn under 12 år som använder vårdsäng avsedd för vuxen måste alltid grindskydd användas.

Uppföljning

Uppföljning ska göras inom lämpligt tidsintervall och med den regelbundenhet som krävs utifrån individens funktionsnedsättning, de omgivningsfaktorer som påverkar användandet av hjälpmedlet samt den riskanalys som gjorts i samband med förskrivning.

Tänk på att se över maxvikt och maxlängd vid uppföljningarna.

Sidan uppdaterad

Hjälpte sidan dig?