En av sjukvårdens viktigaste uppgifter är att förebygga vårdskador.
– När vi lyckas med det minskar vi inte bara patienters lidande utan får också mer resurser att lägga på insatser som verkligen gör skillnad, säger Clas Lundgren, chefsläkare.
För att kartlägga vårdskador granskas slumpmässigt utvalda vårdtillfällen inom den somatiska slutenvården för vuxna. Journalerna analyseras utifrån särskilda markörer som används konsekvent år efter år vilket gör det möjligt att följa utvecklingen på enskilda sjukhus.
– När vi tittar på samma markörer varje år kan vi säkerställa långsiktiga förbättringar, säger Clas. I praktiken granskar vi omkring 50 journaler varje månad.
Att använda ett protokoll med tio mätpunkter som kontrolleras minst två gånger per dag har minskat antalet fall av tromboflebit markant. Tromboflebit är en inflammation i venerna som kan uppstå vid perifera venkatetrar (PVK). Några saker som kontrolleras är injektionsventiler, hur PKVn är tejpad och om bandaget är rent.
3 600 värmlänningar per år undviker vårdskador
Sedan 2011 har vårdskadorna i Region Värmland sjunkit från 14 till 5 procent. Omvandlat till personer innebär det att 3 600 färre värmlänningar skadas i vården varje år.
– Det är fantastiska siffror som till stor del handlar om en ökad medvetenhet och en kulturförändring i sättet att arbeta, säger Clas. Patientsäkerhetsfrågor är nu integrerat i det dagliga arbetet, i utbildningar, workshops och i expertgrupper, på ett annat sätt än innan.
Långsiktigt internt arbete nyckeln
De positiva siffrorna är ett direkt resultat av ett systematiskt patientsäkerhetsarbete enligt Clas. Interna verktyg som Gröna korset och Solrosen driver verksamhetsnära förbättringar och avdelningschefer i slutenvården har en viktig roll i att hålla fokus på säkerhet och kvalitet.
– Medarbetarna ska ha den stora elogen – det är de som skapar patientsäkerheten i det dagliga arbetet, säger Clas.
"Sedan 2011 har vårdskadorna i Region Värmland sjunkit från 14 till 5 procent. Omvandlat till personer innebär det att 3 600 färre värmlänningar skadas i vården varje år."
Patientsäkerhetsarbete frigör resurser – men svårt att mäta
En utmaning i arbetet är att visa hur de ”sparade” resurserna används. Det är lätt att räkna vårdskador som minskat men svårare att synliggöra de som aldrig inträffar.
– Vi kan inte visa vilka patienter vi undvikit att skada men kan tydligt se att antalet skador minskat under åren, säger Clas. I stället för att lägga resurser på att rätta till misstag kan vi fokusera på att göra rätt saker från början för fler patienter. Det handlar egentligen inte om att spara pengar utan om att använda pengarna klokt.
Sjuksköterskorna Urban Haaga och Hazel Palmér driver arbetet med perifera venkatetrar (PKV) på avdelning 57, hjärt- och akutmedicinkliniken, vid Centralsjukhuset Karlstad. Avdelningen tilldelades också Smittskydd Värmlands Hygienpris 2025 för sitt arbete med PVK.
Färre infektioner på hjärt- och akutmedicinkliniken
Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste vårdskadorna och på hjärt- och akutmedicinkliniken vid Centralsjukhuset Karlstad har man jobbat aktivt för att minska dem. De senaste åren har ett arbete genomförts för att förbättra säkerhet och rutiner kring perifera venkatetrar (PVK) – små plastslangar som förs in i armen för att ge medicin direkt i blodbanan. Antalet fall av tromboflebit, en inflammation i venerna som kan uppstå vid PVK, har minskat rejält, ja nästan helt försvunnit.
Fler fall än beräknat ledde till översyn
Sjuksköterskorna Urban Haaga och Hazel Palmér driver arbetet med PKV på hjärt- och akutmedicinkliniken.
– Under 2021 var känslan att vi hade många fall av tromboflebit, säger Urban. För att få en tydligare bild började vi mäta och insåg att problemet var större än vi trott. Det blev startskottet för få till ett mer strukturerat arbetssätt.
Tillsammans började de skissa på ett protokoll för att systematiskt mäta hur väl riktlinjerna för PVK följs.
Hazel Palmér vidareutvecklade protokollet som nu har tio kontrollpunkter som stäms av minst två gånger per dag med varje patient.
– Genom att följa protokollet säkerställer vi att PVK stäms av utifrån de tio kontrollpunkterna och säkrar också att vi håller kvaliteten, säger Hazel.
"För att få en tydligare bild började vi mäta och insåg att problemet var större än vi trott. Det blev startskottet för få till ett mer strukturerat arbetssätt."
Den vanligaste vårdskadan är en vårdrelaterad infektion, bland annat PVK-utlösta infektioner.
Vårdskador är både slöseri av resurser och skapar lidande för patienterna. Att följer rutiner är en mycket viktigt del i att undvika dem.
Medarbetar- och patientinvolvering en framgångsfaktor
Framgångsfaktorer har varit att regelbundet både utbilda och fortbilda medarbetare och att involvera både dem och patienter i arbetet.
– Alla i arbetsgruppen deltar, kommer med idéer och förbättringsförslag, säger Hazel. Även patienterna uppmuntras att ge feedback på arbetssättet och blir på så sätt mer delaktiga i sin egen vård.
– Det här arbetssättet har fört med sig så mycket positivt – för patienterna, personalen och hela regionen, säger Hazel. Genom tydligare rutiner och uppföljning har vi skapat en säkrare vårdprocess, minskat antalet fall av tromboflebit samtidigt som vi förebygger både höga kostnader och onödigt lidande.
Chefsläkare Clas Lundgren lyfter medarbetarnas systematiska arbete som en del i antalet färre vårdskador.
Tre snabba frågor till Clas om vårdskador
Vad är en vårdskada?
– En vårdskada definieras som lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom och dödsfall, som hade kunnat undvikas om lämpliga åtgärder hade genomförts vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.
Vilka är de vanligaste vårdskadorna i hälso- och sjukvården?
– Den vanligaste vårdskadan är en vårdrelaterad infektion, där den allra vanligaste av dem är urinvägsinfektion som orsakats av en överfylld blåsa. Därefter kommer lunginflammation hos äldre som delvis är orsakad av att de inte rört sig ordentligt. En annan vårdrelaterad infektion som vi sett de senaste åren är just PVK-utlösta infektioner. Det belyser hur viktigt det är att inspektera PKVer noga och också att ingen patient ska ha PKV i onödan.
Vad är viktigast för att regionen ska hålla i den positiva utvecklingen?
– Att vi förstår vilket lidande och resursslöseri som vårdskadorna orsakar och också att vi förstår hur viktigt det är att vi följer våra rutiner. För våra äldre, sköra patienter är omvårdnadskvaliteten minst lika viktig som de medicinska åtgärderna. Vi kommer framöver att fokusera arbetet på den gruppen och där är hela sjukvårdskedjan - från ambulans till vårdavdelning - viktig. Allas insatser spelar roll då sjukvård är ett teamarbete!