Två månader med konflikt och strejk – så påverkar det vården i Värmland
Efter två månader med Vårdförbundets övertids- och mertidsblockad samt två veckor med strejk är konsekvenserna tydliga i Region Värmland; operationer och undersökningar skjuts upp och svårigheter med bemanningen påverkar både vårdplatser och väntetider på akutmottagningarna i Värmland.
Övertids- och mertidsblockaden gäller alla Vårdförbundets medlemmar i hela Region Värmland och regionen hanterar löpande åtgärder för att hantera effekterna av Vårdförbundets konfliktåtgärder. Om det finns risk för akut vård och vård som inte kan vänta används skyddsarbete där det blir nödvändigt.
Sedan ambulanssjukvården fått undantag för vissa larm har antalet skyddsarbeten sjunkit, men i stället börjar situationen nu bli allvarlig i andra verksamheter.
– Vi ser stora svårigheter när det gäller bemanning vid bland annat bild- och funktionsdiagnostik (röntgen) och akutmottagningen vid Centralsjukhuset i Karlstad, säger Maria Berglund, områdeschef i Region Värmland.
– Trots en god sommarplanering på röntgen, så är inflödet så stort att det påverkar patientsäkerheten. På akutmottagningen är sommaren alltid en utmaning, eftersom verksamheten inte går att reducera. Just nu är det kompetensen av larminskolade sjuksköterskor som är avgörande för att hålla en god patientsäkerhet.
Operationer och undersökningar ställs in
Sedan två veckor tillbaka är två verksamheter också uttagna i strejk: endoskopimottagningen vid Sjukhuset i Arvika och uppvakningsenheten vid Sjukhuset i Torsby. Från början var ytterligare två enheter uttagna men efter förhandling drog Vårdförbundet i Värmland tillbaka varslen vid 1177 på telefon och endoskopimottagningen vid Sjukhuset i Torsby.
Strejken vid endoskopimottagningen och uppvakningsenheten leder till att undersökningar och operationer ställs in. Att strejka vid en uppvakningsenhet får konsekvenser för den övriga operationsverksamheten på ett sjukhus. Utan en sådan finns det ingenstans att ta hand om och övervaka patienter efter operation. Fram till och med den 25 juni har 16 operationer ställts in vid Sjukhuset i Torsby.
– Det kanske inte låter så mycket men det innebär att människor blir drabbade av strejken med allt vad det innebär. En inställd operation kan innebära både fysiskt och psykiskt lidande för den som drabbas, säger Maria Berglund.
Vid endoskopimottagningen vid Sjukhuset Arvika innebär varje inställd undersökningsdag att 8–10 undersökningar ställs in. Totalt påverkas 25–30 personer varje vecka genom inställda eller ombokade undersökningar. Endoskopi är en del i diagnosticeringen av flera sjukdomar, bland annat cancersjukdomar.
– Vi ser väldigt allvarligt på att endoskopimottagningen är uttagen i strejk, säger Maria Berglund. Här handlar det om att patienter kan ha oupptäckt cancer och därför får inte undersökningarna dröja. Personer med misstänkt cancer och som genom det omfattas av standardiserade vårdförlopp bokas om till Centralsjukhuset eller till sjukhuset i Torsby vilket i sin tur leder till undanträngningseffekter där.
Förhandlat om skyddsarbete
Redan innan strejken brottades endoskopiverksamheterna i länet med att behovet av undersökningarna klart överstiger kapaciteten och med väntetider som följd. En åtgärdsplan som startades under våren påverkas starkt av strejken.
– Vi har förhandlat med Vårdförbundet om skyddsarbete, säger förhandlingschef Niklas Larsson, med resultatet att undersökningar genomfördes i Arvika under en dag i vecka 25. Men kön byggs på hela tiden och nu står vi inför att förhandla om återkommande skyddsarbete för att inte patientsäkerheten ska äventyras genom fördröjda undersökningar.
Hälso- och sjukvården är ett komplext system där alla delar är beroende av varandra. Strejken gör det tydligt att alla delar och alla yrkesgrupper är lika viktiga för att vården ska fungera. Att lyfta bort en eller flera delar oavsett om det är delar som hanterar akut eller planerad vård påverkar i slutändan patienten. Patientens resa genom vården stoppas upp och det riskerar att få allvarliga konsekvenser.
– Konflikten har pågått i två månader nu, den drabbar patienterna men också andra personalgrupper på våra sjukhus och vårdcentraler. Den svenska modellen bygger på att båda parter i en konflikt är villiga att kompromissa. SKR och Sobona har kompromissat och sagt ja till medlarnas senaste bud, vi hoppas att även Vårdförbundet visar att även de kan kompromissa då vi har ett gemensamt ansvar att få slut på konflikten, säger Niklas Larsson.