18 30 15 Portabla ramper

Nivå:

5

Förskrivare:

Leg.arbetsterapeut
Leg.sjukgymnast/leg. fysioterapeut

Målgrupp:

Barn med funktionsnedsättning som förflyttar sig med hjulförsedda hjälpmedel.

Kriterier:

1. Omgivningsfaktorer utanför och/eller i bostaden är så hindrande att barnet inte kan förflytta sig med hjälpmedel självständigt eller med annan person.
2. Ofta återkommande behov av att medföra ramp på annan plats än den egna bostaden. Behovet ska vara frekvent.
3. Ofta återkommande behov av att medföra eldriven rullstol i bil. Behovet ska vara frekvent

Mål med hjälpmedlet:

1. Möjliggöra ökad tillgänglighet så att förflyttning med hjälpmedel kan ske självständigt eller med hjälp av annan person.
2. Möjliggöra självständighet/delaktighet i dagliga livets aktiviteter utanför bostaden.
3. Möjliggöra att få in eldriven rullstol i bil.

Förskrivning av flera:

Grundprincipen är att endast en (1) likvärdig produkt kan förskrivas. Särskilda skäl/funktionella behov kan förekomma som motiverar avvikelser från denna princip.

Övrigt:

Behovet i bostaden är oftast tillfälligt eller då behovet inte kan tillgodoses med bostadsanpassning.
Endast portabla ramper kan förskrivas.
Åtgärder som faller under bostadsanpassning och bilanpassning omfattas inte.

_________________________________________________________________________________________

Råd i förskrivningsprocessen

Bedömning

En individuell bedömning ligger alltid till grund om behovet kan tillgodoses och bli säkert med portabel ramp eller om personen bör ansöka om bostadsanpassningsbidrag för en fast ramp. Tänk på att det är olika lätt att köra upp/ned beroende på lutningen.

Vid användning av lösa ramper rekommenderas att ramp tas bort efter användning så att trappan blir säkert gångbar. Bedöm om personen själv eller hjälparen klarar att hantera rampen på ett säkert sätt. Tänk på att ramperna väger olika mycket. Till aktiva personer som klarar att hantera ramp självständigt kan lösa lättviktsramper förskrivas.

Bedöm den miljö som rampen ska användas i och hur förflyttningen sker. Om det inte är möjligt att göra en fullständig bedömning av miljön där rampen ska användas, till exempel att rampen används på annan plats än den egna bostaden, ska patienten eller hjälparen tydligt informeras om hur rampen ska användas och om de eventuella risker som finns.

Ramp till en grusad yta kan till exempel vara olämplig om det inte går att köra rullstolen i gruset.

Välj rätt längd på ramp utifrån om personen kör själv, går eller körs i rullstol av hjälpare. Välj rätt längd utifrån totalvikt (person och rullstol) samt vad en eventuell hjälpare klarar. Lutningen får aldrig vara brantare än leverantörens rekommendation. Eftersträva minsta möjliga lutning, dvs så lång ramp som möjligt. En lutning på 1:12 ger större säkerhet för rullstolsbrukare.

För att räkna ut rampens längd mäter man totalhöjden på nivåskillnaden och multiplicerar med lutningen. Tex 14 cm nivåskillnad och man vill ha en lutning på 1:12 multiplicerar du 14 med 12 (14x12= 168). Använd då en ramp som är minst 168 cm lång.

Utprovning

Välj rätt ramp. Fotplattor tar ofta i avåkningskanterna på sidorna av teleskopsramper. Även drivringar kan ta emot. Välja en hel ramp i stället. Om lutningen är för brant kan fotplattorna ta i rampen. Välj en längre ramp eller bedöm om rullstolen kan köras baklänges.

Uppföljning

Uppföljning ska göras inom lämpligt tidsintervall och med den regelbundenhet som krävs utifrån individens funktionsnedsättning, de omgivningsfaktorer som påverkar användandet av hjälpmedlet samt den riskanalys som gjorts i samband med förskrivning.

Övrigt

Trappa i dåligt skick eller avsaknad av räcke är inte skäl till att förskriva ramp.