Region Värmlands folkhälsostrategiska plan

Folkhälsoarbete handlar om att skapa förutsättningar för alla som lever i Värmland att ha så god hälsa som möjligt och att må så bra som möjligt. Det berättar folkhälsochef Anna Beata Brunzell i filmen.

Hälsans bestämningsfaktorer

En individs hälsoutveckling beror på en mängd olika faktorer. Detta kallas för hälsans bestämningsfaktorer och illustreras av modellen nedan.

Bestämningsfaktorer för hälsa är både skyddsfaktorer som bidrar till hälsa och riskfaktorer som ökar risken för ohälsa. Vissa faktorer väger tyngre än andra. En individ kan ha flera skyddsfaktorer och riskfaktorer samtidigt. Den positiva effekten av skyddsfaktorerna kan uppväga den negativa effekten av en eller flera riskfaktorer. Hälsans bestämningsfaktorer består av faktorer som finns såväl inom individen, i individens sociala relationer, i levnadsvanorna och i livsvillkoren, som i de samhälleliga förutsättningarna. Modellens olika lager påverkar och påverkas av varandra i ett komplext och kontinuerligt samspel.

Olika aktörer har olika mandat. I de innersta lagren av modellen har individens egna handlingar och val viss påverkan. Medan de yttre lagren i hög grad styrs av beslut och aktiviteter inom verksamheter i offentlig, privat och idéburen sektor. Genom att främja tillgången till skyddsfaktorer, och minska tillgången till riskfaktorer, kan olika aktörer i alla lager i modellen tillsammans bidra till att skapa stödjande miljöer för hälsa.

Det övergripande nationella folkhälsomålet med tillhörande målområden

Det övergripande nationella folkhälsomålet är: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. En generation har här definierats som cirka 30 år. Grundläggande för allt folkhälsoarbete är alla människors lika värde. Det innebär att alla ska ges samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Folkhälsomyndigheten är den nationella myndighet som har övergripande ansvar för folkhälsofrågor och för att genomföra och följa upp folkhälsopolitiken. Detta ska ske genom arbete i åtta målområden: [Fotnot: 1] Den nationella folkhälsopolitiken beslutades av riksdagen i juni 2018 och beskrivs i proposition 2017/18:249: God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. [Fotnot: 2]

God och jämlik hälsa – åtta målområden

De nationella folkhälsopolitiska målområdena visar olika områden där det är särskilt betydelsefullt att arbeta för jämlik tillgång till resurser för alla. Med resurser menas här förhållanden, villkor och möjligheter som är avgörande för hälsa och hälsoutveckling. Resurser inom dessa områden genereras dels av individer själva, dels via välfärdsstatens olika institutioner och verksamheter. 

Ojämlikhet i hälsa

I Sverige blir vi generellt sett friskare och lever längre. Den stora utmaningen för samhället och för folkhälsoarbetet är att skillnaderna i hälsa mellan olika grupper ökar.

Ojämlikhet i det här sammanhanget handlar om skillnader i tillgång, förutsättningar och resurser mellan olika grupper. Skillnader som har sitt ursprung i samhällsstrukturer är per definition påverkbara. Ojämlika förutsättningar och växande skillnader kan dessutom skapa oro och polarisering, minskat förtroende för samhällsinstitutioner och försvagad delaktighet i samhället.

Det mest etiska är därför att åtgärda sådana skillnader. Ojämlika förutsättningar och växande skillnader kan dessutom skapa oro och polarisering, minskat förtroende för samhällsinstitutioner och försvagad delaktighet i samhället. Skillnader i hälsa kostar mycket pengar, både direkt genom höga kostnader för stödinsatser, och indirekt genom produktionsbortfall på grund av sjukfrånvaro och för tidig död.

Mål 10 i Agenda 2030 handlar om minskad ojämlikhet och frågan knyter an till merparten av övriga mål i agendan. [Fotnot 3] Jämlikhet minskar risken för konflikter och främjar alla människors möjlighet att delta i och påverka samhällsutvecklingen.[Fotnot 4] Ojämlikheten i Sverige har ökat under de senaste decennierna enligt den statliga utredning, En gemensam angelägenhet, SOU 2020:46, som presenterades i augusti 2020. [Fotnot 5]

Att det finns ojämlikhet i hälsa i befolkningen inbegriper systematiska skillnader mellan olika sociala grupper i samhället och har ett starkt samband med människors socioekonomiska förhållanden och sociala position. Det finns strukturella skillnader i hälsa som löper genom hela livet, och hela samhället. Vissa grupper i befolkningen har god hälsa och lång medellivslängd, andra grupper har sämre hälsa och kortare medellivslängd. Grupper med redan god hälsa och lång medellivslängd, ökar dessutom sin hälsa och medellivslängd i snabbare takt än andra grupper, vilket ökar skillnaderna i hälsa på befolkningsnivå. Människors hälsa är i allmänhet sämre ju lägre social eller socioekonomisk status de har. Det kallas för den sociala gradienten i hälsa.

Längre fram i planen kan du läsa mer om folkhälsoanalyser.

Region Värmlands uppdrag

Region Värmland ska, utifrån tanken om alla människors lika värde och hälsa som en mänsklig rättighet, erbjuda en tillgänglig, samordnad och välfungerande verksamhet som utgår från invånarnas behov och som ges efter jämlika och jämställda premisser. En grundläggande utgångspunkt för folkhälsopolitiken är att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa och ett långt liv.

Eftersom förutsättningarna för god, jämlik och jämställd hälsa varierar, behöver insatser anpassas och nya arbetssätt utvecklas för att minska hälsoskillnaderna i länet. Genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser kan vi stärka det friska och fördröja utvecklingen av funktionsnedsättningar vilket förbättrar livskvaliteten för den enskilde och minskar samhällskostnaderna för vård och omsorg.

En god, jämlik och jämställd hälsa i befolkningen, är en förutsättning för en hållbar utveckling i Värmland. Region Värmland ska vara drivande i det länsgemensamma folkhälsoarbetet och utvecklingen för ett gemensamt hälsofrämjande och ett förebyggande arbete inom länet ska fortsätta. Region Värmland ska tillsammans med involverade aktörer bidra till att höja kunskapen, stärka analysen, identifiera och forma mål samt samordna genomförandet av folkhälsoarbetet i Värmland. [Fotnot 6] Region Värmland ska erbjuda stöd till olika organisationer i länet att bli aktiva deltagare i arbetet med att främja jämlika förutsättningar för hälsa i befolkningen.

Folkhälsoarbete kan vara verksamhetsnära eller strategiskt. Region Värmland ansvarar för ett antal verksamheter som arbetar nära befolkningen i Värmland. Det verksamhetsnära folkhälsoarbetet innebär tjänsteutbud och bemötande riktat direkt till befolkningen. Det har en direkt inverkan på befolkningens hälsa genom hur väl det är utformat för att möta behov och i vilken utsträckning det tillgängliggör hälsofrämjande faktorer.

Region Värmland har också ansvar för det strategiska folkhälsoarbetet. Det folkhälsostrategiska arbetet innebär att arbeta med att bereda kunskapsunderlag, genomföra analyser och vara stödresurs för andra aktörer. I det folkhälsostrategiska ingår arbete mot ledning och styrning, där processer för beslutsfattande, budget, politik, policyarbete, riktlinjer med mera sker. Vad som sker här formar välfärdstjänsterna, men sätter också ramar för tillgången till samhällets resurser.

Folkhälsoområdet spänner över en bredd av bestämningsfaktorer för hälsa. Region Värmland har inte rådighet över alla faktorer som påverkar befolkningens hälsa. Därför blir samverkan, samspel och delaktighet i gemensamma processer tillsammans med andra aktörer i Värmland avgörande för ett framgångsrikt folkhälsostrategiskt arbete.

Regiondirektör Peter Bäckstrand berättar i filmen att det finns många olika vinster med folkhälsoarbete. Förutom att det ger förbättrad hälsa och livskvalitet är folkhälsoarbete också resurssmart och ger ekonomiska vinster för samhället.

Planens kontext

Region Värmlands folkhälsostrategiska plan är en tematisk plan som knyter an till Värmlandsstrategin och Agenda 2030. Liksom också Regionplanen, som är regionfullmäktiges årliga styrdokument. Den folkhälsostrategiska planen är utformad för att bidra till måluppfyllelsen av dessa planer. Likaså ska handlings- och åtgärdsplaner som upprättas för att operationalisera den folkhälsostrategiska planen bidra till att uppfylla den folkhälsostrategiska planens mål. Granskning kring behov av nya och befintliga handlingsplaner, samt revideringar av dessa, ska vara varaktigt pågående under den folkhälsostrategiska planens giltighetstid.

Folkhälsoperspektiv i Värmlandsstrategin

Ett av regionernas ansvar är det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. I detta ingår uppdraget att ta fram en regional utvecklingsstrategi. Den regionala utvecklingsstrategin för Värmland kallas Värmlandstrategin. [Fotnot 7] Arbetet med att ta fram Värmlandsstrategin har pågått parallellt med framtagandet av den folkhälsostrategiska planen. Regional tillväxt har en stark koppling till folkhälsa. Skrivelser och inriktningar i Värmlandsstrategin som syftar till ökad jämlikhet i samhället har därför koordinerats med den folkhälsostrategiska planen. Tillsammans kan dessa regionala styrdokument stärka varandra i syfte och målsättning att Värmland ska bli en mer jämlik region.

Läs mer om Värmlandsstrategin längre fram i planen.

Folkhälsoperspektiv i Agenda 2030

Agenda 2030 och de globala målen syftar till att uppnå ett hållbart samhälle. De knyter ihop alla dessa övergripande mål på olika sätt genom att syfta till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga mänskliga rättigheter, uppnå jämställdhet samt skydda planeten och dess naturresurser. [Fotnot 8] Samtliga mål i Agenda 2030 bidrar direkt eller indirekt till att uppfylla det folkhälsopolitiska målet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Hållbarhet består av en miljömässig, en social och en ekonomisk dimension. En god och jämlik hälsa påverkar alla tre dimensionerna av hållbarhet positivt. Att ha människor som har en god fysisk och psykisk hälsa, som klarar skola och är självständiga och delaktiga i samhällsutvecklingen ökar produktiviteten och den ekonomiska utvecklingen. En hållbar ekonomisk utveckling bidrar också till en förbättrad folkhälsa. Friska individer som lever och utvecklas i en god livsmiljö som tar hand om växt-och djurlivet bidrar till ökad livskvalité och främjar en god folkhälsa.

Här kan du läsa mer om Agenda 2030 Globala målen – För hållbar utveckling (globalamalen.se)

Genomgående perspektiv

För att möta våra utmaningar och få kraft i genomförandet av våra insatser är gemensamma förhållningssätt av stor vikt. För att nå den folkhälsostrategiska planens långsiktiga målsättning om en god, jämlik och jämställd hälsa i befolkningen är det därför särskilt viktigt att alltid beakta följande grundläggande och genomgående perspektiv.

• Mänskliga rättigheter
• Icke-diskriminering
• Hållbar utveckling

Mänskliga rättigheter

God och jämlik hälsa är en mänsklig rättighet. De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla. [Fotnot 9] FN:s konvention slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter. Staten är bland annat skyldig att skydda individens rättigheter från att kränkas av andra enskilda och att se till att varje människa kan förverkliga och utkräva sina rättigheter enligt konventionen.

Därför behöver folkhälsoarbetet genomsyras av rättighetsperspektiv. Vissa grupper i befolkningen är särskilt utsatta och har särskilda nationella konventioner för att värna målgruppens särskilda behov. Några av dessa är:

Icke-diskriminering

Att motverka diskriminering och skapa förutsättningar för lika rättigheter och möjligheter är en uppgift som berör oss alla och är en grundläggande del i arbetet för en god och jämlik hälsa. Diskrimineringslagen ställer krav på aktiva åtgärder. Det innebär att arbeta främjande och förebyggande, för att motverka diskriminering, och för allas lika rättigheter och möjligheter. Arbetet måste göras kontinuerligt i en pågående process.

En förenklad beskrivning av lagens definition av diskriminering är att någon missgynnas eller kränks i samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna:

• Kön
• Könsidentitet eller könsuttryck
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning
• Sexuell läggning
• Ålder

Plats är också en viktig faktor för individers förutsättningar, varpå geografisk hemvist också kan utgöra en faktor för negativ särbehandling. Detsamma gäller för socioekonomisk status.

Hållbar utveckling

I ett hållbart Värmland tillgodoses människors rättigheter och behov utan att kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov äventyras, varken i Värmland eller i övriga världen. Genom FN:s Agenda 2030 har vi ett globalt verktyg och ett gemensamt språk. Agendans mål och de tre dimensionerna av hållbarhet sitter ihop och är odelbara delar av en helhet som påverkar varandra i ett komplext system. Den miljömässiga dimensionen sätter gränser för och är den fysiska förutsättningen för liv och samhälle. Den sociala dimensionen är vårt långsiktiga mål för samhället och den ekonomiska dimensionen är hur vi skapar och använder resurser för att uppnå den sociala dimensionen. [Fotnot 10]

Främjande och förebyggande insatser för en god och jämlik folkhälsa är en integrerad del i agendans alla delar och en förutsättning för en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar samhällsutveckling.

Det sociala perspektivet i hållbar utveckling är särskilt viktigt för folkhälsan. Ett socialt hållbart samhälle ska vara jämlikt och jämställt med människor som lever ett gott liv med god hälsa utan orättfärdiga skillnader. Men också ett samhälle med tolerans där människors lika värde är centralt.

Regionens hållbarhetsarbete ska vara långsiktigt och bidra till en hållbar utveckling där Region Värmland tar sitt ansvar för effekterna av organisationens aktiviteter och beslut. Genom att arbeta med universell utformning, användarinvolvering, innovation och digitalisering utvecklar Region Värmland nya arbetssätt och tjänster för ökad kvalitet. Tillsammans skapar vi förutsättningarna för att nå våra långsiktiga mål samt för att kunna hantera framtidsutmaningar och ökade krav på våra verksamheter.

Bakgrund

Till grund för planen ligger ett beslut från kultur- och bildningsnämnden i juni 2019 om framtagande av en ny folkhälsoplan. I samband med detta beslutades om ett tilläggsuppdrag från regionfullmäktige om att folkhälsostrategiska planen ska ha ett tydligt mål att bli bäst i Sverige på folkhälsa.

Syfte

Syftet med Region Värmlands folkhälsostrategiska plan 2022–2030 är att tydliggöra Region Värmlands folkhälsostrategiska uppdrag. Planen ska fungera som inspiration och vägledning för systematiskt och långsiktigt folkhälsoarbete i länet.

Mål

Strategiska mål

Region Värmlands folkhälsostrategiska plan har två strategiska mål:

1. Förbättrade förutsättningar för god, jämlik och jämställd hälsa i befolkningen.
   Särskilda fokusområden för Värmland är utbildningsnivå, bostadsort och socioekonomi, barn och unga, äldre.
2. Förbättrade organisatoriska förutsättningar för folkhälsoarbete.

1. Förbättrade förutsättningar för god, jämlik och jämställd hälsa i befolkningen

Förbättrade förutsättningar för god, jämlik och jämställd hälsa i befolkningen uppnås genom att arbeta utifrån de åtta nationella målområdena. För att komma till rätta med de utmaningar som finns i Värmland ska arbetet särskilt fokusera på att höja utbildningsnivån, minska skillnader avseende bostadsort och socioekonomi samt främja livsvillkor för barn, unga och äldre.

2. Förbättrade organisatoriska förutsättningar för folkhälsoarbete

Förbättrade organisatoriska förutsättningar för folkhälsoarbete uppnås genom strategiskt och strukturerat arbete i bred samverkan med aktörer som har betydelse för folkhälsans utveckling i Värmland.

De strategiska målen beskriver de steg som behöver tas för fortsatt arbete mot det långsiktiga målet.

Långsiktigt mål

Det långsiktiga målet för Region Värmland är God, jämlik och jämställd hälsa och bäst i Sverige på folkhälsa. Det betyder att hälsonivån i befolkningen är så hög som möjligt och att skillnader i hälsa mellan olika grupper är så små som möjligt, utifrån de förutsättningar som finns i Värmland. Det betyder också att alla invånare i Värmland har rätt och möjlighet att uppnå sin högsta möjliga hälsonivå, oavsett geografisk hemvist och oavsett vilka grupper i samhället de tillhör. God jämlik och jämställd hälsa uppnås när alla har tillgång till de förutsättningar för hälsa som ingår i de nationella målområdena.

Det långsiktiga målet uttrycker ett framtida tillstånd som Region Värmland anser att folkhälsoarbetet i Värmland ska leda till. Målsättningen i den nationella folkhälsopolitiken är att detta ska uppnås inom en generation.

Revidering

Region Värmlands folkhälsostrategiska plan ska ses över en gång per politisk mandatperiod.

Del 2. Förutsättningar i Värmland

Värmlandsstrategin ger en övergripande beskrivning av förutsättningarna för folkhälsoutveckling och regional tillväxt i Värmland. Folkhälsan i Värmland följer i stort mönstret för Sverige som helhet. Den stora skillnaden är att i Värmland är befolkningen något äldre samtidigt som utbildningsnivån och medelinkomsten är lägre än i riket i genomsnitt.

Värmlandsstrategin

I Värmlandstrategin lyfts ett antal värmlandsspecifika styrkor.

Kultur och kreativitet

Kultur och kreativitet har stor betydelse för folkhälsan, genom att bland annat erbjuda mötesplatser, utbyte mellan människor och innovation. Speciellt viktigt för god, jämlik och jämställd hälsa är att kulturen är inbjudande och ekonomiskt och fysiskt tillgänglig för alla.

Konkurrenskraftigt näringsliv

Konkurrenskraftigt näringsliv skapar arbetsmöjligheter och förutsättningar för goda arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Styrkan Livskraftig region betonar betydelsen av kontroll och inflytande över sitt eget liv, tillit till andra människor, att känna delaktighet och att ingå i ett socialt sammanhang, vilka alla är centrala skyddsfaktorer och viktiga komponenter för en jämlik hälsa.

Karlstads universitet

Karlstads universitet ger fler möjlighet att delta i högre utbildning och bidrar i samverkan med andra till kunskap, erfarenhetsutbyte och nya idéer. Universitetet utbildar och forskar också inom många olika ämnen som har betydelse för folkhälsoarbetet, bland annat folkhälsovetenskap, genusvetenskap och tjänstedesign.

Skogen och Vänern

Skogen och Vänern har framför allt betydelse för folkhälsan som resurser för rekreation, aktivitet, återhämtning och färre luftföroreningar.

Strategiskt läge och Residensstaden Karlstad

Också styrkorna Strategiskt läge och Residensstaden Karlstad innebär bland annat arbetstillfällen som får stor betydelse för folkhälsan i Värmland.

I Värmlandstrategin lyfts även några värmlandsspecifika utmaningar som har betydelse för regional tillväxt och folkhälsoutvecklingen i länet.

Demografi och utanförskap

Demografi och utanförskap utgör en betydande utmaning för folkhälsan. När skillnader i till exempel sysselsättning och utbildningsnivå, ekonomi och tillgång till service ökar så bidrar detta till ökade hälsoklyftor i befolkningen. När befolkningen blir äldre ökar också behovet av välfärdstjänster, samtidigt som den arbetande delen av befolkningen minskar. Det förebyggande arbetet för att främja hälsa är en viktig del i att möta den här utmaningen.

Kompetensförsörjning och matchningsproblematik

Kompetensförsörjning och matchningsproblematik. Behovet av arbetskraft är stort, men stereotypa föreställningar och normer kan hindra möjligheten att göra fria val och gör att fler får svårt att hitta sin plats på arbetsmarknaden. Att arbeta för att förändra hindrande normer och att arbeta för ett livslångt lärande är några delar i att möta detta.

Klimatförändringar och yttre påverkan

Klimatförändringar och yttre påverkan är ett hot som i ett längre perspektiv riskerar att ge mycket stora effekter på folkhälsan, även i Sverige. För att möta detta krävs välfungerande samverkan och en medvetenhet om att det ofta är de redan mest utsatta grupperna i ett samhälle som drabbas hårdast i en kris.

Här kan du läsa mer om Värmlandsstrategin (regionvarmland.se).

Förutsättningar för hälsa i Värmland

Folkhälsan i Värmland följer i stort mönstret för Sverige som helhet. Nationella folkhälsoanalyser är därmed i hög grad relevanta och tillämpbara även i Värmland. I flera avseenden har Sverige och Värmland en god folkhälsa. Men det är stora skillnader i hälsa i befolkningen. Generellt gäller att ju lägre en persons sociala position är, desto sämre är hans eller hennes hälsa. Det finns därmed stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen.

Region Värmland tar löpande fram rapporter och sammanfattningar som beskriver folkhälsoläget i Värmland. Rapporten Om värmlänningarna publiceras vartannat år, senast i maj 2021, och innehåller senast tillgängliga statistik om förutsättningar för hälsa, samt hälsoutfall, I Värmland. [Fotnot 11] Sedan år 2020 produceras också specifika kommunprofiler med kortfattad information om folkhälsan i var och en av Värmlands 16 kommuner. [Fotnot 12] För aktuell och detaljerad statistik hänvisas till dessa källor, som nås via regionvarmland.se/folkhalsaisiffror [Fotnot 13].

Som underlag för rapporter, sammanfattningar och all analys av folkhälsoläget i Värmland ligger statistik och information inhämtad med vetenskapliga metoder. Information om befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och andra förutsättningar av betydelse för hälsa och ohälsa kan hämtas från många olika källor. Informationen kan i stora drag delas in i kvantitativa respektive kvalitativa folkhälsodata.

Den kvantitativa informationen från enkäter och register blir mer meningsfull och möjlig att tolka när den kombineras med kvalitativ information. Kvalitativa data förmedlar varför något sker genom att lyfta fram berättelser, känslor, mening och perspektiv. Det kan vara information från intervjuer, fokusgrupper och liknande. Det är viktigt att både kvantitativ och kvalitativ informationsinhämtning ges prioritet.

Resultat och analyser från nämnda befolkningsundersökningar, register och kompletterande kvalitativa källor har bidragit till att skapa en god bild av det samlade folkhälsoläget i Värmland och identifiera utmaningar. Det är av största vikt att denna uppföljning fortsätter. Samt att detta sker på ett sätt som gör det möjligt att följa utvecklingen över tid, med möjligheter att upptäcka nya ojämlikheter mellan grupper i framtiden.

Här finns rapporter från befolkningsundersökningar om folkhälsa (regionvarmland.se/vardgivarwebben).

Bestämningsfaktorer för hälsa

I Värmland är befolkningen något äldre, samt utbildningsnivån och medelinkomsten lägre, än i riket i genomsnitt. Detta är exempel på några bestämningsfaktorer som samvarierar med hälsa. Det finns även skillnader mellan kommuner i Värmland. I kommuner med hög andel unga vuxna, invånare med eftergymnasial utbildning och hög medelinkomst är hälsan oftast bättre än i andra kommuner.

Det finns en stor mängd bestämningsfaktorer som har betydelse för hälsa och hälsoutveckling. Nedanstående stycken visar ett illustrativt urval av bestämningsfaktorer, och övergripande status för dessa i Värmland, presenterad i samma ordning som de nationella målområdena.

Inom målområdet om det tidiga livets villkor kan nämnas att andelen små barn som utsätts för passiv rökning i Värmland minskar generellt från en hög andel, men det finns stora variationer mellan olika kommuner i länet. Andelen barn 1–5 år som är inskrivna i förskola​ har det senaste decenniet varit något högre i Värmland än i riket.

Enligt elevhälsosamtalen som genomförs i Värmland mår de allra flesta barn bra och känner sig trygga inför skoldagen. Andelen flickor som mår bra minskar dock ju äldre eleverna blir.​ Andelen med eftergymnasial utbildning varierar stort mellan kommunerna i Värmland och är betydligt lägre i Värmland än i riket. Det är en större andel kvinnor än män som har eftergymnasial utbildning och andelen ökar betydligt snabbare bland kvinnor än bland män. Trots den lägre utbildningsnivån i befolkningen är den sammanlagda andelen elever i Värmland med behörighet till gymnasiet, liksom andel som uppnår gymnasieexamen, likvärdig med Sverige som helhet.

Att ha ett arbete och sysselsättning är viktigt för att vara delaktig i samhällslivet. Ett arbete skapar förutsättningar för sociala relationer till andra och bidrar till att uppnå en god, jämlik och jämställd hälsa. Det är drygt 10 procent av ungdomar i åldern 17–24 år i Värmland som varken arbetar eller studerar.

Det fjärde målområdet rör inkomster och försörjningsmöjligheter. I undersökningar är det drygt 13 procent i Värmland som anger att de, vid ett eller flera tillfällen under de senaste 12 månaderna, har haft svårigheter att klara löpande utgifter. Andelen som har haft svårigheter att klara löpande utgifter är högre bland yngre vuxna än bland äldre.

Boende och närmiljö har betydelse för hälsa. Andelen som ibland eller ofta avstår att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad är betydligt högre bland kvinnor än bland män i Värmland, men lägre än i riket som helhet.

Hälsosamma levnadsvanor främjar en god hälsa. Andelen dagligrökare i Värmland har minskat sedan 2004, och var år 2020 drygt 8 procent. Andelen dagligrökare i riket var då 7 procent. Dagligrökning är vanligare bland personer över 45 år och bland personer med lägre utbildning. Trots den positiva utvecklingen av minskad rök­ning finns de sociala skillnaderna kvar och ökar.

Att ha och känna kontroll, inflytande och delaktighet är skyddsfaktorer för hälsa. Tillit till andra människor är viktigt för sammanhållningen i ett samhälle. Tilliten har även starkt samband med individens hälsa. Den som känner tillit till andra är också mer benägen att delta i sociala aktiviteter. I undersökningar anger majoriteten av de vuxna i Värmland, 75 procent, att de i allmänhet kan lita på de flesta människor. Andelen är lägst bland unga vuxna 16–29 år och ökar med åldern. Andelen som känner tillit till andra människor är något lägre än i riket.

Hälso- och sjukvården har en stor roll i arbetet med att minska hälsoklyftorna. Viktiga förutsättningar för en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård är bland annat hög tillgänglighet, hälsofrämjande vårdmöten, tillgänglig och jämlik tandvård, samt att regioner leder, styr och organiserar verksamheten för att ge förutsättningar för jämlik vård.

Under 2020 svarade nästan 3 800 patienter som haft läkarbesök inom den värmländska primärvården, på frågor om bland annat tillgänglighet, delaktighet och bemötande. Primärvården i Värmland har ett lägre värde än övriga deltagande regioner framför allt inom kontinuitet och koordinering. Sedan 2015 har dock Värmlands värden för samtliga dimensioner förbättrats. Av patienterna som besökt den värmländska primärvården svarar cirka en fjärdedel att de har disku­terat sina tobaks-, alkohol- eller matvanor med läkare eller annan vårdpersonal under det senaste halvåret. En högre andel har diskuterat motionsvanor. Det är färre värmländska patienter som svarade att de diskuterat mat- och motionsvanor jämfört med patienter i övriga deltagande regioner.

Demografi och hälsoutfall

Medelåldern år 2020 var 43,8 år i Värmland och 41,4 år i Sverige som helhet. Medelåldern skiljer sig stort mellan länets kommuner. Från 40,7 år till 48,5 år under år 2020. Medellivslängden, främst för män, i Värmland är något kortare än i riket som helhet. Medellivslängden för män i Värmland ligger strax över 80 år. Motsvarande för kvinnor i Värmland och Sverige är strax över 84 år. För män i Värmland varierar medellivslängden relativt stort mellan olika kommuner. För kvinnor är skillnaderna mindre. [Fotnot 14]

Värmland som helhet har en åldrande befolkning och befolkningsprognoser tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta. [Fotnot 15] Även här förväntas utvecklingen ske i varierande grad i länets olika kommuner.

Medellivslängden har länge varit kortare bland grupper med lägre utbildningsnivå jämfört med grupper med högre utbildningsnivå och skillnaderna ökar. Detta mönster återfinns i samtliga län i Sverige. I Värmland lever kvinnor med eftergymnasial utbildning i genomsnitt 7 år längre än kvinnor med förgymnasial utbildning. Samma skillnad gäller också för män i Värmland.

Självskattad hälsa är ett samlat mått på individens hälsa. Forskning har visat att det finns samband mellan självskattad hälsa och framtida sjuklighet och dödlighet. I Värmland anger 7 av 10 vuxna att de har bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd. Andelen är något lägre i länet än i riket. Andelen med bra hälsa minskar med ökande ålder. Det finns även skillnader mellan utbildningsnivåer. Personer med förgymnasial utbildning upplever generellt sämre hälsa än personer med eftergymnasial utbildning.

Psykisk hälsa handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar. Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Bland vuxna i länet har 85 procent gott psykiskt välbefinnande, vilket är ungefär på samma nivå som i riket. Andelen med gott psykiskt välbefinnande är lägst i åldersgruppen 16–29 år och ökar med åldern. Självmordstalet (antal säkra suicid per 100 000 invånare) är betydligt högre för män än för kvinnor. Självmordstalet är högre i Värmland än genomsnittet för Sverige som helhet.

För fler uppgifter och mer information om demografi och hälsoutfall i Värmland, hänvisas till rapporten Om värmlänningarna 2021 [Fotnot 16] och aktuell statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). [Fotnot 17]

Utmaningar och utvecklingsmöjligheter

Region Värmland och flera andra folkhälsoaktörer i länet har stor och omfattande kunskap om befolkningen och dess förutsättningar för hälsa. Möjligheten till analys är god och har stor potential att utvecklas mer i ökad samverkan och samarbete. Den goda och omfattande kunskap om befolkningen och förutsättningar för hälsa som finns i Värmland behöver hållas uppdaterad.

Värmland har flera utmaningar att hantera på vägen mot en god och jämlik folkhälsa. En är de normer och strukturer som påverkar oss alla och som kan verka hindrande för människors möjligheter till valfrihet och kontroll. Detta gäller till exempel könsstereotypa föreställningar om utbildning och arbete, normer om heterosexualitet eller föreställningar om hur en viss plats eller befolkning är.

Utifrån de nationella målområdena, finns det i den värmländska kontexten ett antal utmaningar avseende förutsättningarna för hälsa i länet, såsom länets demografi med en hög andel äldre, en låg utbildningsnivå och lokala variationer i socioekonomiska förutsättningar.

Identifierade utmaningar

Sammanfattningsvis har följande utmaningar kopplat till förutsättningar för hälsa identifierats.

Vi behöver:

1. Utveckla och förbättra analysen av förutsättningar för hälsa i Värmland.
2. Identifiera och synliggöra normer och strukturer som påverkar folkhälsans
   utveckling i Värmland.
3. Utforma och genomföra insatser som adresserar utmaningarna avseende
   förutsättningarna för hälsa i Värmland.
4. Förfina uppföljning och lärandeprocesser.

Organisatoriska förutsättningar i Värmland

Olika aktörer har olika uppdrag, gör olika saker och har olika betydelse för de komplexa samhällsutmaningar som bidrar till folkhälsans utveckling. För en utveckling av folkhälsan i befolkningen, är det nödvändigt att organisationer och andra aktörer med betydelse för människors livsvillkor och hälsa formulerar mål i sina styrdokument som bidrar till att öka hälsonivån och minska skillnader i hälsa. Det handlar även om att organisationer och andra aktörer har strukturer, verktyg och arbetssätt som skapar långsiktiga förutsättningar för att minska skillnader i hälsa.

Genomgående förbättringar inom folkhälsoområdet sker när olika samhällssektorer och aktörer lyckas arbeta tillsammans och medvetet för att förbättra förutsättningar för en god, jämlik och jämställd hälsa i befolkningen. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan aktörerna och ett lyckat folkhälsoarbete avgörs därför av många olika aktörers förmåga till samspel [Fotnot 18].

Aktörer i folkhälsoarbetet

En god och jämlik folkhälsa är ett gemensamt ansvar och kräver insatser från de flesta sektorer i samhället.

Utmaningar och utvecklingsmöjligheter

Värnande om egen verksamhet, hierarkier, bristande förståelse för andra och oförmåga att se en gemensam nytta är exempel på barriärer som kan hindra förmågan till samspel och samverkan. [Fotnot 20]

När det gäller folkhälsofrågorna, finns flera olika fristående aktörer i ett ömsesidigt beroende. Mellan kommuner och region kan inte en enskild organisation bestämma hur saker ska göras i de andra organisationerna. Än mindre så i civilsamhällets organisationer. Ändå behöver det komplexa systemet ledas om man vill att alla ska bidra till en god, jämlik och jämställd hälsa [Fotnot 21]. Ömsesidig förståelse och tillit för varandras verksamheter, förmåga att se gemensam nytta och gemensamma målsättningar är därför viktiga förutsättningar för en långsiktigt hållbar samverkan mellan olika aktörer.

Det finns olika sätt att styra och leda arbete som syftar till en god och jämlik folkhälsa på ett långsiktigt och hållbart sätt. Att integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning är en viktigt grund för att lyckas. För att minska skillnader i hälsa i samhället är det nödvändigt att organisationer och andra aktörer med betydelse för människors livsvillkor och hälsa, i sina styrdokument formulerar mål som bidrar till att minska skillnader i hälsa. Det handlar om att organisationer och andra aktörer har strukturer, verktyg och arbetssätt som skapar långsiktiga förutsättningar för att minska skillnader i hälsa.

Förtroendevalda i kommuner och regioner har ett stort ansvar att skapa sådana förutsättningar. I Värmland finns flera viktiga initiativ i syfte att göra det, men fler behövs. Några etablerade exempel på sådana organiseringar, med särskilt fokus på hälsa, är:

Identifierade utmaningar

Sammanfattningsvis har följande utmaningar kopplat till organisatoriska förutsättningar identifierats. Vi behöver:

1. Öka aktörers förmåga att bidra till folkhälsans utveckling.
2. Öka förutsättningar och förmåga till samspel och samverkan mellan aktörer.

Del 3. Strategier och insatser

Allt folkhälsoarbete fokuserar på att stärka frisk- och skyddsfaktorer och att påverka skillnader i tillgång till resurser mellan olika grupper. Arbete utifrån folkhälsostrategiska planen utgår från både de nationella målområdena och de specifika värmländska utmaningarna. För att nå målen behövs utveckling av systematiskt folkhälsoarbete och regional stödstruktur.

Att arbeta för en god, jämlik och jämställd hälsa

Allt folkhälsoarbete, såväl verksamhetsnära som strategiskt, fokuserar på att stärka frisk- och skyddsfaktorer, men också på att påverka skillnader i tillgång till resurser mellan olika grupper. På så sätt kan också skillnader i riskutsatthet, skillnader i mottaglighet och skillnader i sociala och ekonomiska konsekvenser av ohälsa minska. I förlängningen ger det minskade skillnader i hälsa i befolkningen och en bättre folkhälsa.

För att bidra till en god, jämlik och jämställd hälsa ska det strategiska arbetet fokusera på att förbättra förutsättningarna för hela befolkningen inom de åtta målområdena:

• Det tidiga livets villkor.
• Kunskaper, kompetenser och utbildning.
• Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö.
• Inkomster och försörjningsmöjligheter.
• Boende och närmiljö.
• Levnadsvanor.
• Kontroll, inflytande och delaktighet.
• En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Du kan läsa mer om målområdena på annan plats i planen.

Den centrala utgångspunkten för arbetet ska vara de faktorer som beror på samhälleliga förutsättningar och de bestämningsfaktorer för hälsa som är möjliga att påverka genom politiska beslut och systematiskt arbete. Genom att sätta fokus på hälsans bestämningsfaktorer synliggörs hur olika samhällssektorer påverkar hälsoutvecklingen i länet. Kartläggning och analys av befolkningens hälsa ska ligga till grund för det systematiska folkhälsoarbetet. Arbetet handlar därför också om att följa och beskriva folkhälsokonsekvenser av händelser, politiska beslut och prioriteringar samt policy- och tjänsteutveckling. Rapporter om förändringar i hälsoläget över tid och mellan grupper ska utgöra underlag för olika prioriteringar, insatser och samarbeten.

Principer

Hälsofrämjande arbete syftar till att främja hälsa och stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Detta genom att stärka tilltron till den egna förmågan och öka kontrollen över den egna hälsan.

Förebyggande arbete syftar till att minska risken för uppkomst av ohälsa, skada, fysiska, psykiska eller sociala problem. Båda insatserna kan riktas till individer, grupper eller hela befolkningen, antingen generellt eller till olika riskgrupper. Insatserna kan även riktas mot livsvillkor eller de arenor där människor lever och verkar.

För att nå jämlikhet i utfall, behövs olika mycket insatser för olika grupper. Samtidigt måste de system som erbjuder stöd till befolkningen utformas på ett sätt så att det ger jämlika möjligheter för alla att ta del av och tillgodogöra sig de resurser som ställs till förfogande. Det vill säga, rättvisa handlar inte om att alla ska få lika, utan rättvisa och jämlika förutsättningar handlar om att några behöver lite mer stöd och resurser och andra lite mindre. Det bygger på principen om proportionell universalism. [Fotnot 27]

Det räcker inte att göra olika och behovsanpassade insatser för olika grupper, vi behöver dessutom riva hinder och hitta nya arbetssätt som från grunden ser till att en mångfald av behov kan tillgodoses, utan behov av särskilda anpassningar. Det bygger på principen om universell utformning. [Fotnot 28]

De genomgående perspektiven om mänskliga rättigheter, icke-diskriminering och hållbar utveckling guidar arbetet med principerna.

Förmågor

Viktiga förmågor att behålla och utveckla för att lyckas i arbetet för en god, jämlik och jämställd hälsa är att kunna:

• Vara normkritisk och arbeta normmedvetet.
• Utmana hindrande sociala strukturer.
• Fatta beslut som bidrar till ökad jämlikhet.
• Samverka, samarbeta samt att samordna resurser över organisationsgränser.
• Investera i hälsofrämjande och förebyggande arbete.
• Använda metoder och arbetssätt som ger önskvärda resultat.
• Arbeta medskapande och att göra målgruppen delaktig i beslut som de är berörda av – på individ-, grupp- och samhällsnivå.

Insatsområden

Arbete utifrån planen utgår både från de nationella målområdena och de specifika värmländska utmaningarna. Specifika utmaningar är förutsättningarna för hälsa i länet, såsom länets demografi med en hög andel äldre, låg utbildningsnivå och lokala variationer i socioekonomiska förutsättningar.

För att lyckas med det strategiska arbetet och att uppfylla planens strategiska mål om förbättrade förutsättningar för god, jämlik och jämställd hälsa i befolkningen och att förbättra organisatoriska förutsättningar för folkhälsoarbete, har utmaningarna nedan identifierats.

Vi behöver:

• Utveckla och förbättra analysen av förutsättningar för hälsa i Värmland.
• Identifiera och synliggöra normer och strukturer som påverkar folkhälsans
  utveckling i Värmland.
• Utforma och genomföra insatser som adresserar utmaningarna avseende
  förutsättningarna för hälsa i Värmland.
• Förfina uppföljning och lärandeprocesser.
• Öka aktörers förmåga att bidra till folkhälsans utveckling.
• Öka förutsättningar och förmåga till samspel och samverkan mellan aktörer.

För att lyckas med utmaningarna ovan krävs arbete inom följande insatsområden:

1. Utveckling av systematiskt folkhälsoarbete.
2. Utveckling av en regional stödstruktur.

Insatsområdena bygger på varandra och är ömsesidigt förstärkande. För att uppfylla planens båda strategiska mål, krävs arbete med insatsområdena parallellt. Genom handlingsplaner kommer det gemensamma arbetet tillsammans med länets aktörer inom de två insatsområdena att ytterligare konkretiseras. Arbete inom insatsområdena kan innebära bland annat:

Beslut, styrning och mänskliga rättigheter

• Folkhälsoarbete prioriteras både politiskt och i ledning och styrning inom och mellan organisationer.
• Analysera, synliggöra och förstå hur händelser, beslut och prioriteringar påverkar
  folkhälsan i länet.
• Se till att mänskliga rättigheter, icke-diskriminering och hållbar utveckling genomsyrar allt folkhälsoarbete.
• Arbeta med att bryta, behålla och skapa normer och sociala strukturer med betydelse för utveckling av hälsa och minskning av ohälsa.

Analyser, förståelse och spridning av data

• Analysera, synliggöra och förstå hur förutsättningar för god, jämlik och jämställd hälsa ser ut i länet.
• Analysera, synliggöra och förstå skillnader i riskutsatthet, mottaglighet samt sociala och ekonomiska konsekvenser av ohälsa.
• Analysera, synliggöra och förstå hur skillnader i resurstillgång kan minskas.
• Belysa platsers identitet samt geografiska och kulturella betydelser för hälsoutveckling.
• Utveckla former och kanaler för spridning av befolkningsdata och folkhälsoanalys till specifika mottagare.

Samverkan

• Möjliggöra för fler aktörer att både se sin roll och att aktivt bidra i det folkhälsostrategiska arbetet i Värmland.
• Olika organisationers roller i folkhälsoarbetet förtydligas.
• Länsövergripande nätverk och samverkansformer inom folkhälsoområdet tydliggör sin roll i det gemensamma folkhälsoarbetet.
• Utveckla aktörernas gemensamma förmåga att arbeta med komplexiteten i hälsans bestämningsfaktorer - för att flytta mer fokus till förutsättningar för hälsa och hälsofrämjande arbete.
• Tillgängliggöra och koordinera gemensamma insatser och lärandeprocesser inom
  folkhälsoområdet.

Uppföljning

• Utarbeta system för utvärdering och lärande i ständig utveckling.
• Skapa, genomföra, följa upp och lära av insatser och interventioner som syftar till att förbättra förutsättningarna för hälsa för alla och förebygga ohälsa.
• Utveckla och förbättra uppföljningen av folkhälsan och folkhälsoarbetet i länet,
  med fokus på ojämlikhet i hälsa och möjlighet att kartlägga förändring över tid.

1. Utveckling av systematiskt folkhälsoarbete

För att kunna prioritera och utforma lämpliga insatser inom det folkhälsostrategiska arbetet, behövs ett väl genomfört grundarbete med fokus på analys. Det ger möjlighet att lösa rätt problem, på rätt sätt och med rätt aktörer. För detta krävs ett systematiskt arbete.

2. Utveckling av en regional stödstruktur

Region Värmland vill med stöd i den folkhälsostrategiska planen verka för att, tillsammans med aktörer på alla samhällsnivåer, aktivt arbeta med att främja en god, jämlik och jämställd hälsa.

Regional Värmlands folkhälsostrategiska uppdrag innebär att driva, stötta och samordna det folkhälsostrategiska arbetet i länet. För att skapa goda organisatoriska förutsättningar ska en regional stödstruktur för det folkhälsostrategiska arbetet utvecklas. En stödstruktur för det folkhälsostrategiska arbetet handlar om att samla och tillgängliggöra den kunskap, kompetens och förmåga som krävs för att genomföra det systematiska folkhälsoarbetet på bästa sätt i Värmland. Det handlar också om att göra det möjligt för många aktörer att delta, ta del av och bidra, för att tillsammans kunna arbeta med folkhälsofrågor på alla nivåer.

Stödstrukturen är en resurs som ska samla, inspirera och stötta de aktörer som är viktiga och engagerade att bidra i folkhälsoarbetet. Stödstrukturens innehåll arbetas fram i bred delaktighet inom ramen för planarbetet och skapas efter de behov och möjligheter som finns hos de aktörer som kan och vill ansluta sig och ta stöd hos den.

• ”Tända folkhälsoljus” och göra aktörer medvetna om att de är med och skapar goda och jämlika förutsättningar för hälsa genom sitt arbete.
• Bidra, stötta och utveckla det systematiska folkhälsostrategiska arbetet i länet.
• Tillgängliggöra resurser för andra aktörer i deras folkhälsostrategiska arbete.
• Underlätta den politiska styrningen av folkhälsoarbetet.
• Bidra till att skapa möjligheter för politiker och verksamhetsföreträdare att delta i det systematiska arbetet och att synliggöra ojämlikhet i hälsa.
• Bidra till att folkhälsa och jämlikhet är centralt i allt verksamhets-, policy- och tjänsteutvecklingsarbete.
• Bidra till förmåga att arbeta i komplexitet med fokus på uthållighet och långsiktighet för det folkhälsostrategiska arbetet.
• Bidra till att utveckla, förankra och genomföra gemensam systemledning.
• Följa upp, utvärdera och granska samt kontinuerligt och gemensamt lära av insatser som genomförs.

Alla insatser som utgår från eller stöttas av stödstrukturen måste syfta till att bidra till de angivna målområdena och genomsyras av de genomgående perspektiven.

Alla insatser ska följas upp så att ett lärande kan byggas, För varje verkstad eller arbete, måste det finnas ett påkopplat lärande, så att vi hela tiden tillsammans kan synliggöra fler bakomliggande orsaker och förstå fler samband som leder till hälsa och hälsoutveckling i Värmland.

Arbetet utifrån den folkhälsostrategiska planen börjar nu. I filmen föreslår regiondirektör Peter Bäckstrand att alla tar stöd i planen och vid behov kontaktar en person med ansvar inom området folkhälsa.

Del 4. Uppföljning

Uppföljningen av folkhälsostrategiska planen syftar till att visa om arbetet i enlighet med planen är fruktsamt. Uppföljningen fokuserar på att följa utvecklingen inom de två strategiska mål som ska uppnås inom planens giltighetstid.

Frågor för uppföljningen

Uppföljningen fokuserar på att bryta ner och besvara frågorna:

1. Har förutsättningar för god, jämlik och jämställd hälsa förbättrats?
2. Har organisatoriska förutsättningar för folkhälsostrategiskt arbete förbättrats?

1. Har förutsättningar för god, jämlik och jämställd hälsa förbättrats?

Uppföljningen av det strategiska målet om att förbättra förutsättningar för god, jämlik och jämställd hälsa i befolkningen sker på två sätt.

• Genom att följa utvecklingen för ett antal indikatorer inom varje målområde.
• Genom en analys av riktningsvisare som belyser riktningen inom varje målområde.

Uppföljning av indikatorer

Indikatorerna är olika mätpunkter som kan följas över tid. Inom var och ett av de åtta målområdena finns olika antal indikatorer. I uppföljningen av Region Värmlands folkhälsostrategiska plan 2022–2030 har indikatorerna två syften. Dels följs utvecklingen av varje enskild indikator, dels ingår indikatorerna i uppföljningen av riktningsvisaren inom varje målområde.

Uppföljning av riktningsvisare

Riktningsvisarna utgör en samlad analys av utvecklingen inom respektive målområde och speglar utvecklingen mot att förbättra förutsättningar för god, jämlik och jämställd hälsa på lång sikt.

Respektive riktningsvisare följs genom en kombinerad analys av:

A) Utvecklingen av indikatorer inom målområdet och fokusområdet.

B) Genomförda åtgärder inom målområdet, och resultatet av dessa.

C) Hur väl de genomgående perspektiven har efterlevts inom målområdet.

2. Har organisatoriska förutsättningar för folkhälsostrategiskt arbete förbättrats?

Uppföljningen av det strategiska målet om att förbättra organisatoriska förutsättningar för folkhälsoarbete görs med frågor. Det ska via kvalitativa uppföljningar gå att svara ja på följande:

• Inkluderar det folkhälsostrategiska arbetet fler berörda aktörer?
• Sker arbetet i bred delaktighet?
• Kan aktörer delta på lika villkor?
• Känner folkhälsoaktörer till varandra och hittar vägar till samarbete?
• Är det folkhälsostrategiska arbetet baserat på behov i Värmland?
• Har vi en välfungerande systematik för folkhälsostrategiskt arbete?
• Har vi ökat kunskapen kring förutsättningar för hälsa i Värmland?
• Har vi identifierat nya platser, målgrupper, aktörer?
• Har vi identifierat nya arbetssätt och metoder?
• Har vi en gemensam systemledning som fungerar?
• Har vi en regional stödstruktur som berörda aktörer känner till?
• Har vi en regional stödstruktur som är till nytta för berörda aktörer?
• Bidrar den regionala stödstrukturen till att fler aktörer känner till varandra och hittar vägar till samarbete?
• Är folkhälsofrågorna fortsatt politiskt prioriterade?
• Är folkhälso- och jämlikhetsperspektivet centralt i policy- och tjänsteutveckling?

Dessa frågor speglar utvecklingen mot förbättrade organisatoriska förutsättningar för strategiskt folkhälsoarbete. Bedömningen utgår från det strategiska folkhälsoarbete som är knutet till enheten Hållbar Utveckling (enligt Region Värmlands organisation 2022). Metoder för detta kan utvecklas och förfinas under den folkhälsostrategiska planens giltighetstid.

Redovisning av uppföljning

Uppföljning av utvecklingen av de strategiska målen bygger på en analys som kommer att genomföras av enheten Hållbar Utveckling. Arbetet görs vartannat år och utgår från en första nollbasmätning år 2022. Uppföljningen täcker utvecklingen inom alla ovanstående indikatorer, riktningsvisare och frågor.

Rapportering av uppföljningens resultat sker till ansvarig politisk nämnd inom Region Värmland och i Region Värmlands årsredovisning och delårsredovisning. Dessutom bör systemledningsstrukturerna i länet följa utvecklingen.

Återrapporteringen bör utformas för att vara så tillgänglig och tydlig som möjligt. Således bör den också utvecklas utifrån de behov av information som uttrycks från ansvarig politisk nämnd i Region Värmland.

Om planen

Syfte och bakgrund till planen samt kontaktuppgifter för vidare information.

Information om planen.

Fotnoter

[1] Folkhälsomyndigheten: Nationella folkhälsomål och målområden (folkhalsomyndigheten.se).

[2] Regeringskansliet, Socialdepartementet 2018: God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. Prop. 2017/18:249 (pdf på regeringen.se)

[3] Regeringen: Agenda 2030 Mål 10 (regeringen.se)

[4] UNDP i Sverige (FN:s utvecklingsprogram) Globala målen Mål 10 (globalamalen.se)

[5] Regeringskansliet, Finansdepartementet 2020: En gemensam angelägenhet. SOU 2020:46 (regeringen.se)

[6] Region Värmland 2021: Regionplan 2022 sida 23 (pdf på regionvarmland.se) Pdf, 12 MB.

[7] Region Värmland. 2021: Värmlandsstrategin 2040 (varmlandsstrategin.se)

[8] Regeringskansliet. 2016: Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling (pdf på regeringen.se)

[9] Regeringskansliet. 2012: FN:s konventioner om mänskliga rättigheter (pdf på regeringen.se)

[10] Region Värmlands hållbarhetsdefinition (regionvarmland.se)

[11] Region Värmland. 2021: Om Värmlänningarna 2021 (regionvarmland.se/vardgivarwebben)

[12] Region Värmland: Folkhälsan i Värmlands kommuner (regionvarmland.se/vardgivarwebben)

[13] Region Värmland: Folhälsa i siffror (regionvarmland.se/vardgivarwebben)

[14] Rådet för främjande av kommunala analyser (kolada.se) Nyckeltal: N00923, N00925

[15] Region Värmland. Värmlands befolkning 2040.

[16] Region Värmland. 2021. Om Värmlänningarna 2021 (regionvarmland.se/vardgivarwebben)

[17] Statistiska centralbyrån: Statistikdatabasen (statistikdatabasen.se)

[18] Tillitsdelegationen. 2019. Politisk handlingskraft i en regeringsnära utvecklingsmiljö (pdf på diva-portal.org)

[19] Folkhälsomyndigheten. Myndigheter i folkhälsoarbetet (folkhalsomyndigheten.se)

[20] Sveriges Kommuner och Regioner. 2020: Att hantera komplexa samhällsutmaningar – Organisera, styra och leda i samverkan (skr.se)

[21] Sveriges Kommuner och Regioner. 2020: Att driva omställningen till en Nära vård (skr.se)

[22] Region Värmland: Nya Perspektiv (regionvarmland.se)

[23] FINSAM: Samordningsförbund i Värmland - kontakter i Värmland (finsam.se)

[24] Region Värmland: Överenskommelsen Värmland

[25] DigitalWell Arena: digitalwellarena.se

[26] Länsstyrelsen Värmland: Samhälle (lansstyrelsen.se)

[27] Folkhälsomyndigheten: Vad är folkhälsa, jämlik hälsa och folkhälsoarbete? (folkhalsomyndigheten.se)

[28] Myndigheten för delaktighet: Principen om universell utformning (mfd.se)