Miljöredovisning 2022

Region Värmlands miljöredovisning för 2022 har sin utgångspunkt i Miljöplan 2021–2025 som antogs av regionfullmäktige i juni 2021. Miljöplanen innehåller tre övergripande mål och sju målområden för miljöarbetet. Till varje målområde finns en långsiktig målsättning som visar framtidsvisionen. Respektive målområde har också kortsiktiga mål med ambitionen att de ska uppnås under planperioden.

Arbets- och avstämningsgrupperna som bildades i slutet på 2021 för genomförande av miljöplanen spelade en avgörande roll under året i arbetet med att nå miljöplanens mål. Det gjorde likaså resursförstärkningen med miljökompetens inom målområdena resor och transporter samt inköp och resursförbrukning. Flera åtgärder kunde också genomföras tack vare en central miljöbudget.

Under 2022 lades vikt på det övergripande målet och fokusåret ”Vi använder våra resurser klokt”. Särskilda insatser gjordes för att skapa förutsättningar för en hållbar resurshantering. Bland annat lyftes förslag på åtgärder för en ökad materialåtervinningsgrad till olika ledningsnivåer, verksamheter kunde söka miljöbidrag för insatser inom området och en intern utbildning i cirkulär ekonomi arrangerades.

Personalförändringar inom miljöteamet i Hållbar utveckling medförde att takten i genomförandet av miljöplanen saktades ner. Dessutom gick en större del av tiden än förväntat i arbetsgrupperna till att hitta arbetsformer och ge förutsättningar för målen att kunna mätas och uppnås. Det var en viktig process att ta sig igenom men för att komma i kapp behöver arbetat 2023 inriktas på åtgärder med faktisk effekt på målresultatet.

Vid en bedömning av uppnådda resultat inom respektive målområde redovisas en försämring jämfört med förra året. Enligt bedömningen utvecklas målområdena Resor och transporter, Finansförvaltning samt Bidrag, medel och stöd till stor del enligt plan. Målområdena Fastighetsdrift och byggnation samt Läkemedel anses utvecklas till viss del enligt plan. Målområdena Inköp och resursförbrukning samt Måltidsförsörjning utvecklas däremot inte alls enligt plan.

För flera av målen i miljöplanen krävs effektfulla ledningsbeslut, ett tydligare ägandeskap och prioriterade resurser för att en uppfyllelse ska vara möjlig till 2025. Det gäller framför allt målet om ökad materialåtervinningsgrad, men även för exempelvis målen om cirkulära materialflöden och inköp av ekologiska livsmedel.

Inledning

Region Värmlands miljöredovisning för 2022 har sin utgångspunkt i Miljöplan 2021–2025 som antogs av regionfullmäktige i juni 2021. Miljöplanen innehåller tre övergripande mål och sju målområden för miljöarbetet. Till varje målområde finns en långsiktig målsättning som visar framtidsvisionen. Respektive målområde har också kortsiktiga mål med ambitionen att de ska uppnås under planperioden.

Under planperioden kommer varje år fokus riktas mot ett specifikt område kopplat till de övergripande målen. Målsättningen är att genom olika riktade insatser medvetandegöra miljöplanen och dess innehåll internt samt initiera olika åtgärder med anknytning till målen. Under 2022 var det övergripande målet Vi använder våra resurser klokt i fokus.

Övergripande mål

• Vi minimerar vårt klimatavtryck
  
• Vi använder våra resurser klokt
  
• Vi bidrar till hälsosamma miljöer
  

Målområden

• Resor och transporter
  
• Inköp och resursförbrukning
  
• Fastighetsdrift och byggnation
  
• Måltidsförsörjning
  
• Finansförvaltning
  
• Läkemedel
  
• Bidrag, medel och stöd

En handlingsplan finns framtagen som ett underlag och stöd för arbetet med miljöplanen. Handlingsplanen innehåller åtgärder utifrån varje målområdes långsiktig målsättning respektive kortsiktiga mål. Åtgärderna bryts ner till aktiviteter för genomförande inom miljöplanens arbets- och avstämningsgrupper under perioden 2022 till 2025. Uppföljning av åtgärderna sker i dokumentet Redovisning av status 2022 för Handlingsplan Miljöplan 2021–2025 och i form av kommentarer till resultatet för varje mål.

Miljöplanens mål redovisas genom kvalitativa och kvantitativa resultat. För att ge en bild av resultatet och hur arbetet fortskrider anges status för varje målområde enligt punkterna nedan tillsammans med en kortfattad beskrivning av utvecklingen. I en kommentar till resultatet presenteras också en sammanställning av genomförda aktiviteter kopplat till målområdet. Även aktiviteter utifrån åtgärder i linje med miljöplanens långsiktiga målsättningar ingår.

Resor och transporter

Långsiktig målsättning: De resor och transporter som vår verksamhet genererar är resurseffektiva, fossilbränslefria och påverkar miljön och klimatet minimalt.

Utvecklingen inom målområdet var positiv. Målet gällande minskad klimatpåverkan från tjänsteresor uppnåddes redan 2021 och årets resultat visar en fortsatt positiv trend. Marknadsandelarna för hållbart resande ökade igen efter nedgången under coronapandemin. Flera insatser pågick för att stödja utvecklingen av infrastruktur för fossilfria bränslen och elladdning av fordon i länet.

Kommentarer till resultatet

Mål: Klimatavtrycket från tjänsteresor ska minska med 45 procent jämfört med 2019

Restriktionerna under coronapandemin lättades i början på året. Resandet låg fortfarande på en låg nivå 2022 jämfört med innan pandemin, men både tjänsteresor med bil, flyg och tåg ökade under året. Även tjänsteresor med egen bil ökade något. När det gäller fördelningen av olika drivmedel fortsatte andelen biodiesel att öka. Även användningen av elbilar i tjänsten ökade. Sammantaget minskade klimatpåverkan från tjänsteresor per anställd med 51 procent jämfört med 2019. Årets resultat innebär att målet om att klimatavtrycket från tjänsteresor ska minska med 45 procent jämfört med 2019, fortsätter att vara uppnått. När målet sattes var förväntan att effekten av coronapandemin skulle avta och att resorna med tjänstebil skulle öka igen kommande år.

Även tjänsteresandet med buss och tåg med Värmlandstrafiks betalsätt företagskonto ökade. Det gäller både antalet resenärer och totalt antal tjänsteresor, där ökningen var 25 procent jämfört med föregående år. Informationsinsatser riktade till Region Värmlands medarbetare gjordes vid sjukhusen i Karlstad och Torsby om bland annat tjänsten och betalsättet företagskonto. Information gavs också om andra förmåner kopplat till hållbara arbetsresor, till exempel årskort på kollektivtrafiken. Under året uppdaterades även Region Värmlands interna certifiering "Hälsofrämjande arbetsplats" med krav på att arbetsplatsen ska ha ett aktivt arbete med att främja hållbart resande.

Strax före coronapandemins utbrott tog regionstyrelsen beslut om att införa en klimatväxlingsmodell för flygresor i Region Värmland med syfte att minska tjänsteresorna med flyg. En avgift tas ut vid köp av tjänsteresor med flyg och pengarna kan sedan användas för klimatförbättrade åtgärder. Under pandemin gick flygresandet kraftigt ner, men började öka igen 2022. Klimatväxlingspengarna som kom in under året användes till inköp av både vanliga cyklar och ett antal elcyklar till sjukhusen i Karlstad och Torsby. Det ligger bra i linje med att klimatavtrycket för tjänsteresor ska minska.

Region Värmland har under många år sökt efter ett effektivt resebokningssystem, ett system där medarbetaren kan boka sin tjänsteresa oavsett om det är bil, cykel eller kollektivtrafik. Det gör det enklare att välja rätt färdmedel utifrån pris, miljö och hälsa. En ny omvärldsspaning 2022 på olika resebokningssystem visade att det fortfarande saknas optimala system inom området. I stället fortsatte fokus ligga på att utöka dialogen med nuvarande tjänstebilsleverantör och dess partner. Under 2022 inriktades arbetet på hur tjänstecyklarna kan läggas in i systemet men också på hur resor med buss och tåg på sikt eventuellt kan ingå. Dessutom arbetades ett uppdrag fram för att få bättre koll på syftet med resan och mellan vilka platser resorna görs. På så vis kan resorna kartläggas tydligare och lämpliga åtgärder sättas in.

Mål: Andelen medarbetare och förtroendevalda som reser hållbart till och från arbetet, respektive uppdraget ska öka

Under året genomförde Ramböll tillsammans med Region Värmland ett projekt som syftar till att öka andelen hållbara och hälsosamma resor bland medarbetare till och från Centralsjukhuset Karlstad. Att förstå vad som påverkar medarbetarnas beteenden är centralt för att få ett nuläge och kunna utveckla effektiva insatser. Projektet visade att förutsättningarna för att resa hållbart skiljer sig mellan olika medarbetare.

Det identifierades tre olika resenärstyper: bilisten, flexibilisten och mobilisten. Bilisten bor långt från jobbet och är den grupp som är svårast att påverka. Möjliga åtgärder är att arbeta hemifrån och att låta medarbetaren utnyttja restid som arbetstid i de fall det är möjligt. Flexibilisten bor närmare men har långt mellan hemmet och hållplatsen. Här är restiden och den ekonomiska aspekten viktig. En tänkbar åtgärd kan vara att visa besparingen i pengar om andra färdsätt än bil används. Men samtidigt måste det finnas möjligheter till flexibla resesätt, som exempelvis att kunna ta med cykeln på bussen eller tåget. Den sista gruppen är mobilisten, de som bor nära Centralsjukhuset och som oftast har störst möjlighet att resa hållbart. Här är det fråga om bekvämlighet och att få ihop familjepusslet med olika ärenden mellan arbetsplatsen och hemmet. Möjliga insatser kan exempelvis vara att påvisa hälsofördelarna med att gå eller cykla, eller olika typer av förmåner för hållbart resande.

Det identifierades också insatser som har potential att påverka samtliga resenärstyper; sprida goda exempel för att skapa inspiration hos medarbetarna, se till att det finns tillräckligt med cykelparkeringar och att de håller god standard, låta medarbetare få testa andra transportsätt och uppmuntra till stegförflyttning genom att exempelvis ställa bilen en dag i veckan. Projektresultaten kommer tas i beaktande i planeringen av kommande aktiviteter inom målområdet tjänsteresor och arbetspendling.

I början på året blev en ny låst cykelparkering klar vid Centralsjukhuset Karlstad. Tillträde ges genom medarbetarens e-tjänstekort. Det finns ett behov cykelparkeringar på fler arbetsplatser, både vanliga och låsta med väderskydd, bland annat på Arvika och Torsby sjukhus. En cykelparkeringsinventering påbörjades därför vid samtliga verksamheter, för att få ett nuläge och göra en behovsanalys.

En annan åtgärd för att öka det hållbara resandet är utökade förmåner till Region Värmlands medarbetare. Under året påbörjades en diskussion tillsammans med HR-avdelningen och kollektivtrafiken om vilka möjligheter som finns att införa Värmlandstrafiks Flex 10/60 som en personalförmån.

Mål: Allmän kollektivtrafik buss samt servicelinjer ska drivas med 100 procent förnybara drivmedel där det är möjligt

Det finns många stora och komplexa frågor kring typ av fordon och bränslen både vad gäller tätortstrafiken och regiontrafiken. För allmän kollektivtrafik buss finns ett avtal som löper fram till 2027, vilket försvårar några större förändringar i val av drivmedel de närmaste åren. Omvärldsspaning gällande lämpliga drivmedel inför kommande bussupphandling pågår kontinuerligt. Bland annat diskuteras möjligheten med bussar drivna på el eller vätgas för regiontrafiken.

Servicelinjebussarna till Uppsala och Örebro körs på HVO100 (hydrerad vegetabilisk olja), i övrigt körs servicelinjerna på traditionell diesel. Inom servicetrafiken finns många specialfordon, vilket gör övergången till förnybara drivmedel svårare. En möjlig lösning som började undersökas 2022 är att övergå till fler personbilar.

Mål: Marknadsandelarna för hållbart resande (kollektivtrafik, gång och cykel) ska öka enligt gällande trafikförsörjningsprogram för Region Värmland

Det hållbara resandet utvecklades positivt under året. Flera insatser gjordes av Värmlandstrafik för att stötta en fortsatt trend i samma riktning, bland annat fortgick test av nya trafikformer. Försöket med X-linjen i Säffle tätort gav bra resultat och linjen infördes därför som en permanent lösning från december. X-linjen är en helt ny trafikmodell med virtuella hållplatser. Mixtrafik, där allmänheten kan boka och åka med skolbussar, testades i Kil och Grums kommuner och utökades även till Arvika kommun i december.

Under 2022 togs också beslut i regionfullmäktige om att införa kostnadsfria sjukresor med allmän kollektivtrafik i Värmland från 2023, för att ytterligare öka incitamenten att resa hållbart till sitt vårdbesök. Ett nytt systemstöd för servicetrafiken upphandlades dessutom som enklare ska koppla ihop vårdbesöket med sjukresan. Fler ska styras att resa hållbart med prioritet på kollektivtrafiken och därefter servicelinjer med specialfordon, beroende på behov hos patienten.

Mål: Region Värmland ska stödja utvecklingen av infrastruktur för fossilfria bränslen samt elladdning av fordon i länet

Region Värmland var med och delfinansierade en förstudie för att se hur och var elektrifiering (vätgas och el) av tunga fordon skulle kunna utvecklas i Värmland. Förstudien drevs av RISE tillsammans med flera aktörer i Värmland, bland annat OK Värmland. Även Karlstads Energi var med. De har gjort en egen förstudie kring vätgasproduktion vid Heden som på sikt skulle kunna kopplas till den nya bussdepån i Välsviken. Arbetet kring elektrifieringen av tunga fordon fortsätter i den styrgrupp som etablerades under förstudien. För Region Värmlands del är vätgas ett potentiellt bränsle för mindre transportbilar som används internt och för kollektivtrafiken.

För att stödja etableringen av elladdning av fordon i länet arbetade Region Värmland fram ett koncept för att öka den publika laddningen. Konceptet bygger på att Region Värmland arrenderar ut mark till en upphandlad leverantör som tar ett helhetsansvar för allt från projektering, installation av laddstolpar till drift och underhåll. Tanken är också att kommunerna i Värmland ska ha möjlighet att vara med i upphandlingen, i syfte att skapa en så homogen publik laddinfrastruktur som möjligt runt om i länet.

Under året fördes en kontinuerlig intern dialog om konceptet, främst mellan verksamheterna Hållbar utveckling och Regionfastigheter. Förslag togs fram på strategiska platser vid våra egna fastigheter med en bra regional spridning i länet. En dialog och information kring konceptet skedde också med flera potentiella aktörer, Länsstyrelsen i Värmland och de värmländska kommunerna. Flera kommuner visade intresse av att vara med i en kommande upphandling och positiva signaler inkom även från ett flertal kommersiella aktörer.

Genom att vara med i nätverket Hållbar Agenda, som drivs av Forshaga och Munkfors kommuner och ett tjugotal företag, kan Region Värmland genom konceptet med den publika laddinfrastrukturen vara med och stödja och föra en dialog med kommunerna och de företag som är med i nätverket.

Parallellt fortgick dialogen mellan Regionservice och Regionfastigheter om en ökad elektrifiering av Region Värmlands interna laddinfrastruktur. En plan för tjänstebilar och poolbilar genomfördes och tanken är att bygga ut den icke publika laddningen över fem år, från cirka 70 platser idag till ungefär det dubbla. När det gäller Region Värmlands inhyrda lokaler är det svårare att skapa laddmöjligheter då andra aktörer äger marken. Olika lösningar behöver ses över.

Fastighetsdrift och byggnation

Långsiktig målsättning: Vår fastighetsdrift och byggnation är resurseffektiv, utnyttjar förnybara byggnadsmaterial så långt möjligt, bidrar med hälsosamma miljöer, ökar självförsörjningsgraden av energi och ger upphov till ett minimalt miljö- och klimatavtryck.

Mängden köpt energi och klimatpåverkan från fastighetsdriften minskade 2022, jämfört med både basåret 2019 och föregående år, till följd av stora elbesparingar. Insatser för att spara el hade dock en negativ effekt på målet om egenproducerad energi. Inom målen som rör byggnation, inne- och utemiljöer avstannande utvecklingen till viss del till följd av personalförändringar och andra prioriteringar. Ett stort fokus låg på projektet Nya CSK där ett hållbarhetsprogram togs fram.

Resultat

Tabell fastighet och nybyggnation.

Kommentarer till resultatet

Mål: Mängden köpt energi ska ligga under 135 kWh per kvadratmeter BRA och år, vilket är en minskning med 6 procent jämfört med 2019

Region Värmland agerade under året utifrån rådande världsläge och samhällsansvaret att spara el. Värmepumpar i Karlstad, Kristinehamn, Säffle och Kil stängdes av och i stället användes mer fjärrvärme än normalt. Regionfastigheter fortsatte även sitt arbete med värmeeffektiviseringar och utbyte av gammal belysning till LED. Parallellt fortsatte effektiviseringen av en av Region Värmlands datahallar, där elanvändning respektive kylbehov av datahallen minskade med 22 respektive 12 procent jämfört med 2019 då arbetet påbörjades. Grundutbildning i energi- och klimatfrågor för regiondriften slutfördes och fortsättningskurser planerades.

Under hösten uppmanades alla medarbetare att spara el, vilket medförde att elanvändningen gick ner i byggnader även där Regionfastigheter inte hade gjort någon effektivisering eller optimering. Insatserna resulterade i att elanvändningen minskade med 2 miljoner kronor 2022 jämfört med 2021, varav hälften under oktober till december. Samtidigt minskade mängden köpt energi från 146,2 kWh/kvm BRA 2021 till 139,2 kWh/kvm BRA 2022, vilket är ett bra resultat med tanke på att värmepumparna kördes mycket sparsamt under senare hälften av året.

Mål: Klimatavtrycket från fastighetsdriften ska minska med 4 procent jämfört med 2019

Målet för perioden nåddes redan 2022. Det minskade klimatavtrycket beror på den stora elbesparingen under året till följd av insatser från medarbetare och avstängda värmepumpar. Klimatbelastningsfaktorn för el anses dock vara alldeles för låg med den påverkan som kriget i Europa hade på energimarknaden under 2022.

Regionfastigheter fortsatte sitt kontinuerliga arbete med att minska klimatavtrycket från driften i samband med att äldre utrustning byts mot nyare, bland annat vid införande av sommar- och vinterstyrning på alla system. Värmepumpar byts till effektivare enheter med en lägre köldmedieförbrukning och köldmedia med en lägre klimatpåverkan. LED-belysning installeras successivt. Största insatsen med byte av belysning 2022 gjordes på Grums vårdcentral. Där minskade elförbrukningen med 15 procent efter byte till LED.

Mål: Andelen egenproducerad energi ska utgöra minst 14 procent av den totala mängden använd energi, vilket är en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med 2019

Frånkopplingen av värmepumparna under året medförde att den egenproducerade energin från Region Värmlands geolager minskade.

Installation av solenergi på regionägda byggnader utreds i samband med takbyte och nyproduktion. Vid en specifik inventering 2022 av lämpliga tak för solcellsanläggningar identifieras tak vid Molkoms folkhögskola, Kristinehamns folkhögskola och Klarälvdalens folkhögskola (Kretsloppshuset vid Södra viken). Ett beslut om genomförande återstår.

En utredning av lösningar för lagring av energi från geolager pausades i och med de höga elpriserna, men frikyla från berg användes mer än någonsin under 2022.

Mål: Klimatpåverkan från byggnation ska minska genom hållbara materialval och byggprocesser. Trä ska vara förstahandsval vid nyproduktion när så är möjligt.

I januari 2022 infördes lagkrav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det innebär att klimatberäkningar ska tas fram för byggnader i Region Värmlands kommande nybyggnationsprojekt. Deklarationen kommer ligga till grund för att fortsatt kunna följa upp en minskad klimatpåverkan vid nybyggnation.
För att även kunna beräkna klimatpåverkan från renoveringar och ombyggnationer kompletterades den generella entreprenadupphandlingen för byggprojekt för Region Värmland med krav om att totalentreprenören ska bistå med klimatkalkyler vid efterfrågan från beställaren. Aktiviteter påbörjades för att finna lösningar för att få in mer återbrukat byggmaterial i byggprojekt, bland annat skulle konstnärer kunna involveras för att ta fram verk av återbrukat byggmaterial.

Ett hållbarhetsprogram för Nya CSK togs fram 2022. Programmet resulterade i en hållbarhetsplan för respektive delprojekt där minskad klimatpåverkan är tänkt att nås genom såväl val av nya produkter med låg klimatpåverkan som återbruk av redan framställda produkter. En förhoppning finns om att bland annat kunna använda tegelstenar från sjukhusbyggnader som ska rivas till nybyggnation.
Möjlighet till en renodlad trästomme i Mottagningshuset på Nya CSK utreddes under året. För att uppnå en byggnad som är funktionell ur ett vårdperspektiv landade projektet i en kombinerad trä- och stålstomme för de delar av byggnaden som är ovan mark.

För uppföljning av målet planeras en jämförelse göras i klimatpåverkan mellan hus 60 på Centralsjukhuset Karlstad och mottagningshuset på Nya CSK. Diskussioner om tillvägagångssätt för jämförelsen påbörjades under året.
Ett trähus (hus 15 kirurgen) i tre våningar uppfördes på Centralsjukhuset Karlstad vid huvudentrén. Huset är skapat av trämoduler som producerats på en värmländsk fabrik och av material från närliggande skogar. Det är ett tillfälligt modulhus som kan återanvändas för andra ändamål.

Mål: Nybyggnationer och större ombyggnationer ska, så långt det är möjligt, minst uppfylla kraven motsvarande Miljöbyggnad (silver).

Miljöbyggnad är ett svenskt system för miljöcertifiering av byggnader och innebär att miljöarbetet och byggnadens miljöprestanda granskas av tredje part. Områden som granskas är exempelvis energianvändning, utfasning av farliga ämnen och klimatpåverkan. I den senaste versionen av Miljöbyggnad Guld (4.0) finns även krav på biologisk mångfald. Frågan om Miljöbyggnad Guld är möjligt lyfts kontinuerligt i nybyggnadsprojekt inom Region Värmland. På byggmaterialsidan ställs till viss del krav som är högre är Miljöbyggnad Guld.

Nyproduktion i Nya CSK bedöms minst uppfylla kraven motsvarande Miljöbyggnad Silver. En utredning påbörjades som omfattar kravbild, eventuell certifiering och möjlighet till mindre kostsam finansiering (så kallad grön finansiering). För mottagningshuset var målbilden i programarbetet nivå Guld. Om ambitionen nås visar sig först när en uppföljning av respektive indikator utförts, vilket förväntas vara klart i mars 2023.

Mål: Inne- och utemiljöer i egenägda fastigheter ska bidra positivt till miljö och hälsa.

Region Värmland arbetar kontinuerligt med att ha högsta möjliga betyg på byggmaterial som används i byggprojekt enligt byggvarudatabasen SundaHus. Produkter som innehåller farliga och potentiellt farliga kemikalier väljs bort.

Hållbarhetsprogrammet för Nya CSK tar fasta på hälsofrämjande och läkande miljöer för alla genom bland annat tillgänglighet, trygghet och inkludering men även gröna, attraktiva platser och miljöer. Många målkonflikter finns, till exempel mellan hög grönytefaktor och hårdgjorda släta ytor för ökad tillgänglighet, men hanteras för att helheten ska bli så bra som möjligt.

Ingen specifik insats gjordes under året för att öka antalet platser som bidrar med ekosystemtjänster inom Region Värmland, men diskussioner inleddes om hur arbetet med grönområden vid regionägda fastigheter kan förbättras. Då kompetens och förvaltning inom området saknas internt finns idéer om att upphandla ett stöd. Goda exempel på satsningar för en ökad biologisk mångfald finns till exempel inom Region Jönköping. I deras hållbarhetsprogram för åren 2021–2025 finns bland annat ett mål om att öka andelen ängsytor med 20 000 kvadratmeter.

Region Värmlands konstenhet arbetar kontinuerligt med gestaltning för att bidra till en god, berikad och hälsofrämjande miljö för personal, patienter och besökare. För att utveckla inom- och utomhusmiljöer med väl utförd gestaltning samt inventarier med koppling till miljöområdet påbörjades planering av ett projekt där klimat och konst knyts samman. Projektet pausades dock av prioriteringsskäl. Inga specifika insatser med koppling till miljömässig hållbarhet identifierades därför under året.

Finansförvaltning

Långsiktig målsättning: Vår finansförvaltning bidrar till ett minskat fossilberoende och främjar en biologisk mångfald.

Koldioxidintensiteten för aktieinnehavet minskade under året och var lägre än för jämförbara index. Diskussioner pågick internt om vilka aspekter som kan ingå i en reviderad placeringspolicy.

Kommentarer till resultatet

Mål: Koldioxidintensiteten för aktieinnehavet ska minska årligen och klimatbelastningen i innehavet ska vara lägre än för jämförbara index

Det händer mycket inom finansbranschen kopplat till hållbarhet och inte minst att minska klimatpåverkan. En kontinuerlig omvärldsbevakning sker inom området. Det positiva resultatet för 2022 förklaras med att underliggande fonder i förvaltningen minskade sina koldioxidavtryck något, vilket delvis beror på ett kontinuerligt förbättringsarbete mellan Region Värmland och fondförvaltaren Agenta i att minska klimatpåverkan från kapitalplaceringar. En faktor i förklaringen är också att Region Värmland i sin portfölj viktat upp svenska aktier på bekostnad av tillväxtmarknader och globala aktier sedan 2021. Det påverkar koldioxidintensiteteten positivt då svenska aktier ligger på en lägre nivå än tillväxtmarknader och globala aktier. Även relationen mellan valutorna SEK och USD påverkar jämförelsen mellan åren.

Med jämförbara index menas att klimatbelastningen från Region Värmlands kapitalplaceringar jämförs med marknaden. Nuvarande index är dels en bred marknad som Region Värmland investerar i enligt placeringspolicyn, dels en specifik jämförelsegrupp som består av liknande fonder på marknaden. Under 2022 var Region Värmlands koldioxidintensitet lägre än för jämförbara index, vilket innebär att regionens aktieinnehav orsakade låg klimatpåverkan jämfört med marknaden.

Mål: Placeringspolicyn ska revideras för att om möjligt inkludera fler miljöaspekter

Region Värmlands placeringspolicy innehåller idag formuleringar som syftar till att minska miljöpåverkan från finansiella placeringar, särskilt med hänsyn till att minska klimatpåverkan. Exempelvis ska Region Värmland inte investera i företag vars huvudverksamhet är utvinning, raffinering, distribution och försäljning av icke förnybara energibärare.

En intern dialog är påbörjad för att vid nästa revidering väva in fler miljö- och hållbarhetsaspekter. Utgångspunkten är Region Värmlands definition av hållbarhet. Några aspekter som diskuteras är en ökad hänsyn till biologisk mångfald och cirkulär ekonomi, men även andra hållbarhetsaspekter som exempelvis demokrati. Det som i huvudsak avgör vilka aspekter som kan lyftas in är hur god tillgången till data är för uppföljning av aspekterna.

Region Värmland lämnade 2021 ett remissvar på en utredning från Statens offentliga utredningar, kallad En god kommunal hushållning, om en effektiv ekonomisk styrning i kommuner och regioner. Om utredningens förslag fastställs kan en reviderad placeringspolicy tas fram genom ett potentiellt nytt regelverk där troligen fler miljö- och hållbarhetsaspekter kan beaktas jämfört med nu. Inget nationellt beslut om utredningens förslag är ännu tagna.

Vid revideringen av placeringspolicyn behöver hänsyn också tas till två EU-förordningar:

• Taxonomiförordningen (förordning [EU] 2020/852) som är ett regelverk för att avgöra när en ekonomisk verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar.
  
• Disclosureförordningen (förordning [EU] 2019/2088) vars huvudsyfte är att öka transparensen i hållbarhetsfrågor och jämförbarheten mellan finansmarknadsaktörer.

Inköp och resursförbrukning

Långsiktig målsättning: Genom våra upphandlingar, avtalstrohet och en effektiv resurshantering i vår verksamhet, bidrar vi till en hållbar konsumtion och produktion och en övergång till en cirkulär och biobaserad ekonomi.

Under 2022 ökade materialåtervinningsgraden något, men utvecklingstakten är alldeles för långsam i förhållande till målet. Kraftfulla åtgärder är nödvändiga för att målet ska kunna uppnås och insatser gjordes under året för att lyfta behovet. En kartläggning av ett antal lämpliga cirkulära materialflöden påbörjades. För utveckling krävs ytterligare insatser.

Målet om en ökad miljönytta av genomförda upphandlingar visar en mer positiv trend. Antalet upphandlingar som omfattas av hållbarhetskrav ökade betydligt under året. Men för en positiv utveckling av målområdet i stort behöver behovsanalyser genomföras tidigare i inköpsprocessen hos verksamheten och ett mer cirkulärt tänk implementeras.

Kommentarer till resultatet

Mål: Antalet uppföljda avtal där miljökrav ställts ska öka

En kartläggning gjordes över Region Värmlands avtal där miljökrav ställts och som följs upp regelbundet. Även kommande miljöprioriterade upphandlingar där krav behöver ställas på uppföljning identifierades, bland annat upphandlingen av möbler och inkontinensprodukter.

Vid uppföljningen av gällande avtal 2022 inkom samtliga leverantörer med begärda uppgifter. Exempel på vad som följdes upp var redovisning av klimatpåverkan och andel förnybara bränslen för transporter inom flera olika avtal, andelen återvunna fibrer i tvätt- och textilleverantörens textilstock och andelen ekologiska livsmedel som köpts in under året. Uppföljningen visade att leverantörerna uppfyllde ställda miljökrav.

Mål: Minst 20 unika cirkulära materialflöden ska kartläggas och utvecklas

Insatser pågick under året med att kartlägga produkter och tjänster lämpliga för system med cirkulära materialflöden. Bland annat undersöktes pappershanddukar och kryckor. Gällande pappershanddukar visade det sig att den tjänst som erbjuds för närvarande inte är lämplig för vårdrelaterade arbetsplatser. Kryckor är idag en engångsprodukt inom Region Värmland. För hantering av kryckor på ett mer ansvarsfullt sätt undersöktes det om en mekanisk krycktestare skulle möjliggöra att kryckorna kan användas flera gånger. Krycktestaren och andra lösningar diskuteras vidare. Som en del i projektet Nya CSK påbörjades också en utredning om möjligheten till återanvändning av tegelstenar, från sjukhusbyggnader som ska rivas, till nybyggnation.

Arbete startade med att ta fram en minskningslista för utfasning av produktgrupper med stor miljöpåverkan, antingen genom att de tas bort eller ersätts av en likvärdig produkt i ett mer hållbart material. Listan ska också ge stöd till verksamheter med att minska användningen av förbrukningsvaror, vilket i sin tur minskar resursförbrukning, avfallsmängder och klimatpåverkan. Nudgingåtgärder för val av mer cirkulära material planeras utifrån minskningslistan när den är klar.

Svar på motion om en utredning av engångsprodukter bifölls av regionfullmäktige i december och ska fördelas av regiondirektören till de verksamheter som berörs. Beredning av motionen skedde i samarbete med hälso- och sjukvårdsledningen samt ledningen för ekonomi. En utredning med fokus på användningen av flergångsprodukter av bland annat plast bedöms som positiv och kan skapa förutsättningar för utveckling av fler cirkulära materialflöden.

Mål: Materialåtervinningsgraden ska vara minst 55 procent

Utvecklingen vad gäller materialåtervinningsgraden var svagt positiv under 2022. Från en rekordlåg nivå på 23 procent 2021 ökade materialåtervinningsgraden till 24 procent 2022. Den låga nivån beror på att mängden brännbart avfall ökade markant 2021 och låg kvar på samma nivå 2022. Det har rimligen en direkt koppling till coronapandemin, vars effekt hängde kvar under 2022. För att målet om en materialåtervinningsgrad på 55 procent ska få förutsättningar att lyckas krävs omfattande åtgärder.

Flera insatser gjordes under 2022 för att förebygga och underlätta sortering av avfall inom Region Värmlands verksamheter. Bland annat lyftes förslag på åtgärder för en ökad materialåtervinningsgrad till regionledningen i början på året. Förslagen arbetades senare in i ett svar på en motion om avfall till regionstyrelsen via hälso- och sjukvårdsnämnden. Efter beslut i regionfullmäktige i mars 2023 förväntas uppdrag utifrån motionssvaret delas ut.

Utifrån insikterna om avfallshantering inom projektet Hållbar Vårdcentral genomfördes ett fullskaleförsök under 2022 på Kronoparkens vårdcentral. Syftet var att testa, utvärdera och föreslå vilken typ av utrustning som är nödvändig för att medarbetarna ska kunna källsortera avfall direkt där det uppstår. Under fullskaleförsöket tog lokalvården ett helhetsansvar för avfallet, miljörummet rustades för enkel och tydlig avfallshantering och undersökningsrummen utrustades med återvinningsfraktioner. En slutrapport av fullskaleförsöket ska presenteras för regionstyrelsen under våren. Det finns en förhoppning om att utfallet av fullskaleförsöket ska leda till en bredare förståelse för och implementering av vilka åtgärder som krävs för att öka materialåtervinningsgraden inom hela Region Värmland.

En avfallskartläggning på tre vårdcentraler genomfördes av RISE i samarbete med Karlstads Energi. Kartläggningen innebar att se över avfallsflödena tömning, kostnader, hantering och rutiner för att sedan ge åtgärdsförslag för att kunna effektivisera avfallshanteringen, öka materialåtervinningsgraden och se vad vi behöver lägga energi på för att minska avfallskostnader och effektivisera avfallsarbetet.

Flera insatser och platsbesök gjordes under året för att öka möjligheten för verksamheter att källsortera sitt avfall. Verksamhetsbesök genomfördes bland annat på GeBlod och Värmlandstrafiks lokaler i Karlstad samt operation på Centralsjukhuset Karlstad. Platsbesök och åtgärder på Forshagas vårdcentral resulterade i halverade kostnader för avfallshanteringen. Några av Region Värmlands inhyrda verksamheter fick tillgång till husets gemensamma miljörum för att öka möjligheterna att sortera ut fler fraktioner. Stöd till verksamheter med frågor om materialåtervinning sker kontinuerligt.

Förutsättningarna för en ökad materialåtervinningsgrad förbättrades genom att Regionfastigheter tog med standardutrustning av avfallsfraktioner i olika typrum för kommande ny- och ombyggnationer.

Aktiviteter pågick även med att öka utsorteringen av matavfall i Region Värmlands fastigheter. Möjligheten att sortera ut matavfall begränsas till viss del av att vissa kommuner fortfarande saknar insamling av matavfall, men senast 31 december 2023 ska det enligt lag finnas på plats.

En intern arbetsgrupp med berörda verksamheter bildades för att se över hur Region Värmland bör jobba med sekretesspapper utifrån miljöperspektivet. Arbetsgruppen kom fram till att Region Värmland dels ska jobba för att sekretesspapper ska kunna återvinnas i stället för att brännas, dels ska se över hur antalet utskrivna sekretesspapper kan minskas. Genom färre utskrifter minskar både pappersavfallet och risken att sekretessuppgifter kommer på villovägar.

En ökad samverkan mellan Region Värmland och avfallsentreprenören Stena Recycling AB startades för att arbeta mer strukturerat och kunna följa upp gemensamma aktiviteter, till exempel vilka verksamheter som kan vara i behov av ett platsbesök för en utökad källsortering eller andra åtgärder.

Mål: Miljönyttan av genomförda upphandlingar ska öka

Under året ökade Region Värmland antalet upphandlingar som omfattas av hållbarhetskrav. Det gjordes tillsammans med verksamheterna i ett försök att ställa tydligare krav som kan driva miljö- och hållbarhetsarbetet framåt.
Vid upphandlingar inom Region Värmland ställs i regel miljökrav utifrån en framtagen rutin, som beskriver arbetssätt och innehåller baskrav samt utökade krav utifrån miljöplanens målområden. I enlighet med rutinen görs det årligen en genomgång av kommande års upphandlingar och en prioritering av dem som anses vara av särskild vikt att ställa miljökrav i. Rutinen och miljökraven ses över årligen med syftet att främja en ökad miljönytta i regionens upphandlingar. Under våren infördes ytterligare en rutin för att kunna kvantifiera den faktiska miljönyttan i upphandlingar. Med hjälp av frågor i ett formulär studeras olika miljöaspekter och hur dessa påverkas av den specifika upphandlingen.

Det finns flera exempel på upphandlingar 2022 där kraven på leverantören utökades för att bidra till en ökad miljönytta, bland annat upphandlingen av textil- och tvättservice. Där ställdes uppdaterade kemikaliekrav, krav på större andel förnybart i transporter och krav gällande återvunnet material och hållbara textilier.

Vid upphandlingen av skrivare ställdes krav som ska göra det lättare att återvinna produkter samt utökade kemikaliekrav. Utökade krav på farliga ämnen ställdes även i upphandlingen av överförflyttningshjälpmedel. Krav ställdes också på att leverantören ska redovisa hur avfall från produkten ska hanteras, för att möjliggöra en enklare och ökad materialåtervinning.

Utifrån åtgärder i miljöplanens handlingsplan gjordes försök att identifiera lämpliga upphandlingar dels för innovationslösningar, dels där det fanns möjlighet och miljövinster att gå från produkt- till funktionsfokus. Det visade sig dock svårt. Inga lämpliga upphandlingar genomfördes under året och det saknas erfarenhet inom området. Stort fokus lades i stället på kompetensutveckling inom till exempel cirkulär ekonomi och upphandling, innovationsupphandling och kemikaliekrav i upphandling.

Måltidsförsörjning

Långsiktig målsättning: Vår måltidsförsörjning främjar en biologisk mångfald, ett hållbart klimatavtryck, en god hälsa hos såväl människor som djur och en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel inom regionen.

Samtliga målresultat visar en försämring jämfört med föregående år. Systemet Hantera livs började användas under året för redovisning och uppföljning av inköpta livsmedel. Det kan därför förekomma variationer från föregående års mätningar som gjordes manuellt. Inköpen av svenska, närproducerade och ekologiska livsmedel påverkades negativt av bland annat ökade priser och ett försämrat utbud. Avsatta budgetmedel behövs för att målen ska kunna nås. Ett flertal insatser genomfördes och påbörjades 2022 med syfte att ge bättre förutsättningar för målområdet.

Kommentarer till resultatet

Mål: Mängden matsvinn ska minska med 50 procent i jämförelse med 2019

Under våren togs en gemensam mall fram för matsvinnsmätning i regionens restauranger Solsidan, Treklövern, Guldkornet (Patienthotellet) och på Region Värmlands fem folkhögskolor. Matsvinnsmätningar gjordes under en vecka på våren och hösten. Fokus låg under året på lunchserveringen. Matsvinnsmätningar kommer fortsatt genomföras två gånger per år och utökas till frukost och middag beroende på utbud och möjligheter.

Produktionsköket på Centralsjukhuset Karlstad mäter sedan flera år tillbaka matsvinnet för bricklevererade måltider till patienter. Matsvinnet delas upp i produktionssvinn respektive måltids- och beställningssvinn. Mat som slängs på vårdavdelningar räknas inte in. Mätningen under våren visade på ett ökat matsvinn jämfört med de två tidigare åren. Det totala matsvinnet låg på 190 gram per portion 2022 jämfört med 167 gram per portion 2021. Med den nya menystrukturen som infördes under hösten för brickdukade måltider på sjukhusen i Karlstad och Arvika kommer produktionssvinnet minska. De nya menyerna innehåller fler valbara maträtter till både lunch och middag. Maträtterna tillagas efter prognos, kyls ned direkt efter tillagning och förpackas så att hållbarheten förlängs.

Insatser för att minska matsvinnet pågår kontinuerligt i kök och restauranger. Matsvinnsmätningarna visar hittills att mängden mat som slängs varierar stort mellan restaurangerna, från några procent upp till 17 procent (om allt matsvinn räknas med under en mätvecka). Restaurang Treklövern sticker ut från de andra och ligger på motsvarande runt 30 procent matsvinn. Maten beställs från köket på Solsidan och den ökade graden av distansarbete hos medarbetare i Regionens hus gör det svårt att uppskatta antalet gäster på Treklövern. Möjlighet till nedkylning av överbliven mat i anslutning till restaurangen saknas dessutom.

Mål: Livsmedelsinköp ska så långt möjligt uppfylla krav motsvarande svensk lagstiftning inom livsmedelsproduktion och djuromsorg. Samma krav ska tillämpas av upphandlade leverantörer där produktion eller servering av måltider ingår.

Region Värmland arbetar aktivt med att öka andelen svenska livsmedel, i synnerhet svensk råvara av kött och kyckling. Coronapandemins påverkan på leveranserna de senaste åren medförde dock att beställda livsmedel inte alltid klarade de kvalitetskrav regionen ställer. Även ett minskat utbud hos grossisterna påverkade möjligheten att få tag på regionens upphandlade produkter. Därav den fortsatt minskade inköpsandelen svensk kött- och kycklingråvara 2022. Övergången från manuell redovisning av regionens livsmedelsinköp till systemet Hantera livs kan också ha en påverkan på statistiken.

En åtgärd för att öka inköpsandelen svenska livsmedel är att samverka i nätverk för att påverka livsmedelsindustrin och grossister. Region Värmland deltar bland annat i det nationella nätverket Kost och näring där arbete pågår med att till exempel få till bättre statistik utifrån råvarans ursprung och att utreda behovet av beredskapslager.

Produktionsledaren för patientkockarna på Solsidan och storköket deltog i november på utbildningen ”Mer vildsvin i den offentliga måltiden”, arrangerad av Refarm Linné.

Mål: Inköpsandelen närproducerade livsmedel ska öka under perioden med en strävan om att uppnå minst 30 procent

De ökade priserna under året innebar försämrade möjligheter att öka andelen närproducerade livsmedel. Inköpsandelen påverkades också negativt av ett leverantörsbyte av färskt bröd på grund av konkurs.

Regionstyrelsen tog i början på året beslut om en definition om vad Region Värmland avser med närproducerade livsmedel. Enligt definitionen är närproducerat produkter som producerats i Värmland eller i angränsning till länet. Det som räknas är produktionen av slutprodukten vilket innebär att livsmedel som exempelvis kaffe från Löfbergs inkluderas. Av de livsmedel som räknas som närproducerade stod kaffe från Löfbergs för 50 procent av inköpskostnaden 2022.

Region Värmland deltar i nätverket Livsmedelskedjan som organiseras av Nifa – branschföreningen för värmländska företag. Nätverket arbetar för att öka produktion och konsumtion av värmländska livsmedel. Under året delades nätverket upp i två delar, ett branschråd och ett partnerskapsforum. Arbetsgruppen för miljöplanen kommer fortsatt att delta i det nybildade partnerskapsforumet.

Samverkan inleddes med Karlstads kommuns måltidsservice inom deras projekt Nära Mat. Region Värmlands kockar välkomnas att delta på Karlstads kommuns kockars månadsträffar för att utveckla råvaror från Värmland.

Arbetet med att ta fram en rutin för närproducerat utifrån Riktlinjen Hållbara och hälsosamma matval och Mer Värmland på tallriken försenades i avvaktan på ett politiskt beslut om den reviderade riktlinjen. Arbetet kommer påbörjas i början på 2023.

Mål: Inköpsandelen ekologiska livsmedel ska vara minst 50 procent

Patienthotellets restaurang Guldkornet fortsatte att öka inköpsandelen ekologiska livsmedel 2022 och kom upp i 30 procent jämfört med 28 procent 2021. Folkhögskolorna sammanslaget minskade inköpsandelen med två procentenheter och låg 2022 på 27 procent. Kostverksamheten inom Regionservice, som står för merparten av det totala inköpsvärdet av livsmedel inom regionen, hade en ekologisk inköpsandel på 36 procent 2022, en minskning med fyra procentenheter jämfört med föregående år.

Besparingskrav och de ökade priserna under året innebar försämrade möjligheter att köpa ekologiska livsmedel. En bidragande orsak till den minskade inköpsandelen är även användningen av allt fler laktosfria mejeriprodukter, då de inte alltid finns som ekologiska.

Försök gjordes under året med att skapa ekonomiska förutsättningar för målet om ekologiska livsmedel att nås. Ett beräkningsunderlag togs fram för samtliga verksamheter gällande ökat inköp av både ekologiska och närproducerade livsmedel för budgetåret 2023. Underlaget lyftes till kost- och servicenämnden under hösten men förslaget fick avslag. Inga extra medel finns därmed budgeterade för att öka det ekologiska inköpet 2023.

För att öka inköpsandelen kommer en översyn göras 2023 på vilka livsmedel som skulle kunna konverteras till ekologiska och göras tilläggsanbud på.

Mål: Klimatpåverkan från producerade måltider i regionens tillagningskök ska minska årligen under perioden.

Ett inköpssystem, Hantera, upphandlades i början på året för att kunna beräkna en total klimatpåverkan från Region Värmlands livsmedelsinköp. Från systemet kan även övrig inköpsstatistik för livsmedel hämtas. Utbildning och implementering av Hantera pågick under hösten. Genom systemet kommer varje enhet få tillgång till statistik för enklare uppföljning av inköp och mål.

För en minskad klimatpåverkan från måltidsförsörjningen pågick bland annat arbete med att hitta ersättningsprodukter till livsmedel med hög klimatpåverkan. Medarbetare på restaurangerna uppmanades att fylla på en lista med ersättningsprodukter efterhand. En vegetarisk matlagningsdag för test av produkten Plantemate (torrvara av ärt- och bondböna) genomfördes också för kockarna inom Region Värmland under höstlovet. Dagen arrangerades av Molkoms folkhögskola.

Aktiviteter utifrån åtgärder med syfte att bidra till målområdets långsiktiga målsättning

En utbildningsinsats inom hållbara och hälsosamma matval genomfördes för Restaurang Solsidans medarbetare under året i samverkan med Hållbar utveckling. Förändringar i Solsidans menystruktur planeras utifrån lärdomar under utbildningen.

Ett underlag togs fram som stöd till inköpare vid prioritering av livsmedel utifrån målen om ekologiska, närproducerade och svenska livsmedelsinköp. Underlaget är baserat på vilka livsmedel som är fördelaktiga och möjliga att köpa ekologiska, närproducerade respektive svenska i gällande avtal. En revidering av underlaget kommer ske successivt.

Läkemedel

Långsiktig målsättning: Vi arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och vår läkemedelsanvändning medför en minimal negativ påverkan på miljö och hälsa.

Ett positivt resultat redovisas för målet om klimatpåverkan från medicinska gaser, däremot inte för målet om antibiotikaförskrivning trots genomförda åtgärder. Aktiviteter pågick även för att öka kunskapen inom sjukvården om läkemedels miljöpåverkan och hur den kan minskas. Flertalet insatser gjordes också för att optimera förskrivningen av läkemedel och för ökad samverkan med andra interna och externa aktörer, men arbetet går långsamt.

Kommentarer till resultatet

Mål: Antibiotikaförskrivningen ska inte överstiga 250 recept per 1 000 invånare och år

Antibiotikaresistenta bakterier utgör ett hot mot både folkhälsan och miljön. Coronapandemins positiva effekt på antibiotikaförskrivningen avtog 2022. Under året skedde en generell ökning av antibiotikaförskrivningen i samtliga regioner.

Inom Strama Värmland pågår ett ständigt arbete mot antibiotikaresistens. Under både vår och höst genomfördes en uppföljning och analys av förskrivningsmönster på alla vårdvalsenheter. En Antibiotikablomma används för grafisk framställning av hur vårdvalsenheten följer framtagna rekommendationer. Under året utsågs dessutom en Strama-ansvarig läkare på varje vårdvalsenhet.

Det genomfördes även en intern utbildning med temat hudinfektioner och antibiotikaanvändning där miljöperspektivet lyftes in.

Mål: Klimatavtrycket från användningen av medicinska gaser ska vara högst 2,0 kg CO2-ekv/invånare

Sedan flera år tillbaka är förlossningen på Centralsjukhuset Karlstad kopplad till en destruktionsanläggning för lustgas, vilket bidrar till både en minskad klimatpåverkan och en förbättrad arbetsmiljö. All lustgas som samlas in och når destruktorn blir till ofarligt kväve och syrgas. En allt lägre förbrukning av lustgas de senaste åren har reducerat klimatavtrycket ytterligare. Minskningen beror bland annat på förlossningens arbete med FUR (föda utan rädsla)-metoden, akupunktur och TENS (smärtlindring i form av svag ström). Det ökade antalet kejsarsnitt kan också utgöra en bidragande orsak, likaså Regionfastigheters arbete med att hitta och täta läckage i lustgasledningar.

Inom vården används även de kraftigt klimatpåverkande anestesigaserna desfluran och sevofluran. Att klimatavtrycket per invånare fortsatte sin positiva trend beror på att anestesigasen desfluran, med högst klimatavtryck, slutade användas 2022. För att minska åtgången av gas används bland annat lågflödesanestesi. Under våren byttes regionens anestesiapparater ut. De nya apparaterna möjliggör att ett betydligt lägre flöde av medicinska gaser kan tillföras patienten, men med samma effekt som tidigare. Informations- och utbildningsinsatser genomfördes för att effektivisera användningen av medicinska gaser. Anestesisjukvården följer kontinuerligt forskning och utveckling av nya metoder för smärtlindring med lägre klimatpåverkan jämfört med medicinska gaser. En insikt är att andra metoder för smärtlindring ofta skapar klimatpåverkan på andra sätt genom en ökad resursförbrukning av till exempel emballage och plastsprutor.

Mål: Kunskapen ska öka hos förskrivare och annan vårdpersonal om läkemedels miljöpåverkan och hur de kan bidra till att minska den

Inför den årligt återkommande utbildningen om läkemedels miljöpåverkan för ST-läkare i september gjordes en större revidering av det interna utbildningsmaterialet om läkemedel och miljö. Delar av utbildningsmaterialet användes även vid en utbildning för barnmorskor i samband med Preventivmedelsdagen i oktober samt vid föredrag om resultaten från projektet Hållbar Vårdcentral.

Aktiviteter utifrån åtgärder med syfte att bidra till målområdets långsiktiga målsättning

För att minska miljöpåverkan från läkemedel påbörjades under våren ett flertal aktiviteter, bland annat gjordes försök med att skapa en ökad samverkan med apoteken och Folktandvården inom frågan. Insatser startades också med syfte att förenkla för förskrivare att ge råd till patienter för en optimerad läkemedelsbehandling. Det kan i sin tur bidra till en minskad överförskrivning, vilket är positivt för miljön då både onödig produktion, distribution och avfall från läkemedel undviks. Bland annat pågår arbete med att utöka antalet standardbrev för läkemedel som skrivs ut frekvent, till exempel paracetamol, och göra dessa mer tillgängliga för förskrivaren och patienten. Takten i framtagandet av standardbrev avtog dock under året på grund av begränsade resurser.

För en optimerad läkemedelsförskrivning ligger också stort fokus på det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Regelbundna avstämningar genomfördes under året med kunskapsstyrningsenheten och område levnadsvanor för att bevaka potentiell samverkan. Inom ramen för kunskapsstyrningssystemet publicerades ett nationellt vårdprogram för levnadsvanor i januari; Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling. Vårdprogrammet ger stöd i hälso- och sjukvårdens arbete med att förebygga och behandla sjukdom vid ohälsosamma levnadsvanor. För införande av vårdprogrammet i regionen påbörjades arbete med en GAP-analys21 under året. Avsnittet om levnadsvanor i Rekommenderade läkemedel22 uppdaterades också.

Bidrag, medel och stöd

Långsiktig målsättning: Vi bidrar till att värmländska aktörer uppnår en hög nivå av hållbarhet [23] genom att ställa krav på mottagare av bidrag, medel och stöd att ständigt utveckla sitt arbete inom området.

Utvecklingen inom målområdet var positiv under året. Miljökriterier inom Region Värmlands befintliga ansökningsprocesser kartlades och grundläggande miljökriterier togs fram för projekt- och arrangemangsbidrag.

Kommentarer till resultatet

Mål: Miljökrav ska utvecklas och inarbetas i verktyg i syfte att säkerställa att beviljade bidrag, medel och stöd medverkar till en ökad ekologisk hållbarhet

Under första halvåret gjordes en kartläggning av vilka miljökriterier som finns inom Region Värmlands befintliga ansökningsprocesser samt möjligheten att följa upp miljökriterier. Kartläggningen visade att det idag framför allt ställs krav på den sökande att beskriva hur organisationen eller ett specifikt projekt främjar ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Möjligheten till uppföljning av kriterier ser olika ut i ansökningsprocesserna. Ingen omfattande uppföljning utifrån inkomna beskrivningar görs idag.

Nästa steg är att utveckla grundläggande miljökriterier som kan anpassas till respektive ansökningsprocess, eftersom omfattningen och mottagarna av bidrag, medel och stöd skiljer sig kraftigt åt. Det är viktigt att inte små aktörer utesluts. Som en start påbörjades arbete med att titta närmare på projekt- och arrangemangsbidrag, då det pågår ett arbete med att utveckla e-tjänster för bidrag och stöd inom kulturverksamheten. Ett antal frågor om organisationen och projektet togs fram utifrån alla hållbarhetsdimensioner med Luppen [24] som utgångspunkt. Frågorna kommer följas upp vid redovisningen av projektet. Svaren är i detta fall inte avgörande för beslut om bidrag utan är med för kulturförändring och kunskapshöjning inom hållbarhetsfrågorna.

Utifrån beloppsstorlek är verksamhetsbidragen och basfinansieringen av kluster störst. Bedömningen är också att det finns stört möjlighet att påverka dessa områden, genom att ställa tydligare och skarpare hållbarhetskriterier.

[23] Avser såväl den ekologiska som sociala och ekonomiska dimensionen.
[24] Luppen är ett verktyg för att hållbarhetssäkra beslut inom Region Värmland.

Nationell jämförelse

Årligen gör Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en nationell jämförelse av regionernas miljöarbete i rapporten Öppna jämförelser.

Den senaste rapporten [25], som jämför regionernas miljöarbete under 2021, släpptes under andra halvan av 2022. Rapporten Öppna jämförelser och dess sex miljöindikatorer speglar i huvudsak utvecklingen inom minskad klimatpåverkan, giftfri miljö, biologisk mångfald och resurseffektivitet. Det övergripande syftet med Öppna jämförelser är att stimulera regionernas lärande och verksamhetsutveckling.

Placering i relation till andra regioner

Jämförelsen görs genom att den tredjedel av regionerna som uppvisar bäst resultat grönmarkeras, den tredjedel som uppvisar sämst resultat rödmarkeras och den tredjedel som återfinns i mitten gulmarkeras. Totalt finns 21 regioner.

Region Värmlands placeringar

[25] Öppna jämförelser – Miljöarbetet 2022 i regionerna - SKR Rapportwebb

Övriga insatser under året

Förutsättningar för genomförande av miljöplanen

Arbets- och avstämningsgrupperna som bildades 2021 för genomförande av miljöplanen spelade en avgörande roll under året i arbetet med att nå miljöplanens mål. Grupperna har till uppgift att genomföra olika aktiviteter baserade på åtgärder i miljöplanens handlingsplan. Den ökade samverkan mellan olika verksamheter som arbetsgrupperna skapar, är en förutsättning för ett framgångsrikt miljöarbete inom Region Värmland.

Då arbetssättet med arbetsgrupper är nytt för det strategiska miljöarbetet genomfördes en utvärdering av arbetsgrupperna i november. Utvärderingen visade att vissa arbetsgrupper fungerar bra som de är medan formen för arbetssättet och sammansättningen av gruppen behöver ses över hos andra. Under 2023 kommer därför förändringar göras där behov finns för att komma framåt med åtgärderna.

En förutsättning för att målen i miljöplanen ska nås är att det finns personalresurser prioriterade för arbetet. Arbetsgrupperna drivs av miljöteamet på Hållbar utveckling. Personalförändringar i september medförde att tempot i arbetsgrupperna finansförvaltning och byggnation, inne- och utemiljöer saktades ner. Det hade också en negativ påverkan på andra delar av det strategiska miljöarbetet på grund av en omprioritering av uppdrag. Även personalförändringar och resursprioriteringar inom verksamheter som ingår i arbetsgrupperna bromsade till viss del arbetet med att uppnå målen i miljöplanen.

För flera av målen i miljöplanen krävs verkningsfulla ledningsbeslut, ett tydligare ägandeskap och prioriterade resurser för att en uppfyllelse ska vara möjlig till 2024. Det gäller framför allt målet om ökad materialåtervinningsgrad, men även för exempelvis målen om cirkulära materialflöden och inköp av ekologiska livsmedel.

Åtgärder inom fokusår 2022 ”Vi använder våra resurser klokt”

Miljöteamet inom Hållbar utveckling arbetade med utpekade åtgärder för fokusåret ”Vi använder våra resurser klokt” utifrån miljöplanens handlingsplan. Målsättningen med fokusåren är att genom olika riktade insatser medvetandegöra miljöplanen och dess innehåll internt. Det gjordes bland annat genom att fokusåret lyftes i samband med kommuniceringen av flera av åtgärderna nedan.

Innan sommaren utlystes möjligheten att söka miljöbidrag för insatser inom fokusåret. Fem ansökningar inkom och beviljades, flertalet med syftet att öka källsorteringen av avfall. Under 2023 kommer en ny ansökningsperiod utlysas, denna gång inom fokusåret Vi minimerar vårt klimatavtryck.

I december anordnades ett internt webbinarium ”Cirkulär ekonomi - hur kan Region Värmland bidra?” i samverkan med RISE. Deltagandet var stort och så även spridningen bland de verksamheter som deltog.

En utredning gjordes i syfte att motverka onödiga nyinköp i slutet på året till följd av kvarstående budgetutrymme. Genom en enkätundersökning till chefer inom regionen konstaterades att det främst finns potential att minska nyinköpet av möbler, bland annat genom att använda sig av Region Värmlands upphandlade möbeltapetserartjänst. Avtalet och möjligheten att reparera möbler kommunicerades i en notis i det interna nyhetsbrevet Chef i slutet på november. Notisen gav flera resurssmarta tips, bland annat om att tänka till innan köp och att ge hållbara gåvor vid julavslutningar.

För att belysa vinsterna med återbruk ur ett hållbarhetsperspektiv gjordes en utredning som huvuduppdrag under en praktik. Praktikanten läste Miljö- och säkerhetsprogrammet på Karlstads universitet. Målet med uppdraget var att tydligt beskriva hur den sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhetsdimensionen för Region Värmlands verksamheter påverkas av att fler produkter återbrukas internt och att fler begagnade produkter upphandlas. Uppdraget avgränsades till att fokusera på återbruk och rekonditionering av möbler. Resultatet sammanställdes i en rapport. Den visar att det finns stora vinster med att återbruka och återanvända mer, inte bara av möbler. All typ av återbruk resulterar i fördelar för det sociala, miljön samt ekonomin. Utredningens resultat utgör ett bra underlag i Region Värmlands arbete med att öka det interna återbruket och inköpet av återbrukade produkter.

Diskussioner påbörjades om tillvägagångssätt för att öka möjligheten till inköp av produkter och tjänster med hög miljöprestanda samt att förebygga onödiga inköp. Det behöver finnas ett ekonomiskt utrymme att upphandla sådana produkter och ett tidsutrymme för behovsanalyser. Lösningen är ett mer strukturerat arbetssätt där Regioninköp och ämnesspecifika kompetenser får komma in tidigare i inköpsprocessen hos verksamheterna. Det behöver också finnas tidsutrymme hos verksamheterna för en eventuell politisk förankring. Livsmedelsupphandling och krav på ekologiska livsmedel är ett tydligt exempel på en upphandling där miljökrav kan öka kostnaden för avtalet. Ingen konkret insats gjordes under 2022 för att lyfta behovet av ett nytt arbetssätt, men planen är att successivt införa arbetssättet i inköpsprocesser av lämpliga produkter eller tjänster.

Åtgärder med koppling till fokusår 2021 ”Implementering av miljöplanen”

I samband med HR-avdelningens översyn av de interna checklistorna för introduktion av nya medarbetare respektive chefer gavs input om vilken miljöinformation som är relevant att lyfta in. Bland annat borde det tydliggöras vilka rutiner och riktlinjer som finns för avfallshantering och tjänsteresor samt uppmanas att gå de webbaserade miljöutbildningarna i utbildningsplattformen.

Tillsammans med kommunikationsavdelningen gjordes en omstrukturering och uppdatering av de interna och externa webbsidorna om Region Värmlands miljöarbete för att bli mer användarvänliga. Bland annat togs en checklista för miljöarbetet fram och chefens ansvar för frågorna tydliggjordes.

Ett fossilfritt Region Värmland 2045

I april antog regionfullmäktige nya klimatmål för Region Värmland. Bland annat antogs ett långsiktigt mål om att organisationen ska ha minskat sin klimatpåverkan med 85 procent år 2045 jämfört med år 2019. Åtgärder för att nå målet ingår som en del i genomförandet av Region Värmlands Miljöplan 2021–2025. Årliga uppföljningar kommer göras från och med 2022 för att se hur Region Värmland förhåller sig till det långsiktiga målet. Resultatet för 2022 redovisas separat, men på sikt är ambitionen att uppföljningen av klimatmålen ska ingå som en del i miljöredovisningen.

Om klimatbeslut för ett fossilfritt Region Värmland 2045

Projekt Hållbar Vårdcentral

Vårdcentralerna i Värmland står för en betydande del av regionens vård och har därför en stor påverkan på regionens miljö- och klimatavtryck. Inom projektet Hållbar vårdcentral togs en modell fram för att primärvården ska kunna leva upp till hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Projektet identifierade fem fokusområden där påverkan är särskilt stor på miljö och klimat och där konkreta förslag på förändringar kan bidra till förbättringar − transporter, material, läkemedelsanvändning, energiförbrukning och avfallshantering.

En rapport som sammanställer projektet Hållbar Vårdcentrals erfarenheter, insikter, resultat och förslag till åtgärder presenterades i början på 2022. Hållbar vårdcentral pilottestades på vårdcentralen Eda och vårdcentralen Kronoparken. Nu är planen att modellen ska kunna införas, helt eller delvis, på de andra vårdcentralerna i Värmland. Under året kommunicerades resultaten från projektet internt och externt genom bland annat föredrag.

Mer om Hållbar Vårdcentral

Luppen synliggör perspektivet miljömässig hållbarhet

Luppen är ett verktyg för att hållbarhetssäkra beslut inom Region Värmland. Luppen slutrapporterades efter en pilottest i kultur- och bildningsnämnden hösten 2021 till våren 2022. Regionstyrelsen godkände slutrapporten och beslutade om att fortsätta utveckla verktyget. Utifrån beslutet kommer verktyget digitaliseras och frågorna anpassas efter nämndernas behov. Frågorna i Luppen användes även för att ta fram hållbarhets- och miljökrav i kommande bidragsprocesser inom kulturverksamheten.

Mer om verktyget Luppen

Samarbeten, projektdeltagande och nätverk

Region Värmland deltar i regionernas nätverk för klimatberäkningar. Nätverket arbetar framför allt med att utveckla det klimatberäkningsverktyg som togs fram 2021 i samarbete med företaget 2050 Consulting AB och SKR. Verktyget hjälper till att jämföra regionernas klimatpåverkan vilket kan bidra till bättre förståelse och samarbeten samt att beräkningar kvalitetssäkras. Under 2022 utvecklades verktyget för att ge möjlighet till utökad spendanalys och uppdelning av klimatavtryck på olika verksamheter.

Forshaga och Munkfors kommuner driver tillsammans nätverket Hållbar agenda där företag, föreningar, myndigheter och universitet möts och samarbetar för att minska klimatpåverkan i samband med att stärka det lokala näringslivets konkurrenskraft. Under året deltog Region Värmland i flera nätverksträffar.

Länsstyrelsen Värmland håller sen flera år tillbaka i det miljöstrategiska nätverket där miljöstrateger från kommunerna och regionen möts. Arbetet inom nätverket utgår från det regionala åtgärdsprogrammet för att nå Sveriges nationella miljömål. För att öka takten i åtgärdsarbetet och underlätta samverkan mellan länets aktörer undertecknades i början på året miljööverenskommelser mellan länsstyrelsen och kommunerna respektive regionen. Region Värmland åtar sig i miljööverenskommelsen att genomföra åtgärder inom de prioriterade områdena Infrastruktur för förnybara drivmedel och laddbara fordon, Fysisk planering för förnybar energi, Giftfri vardag och Ökad dialog kring målbilder i skogen. Miljööverenskommelsen gäller för perioden 2022–2025 och åtgärdsarbetet följs upp årligen.

Region Värmland och Länsstyrelsen Värmland samarbetar även inom ett mindre nätverk där representanter från Länsstyrelsen och Region Värmlands avdelning för Regional utveckling och enheten Hållbar utveckling ingår. I detta mindre nätverk diskuteras regionala utvecklingsfrågor med fokus på energi och klimat. Syftet är att finna gemensamma beröringspunkter för att öka samverkan. Under 2022 var fokus att finna formerna för träffarna för att möjliggöra fler samarbeten. Nätverket beslutade att sammanträda en gång per termin för kunskapsöverföring och dialog.

Region Värmland ingår som partner i Karlstads kommuns projekt Klimatneutrala Karlstad inom Viable Cities, där kommunen siktar på att bli klimatneutral till 2030. Region Värmland kollektivtrafik och miljöteamet på Hållbar utveckling bidrog till projektet 2022 genom att samarbeta med deltagande parter, framför allt Karlstads kommun. Samverkan med Karlstads kommun sker även utanför projektet och med andra delar av Region Värmlands verksamheter. Bland annat skedde samverkan inom hållbart resande, avfallskartläggning, återbruk av byggmaterial och miljökrav i upphandling.

Två miljöfrukostar anordnades av Region Värmland under 2022. Miljöfrukost är ett tillfälle där olika aktörer främst från Värmland bidrar med sina erfarenheter. Syftet med träffarna är att i ett öppet klimat lyfta goda exempel och inspirera till utvecklingsarbete i huvudsak inom Värmlands län. Temat för en miljöfrukost utgår från FN:s agenda 2030 och varje träff fokuserar på ett mål och dess koppling till miljön. Teman för de två tillfällena under 2021 var mål 11 ”Hållbara städer och samhällen” och mål 6 ”Rent vatten och sanitet för alla”. Målgruppen är miljöintresserade och berörda inom respektive mål hos lokala och regionala aktörer i Värmland.

Slutsatser och behov av utveckling

Arbets- och avstämningsgrupperna som bildades i slutet på 2021 för genomförande av miljöplanen spelade en avgörande roll under året i arbetet med att nå miljöplanens mål. Det gjorde likaså personalförstärkningen med miljökompetens inom målområdena Resor och transporter samt Inköp och resursförbrukning. Flera åtgärder kunde också genomföras tack vare en central miljöbudget.

Personalförändringar inom miljöteamet i Hållbar utveckling medförde dock att takten i genomförandet av miljöplanen saktades ner. Dessutom gick en större del av tiden än förväntat i arbetsgrupperna till att hitta arbetsformer och ge förutsättningar för målen att kunna mätas och uppnås. Det var en viktig process att ta sig igenom men för att komma i kapp behöver arbetat 2023 inriktas på åtgärder med faktisk effekt på målresultatet.

Vid en bedömning av uppnådda resultat inom respektive målområde redovisas en försämring jämfört med förra året. Enligt bedömningen utvecklas målområdena Resor och transporter, Finansförvaltning samt Bidrag, medel och stöd till stor del enligt plan. Målområdena Fastighetsdrift och byggnation samt Läkemedel anses utvecklas till viss del enligt plan. Målområdena Inköp och resursförbrukning samt Måltidsförsörjning utvecklas däremot inte alls enligt plan.

För flera av målen i miljöplanen krävs effektfulla ledningsbeslut, ett tydligare ägandeskap och prioriterade resurser för att en uppfyllelse ska vara möjlig till 2025. Det gäller framför allt målet om ökad materialåtervinningsgrad, men även för exempelvis målen om cirkulära materialflöden och inköp av ekologiska livsmedel.

Om redovisningen

Mer information om redovisningen.