Regionplan och budget 2023 samt ekonomisk flerårsplan 2023-2025

Mot bakgrund av valresultatet har Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet valt att bilda ett nytt politiskt styre i Region Värmland. Våra gemensamma mål är en bättre, mer tillgänglig och närmare hälso- och sjukvård för alla värmlänningar, en stärkt regional utveckling, kultur som når ut i hela Värmland och en mer flexibel kollektivtrafik.

Tillsammans samlar vi 42 av 81 mandat i Regionfullmäktige. Det är en stabil majoritet som ger förutsättningar att leda i en orolig tid. Inflationen är högre än på väldigt länge, vi har krig i vårt närområde och hälso- och sjukvården är hårt ansträngd efter pandemin med en personal som har slitigt hårt. Det samtidigt som vi har en pågående klimatkris där mer måste göras i omställningen till det klimatsmarta samhället.

Trots utgångsläget ser vi att det finns förutsättningar att göra nödvändiga satsningar för kommande år. Jämfört med 2022 så ökar nettokostnadsramen med 461 miljoner
kronor för 2023. Det möjliggör en satsning på personalen på 280 miljoner kronor. Det är dock viktigt att vi följer den ekonomiska utvecklingen för att inte riskera att ställas inför svåra nedskärningar.

För att kortsiktigt kunna möta situationen väljer vi att göra avsteg från målet om två
procents överskott i budgeten. Budgeten för 2023 innehåller därför ett minusresultat. Avsteget möjliggörs av de avsättningar som tidigare gjorts till resultatutjämningsreserven. Vi anser att åtgärden är nödvändig för att även i tuffa ekonomiska tider kunna upprätthålla en bra välfärd till värmlänningarna. Det ger utrymme att möta de ökade kostnader som nu drivs upp av inflationen samt de ökade pensionskostnaderna.

Ambitionen är att vi till år 2025 ska ha en ekonomi i balans. För att nå dit behöver
vi tillsammans med verksamheterna sätta ett omställningstryck. Fokuset i det arbetet är att hitta synergieffekter av den regionbildning som vi gjort och ta kliv vidare i den digitala omställningen. Det är även av vikt att vi intensifierar arbetet med att trycka tillbaka de höga hyrläkarkostnaderna. Coronapandemin har visat att vi har förmåga att ställa om för att möta utmaningar som påverkar vår verksamhet.

Jämlik vård i hela Värmland

Vi kommer fokusera särskilt på tillgänglig och jämlik vård i hela Värmland. Omställningen till god och nära vård ska gå från ord till handling. Primärvården har utmaningar där vi ser att förutsättningarna skiljer sig åt beroende på var man bor i länet. Därför är det av vikt att vi inleder ett arbete med att lyfta varje vårdcentral utifrån deras förutsättningar. Vår avsikt är att primärvårdens andel i budgeten ska öka för att bättre kunna klara sitt uppdrag. Därför behöver en genomlysning göras för att identifiera hur varje vårdcentral utifrån sina förutsättningar kan utvecklas och stärkas för att bli attraktiva arbetsplatser.

För att ytterligare stärka tillgängligheten vill vi utveckla den digitala vården och det
arbete som görs inom Vårdcentral Värmland. Den digitala vården är ett viktigt komplement till att utveckla och stärka primärvården. Det arbete som sker inom ramen för Vårdcentral Värmland behöver därför utvecklas för att nå fler värmlänningar. En annan viktig del av vårdkedjan är att komma fram 1177 för råd och hjälp eller att slussas vidare till rätt vårdnivå. Här behöver vi särskilt arbeta med att få ned de långa köer som idag finns.

Personalen är den viktigaste resursen

Personalen är den viktigaste resursen för att säkra en bra vård i hela Värmland och
därför kommer personalpolitiken vara ett stort fokus framåt. Utifrån det arbetsgivaransvar vi har vill vi forma en hållbar personalpolitik i samverkan med medarbetare, fackliga organisationer och ledare. Det handlar exempelvis om konkurrenskraftiga löner, stärkt ledarskap och kompetensutveckling. Vi har över tid mål om att bli oberoende av hyrläkare och annan hyrpersonal. Ett personalutskott inrättas därför under Regionstyrelsen för att på ett fördjupat sätt kunna ta strategiska beslut inom området.

Bred kraftsamling för barn och unga

Barn och ungas psykiska hälsa har haft en negativ trend under flera år. Köerna till
barn- och ungdomspsykiatrin är långa och antalet barn som utreds, diagnosticeras
och medicineras har ökat under det senaste decenniet. En samhällstrend av det slaget behöver samhällets samlade resurser och stor kraft behöver läggas på förebyggande åtgärder. Inriktningen för kraftsamling för ungas hälsa behöver utgå från samsyn och samverkan. Vi kommer därför bjuda in kommunerna och andra relevanta aktörer för att påbörja en bred kraftsamling för barn och unga.

Ett livskraftigt Värmland

Värmland är ett fantastiskt län med stor potential där vi genom ett starkt näringsliv, industri och gröna näringar lägger grunden till en stark välfärd. I vårt Värmland ska man kunna bo och leva i hela länet med tillgång till bra arbetstillfällen och goda kommunikationer. Tillgången till att både vara kulturutövare och ta del av ett brett kulturbud är en viktig del i vårt arbete för att vara en attraktiv region. Vi värdesätter kulturens betydelse för demokratin och prioriterar barn och ungas tillgång till kultur.

För att Värmland ska växa behöver vi klara kompetensförsörjningen, både till välfärdens uppgifter och till det privata näringslivet. Folkhögskolorna ska fortsätta vara en attraktiv resurs för framtida kompetensförsörjning och personlig utveckling. Regionen behöver också öka samverkan med Karlstads universitet och vuxenutbildningen i kommunerna för att utbildningsutbudet ska matcha arbetsmarknadens behov.

För framtida generationer måste takten i klimatomställningen öka. En viktig del i vår
verksamhet för att lyckas med det är att utveckla kollektivtrafiken så att fler kan resa
klimatsmart. Vi behöver se över hur regionens verksamheter kan minska klimatavtrycket för att stärka hållbarhetsarbetet inom ramen för Agenda 2030. Målen om ökad jämställdhet och minskad ojämlikhet är av särskild vikt för vårt län.

I Region Värmlands alla verksamheter hittar vi nyckeln till Värmlands framtid. Det är
i samverkan och synergieffekter som vi kommer att kunna göra nödvändiga omställningar. Genom att arbeta demokratiskt, brett och gemensamt mot ett Värmland med livskvalitet i världsklass kommer vi att kunna lösa våra utmaningar.

Region Värmlands organisation

Regionfullmäktige är organisationens högsta beslutande organ med 81 direktvalda ledamöter.

Regionfullmäktige beslutar bland annat om mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skattesats och andra stora ekonomiska frågor för regionen. Region Värmland har nio nämnder inklusive regionstyrelsen och dessa får sina uppdrag från regionfullmäktige.

Varje nämnd ansvarar för ett visst verksamhetsområde som beskrivs i allmänna och nämndspecifika reglementen. Under mandatperioden 2022–2026 består det största
blocket i regionfullmäktige av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet, med sammanlagt 42 mandat (S 31, C 6 och V 5).

Övriga mandat fördelas mellan Moderaterna 13, Kristdemokraterna 7, Liberalerna 3, Sjukvårdspartiet i Värmland 3 och Sverigedemokraterna 13.

Region Värmland ansvarar för att utföra uppdragen inom hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, regional tillväxt, kultur, bildning och folkhälsa samt ledning och stöd. Verksamhetsorganisationen är organiserad i en sammanhållen förvaltning.

Förvaltningen leds av regiondirektören vars uppdrag bland annat är att omsätta de politiska besluten i handling, att utveckla verksamheten i linje med de mål som beslutats i planer och andra beslutsdokument och att representera Region Värmland såväl lokalt, regionalt som nationellt.

Vision och värdegrund

Region Värmland har en vision för hur ett önskat, framtida tillstånd i länet ska se ut. Visionen ska genomsyra den övergripande planeringen, alltifrån regionfullmäktiges budget och styrande dokument till verksamhetsplaner.

Region Värmlands vision Livskvalitet i världsklass och värdegrunden För alla i Värmland är viktiga rättesnören för medarbetarna och även för Region Värmlands styrning och planering.

Genom att arbeta för att nå effektmålen trygga och nöjda invånare, attraktivt och hållbart Värmland, god, jämlik och jämställd hälsa samt en hållbar organisation styr Region Värmland mot visionen.

Värdegrunden består av fyra underrubriker som kompletterar budskapet – För alla i Värmland.

• Tillsammans
• Framåt
• Vi bryr oss
• Kvalitet

Region Värmland är till för att alla i Värmland ska må bra och för att vår region ska vara attraktiv och konkurrenskraftig. Genom värdegrunden skapas en gemensam kultur som ska vara alla medarbetares kompass i det dagliga arbetet.

Läs mer om värdegrundsarbetet under respektfulla möten.

Planeringsförutsättningar

För att kunna leda och styra är det viktigt att analysera förutsättningarna i länet och i omvärlden, detta för att förstå förutsättningar som råder inför planeringsarbetet och för att skapa en bild av hur vissa faktorer påverkar uppdraget.

Ekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av ekonomin i länet är avgörande för möjligheterna att kunna finansiera befolkningens behov av välfärdstjänster och investeringar. För närvarande syns flera paradoxer som påverkar ekonomin i kommuner och regioner. Nationellt är sysselsättningen hög samtidigt som arbetslösheten för vissa grupper förblir hög, men utvecklingen pekar alltmer mot en lågkonjunktur som kan medföra
att sysselsättningsgraden påverkas negativt. Arbetsmarknadens utveckling påverkar hur mycket skatteintäkterna ökar, en lågkonjunktur innebär sannolikt en långsammare ökning än tidigare prognoser har visat. Samtidigt ökar prisutveckling på allt ifrån drivmedel och energi till spannmål i än snabbare takt. Inflation och räntehöjningar påverkar köpkraften i alla sektorer, inte minst den skattefinansierade
sektorn.

Omvärldsfaktorer/geopolitiska faktorer

Omvärlden är nu starkt präglad av osäkerhet och snabba samhällsförändringar. En ostabil omvärld som blandar snabba och långsamma händelseförlopp som får både global och lokal påverkan. Konflikter, politisk misstro, hot mot demokratier och brist på mänskliga rättigheter påverkar världen och Värmland. Detta kan leda till inverkan på exempelvis ekonomin, energiförsörjningen, matpriser, drivmedel. Beredskap och resurser från olika samhällssektorer kan skyndsamt behöva ställa om på kort sikt.

Demografi

Då Värmlands befolkning blir allt äldre och detta spås fortsätta de närmaste 20 åren är den demografiska utvecklingen en utmaning för många välfärdsinstanser.

Befolkningssammansättningen kommer att ställa krav på Region Värmland då en ökad andel äldre leder till ett ökat behov av välfärdstjänster samtidigt som skatteunderlaget krymper då den arbetsföra befolkningen förväntas minska. Även om personer som uppbär pension också genererar skatteintäkter och många i dag arbetar längre än till 65 års ålder, innebär den ändrade åldersstrukturen en utmaning i att finansiera den välfärd som invånarna behöver.

Kompetensförsörjning

Region Värmland befinner sig i en pågående generationsväxling med en förändrad åldersstruktur, inte minst bland medarbetarna i hälso- och sjukvården. Med anledning av detta är det därför angeläget att inte bara attrahera nya medarbetare utan även att få befintliga medarbetare att stanna kvar, och att säkerställa kompetensöverföring i samband med att erfarna medarbetare går i pension.

Kompetensbehovet är stort inom alla sektorer och det är svårt att hitta rätt kompetens. Grupper som står långt ifrån sysselsättning ökar och könsstereotypa utbildnings- och yrkesval bidrar till en redan könssegregerad arbetsmarknad.

Behovet av att snabbt hitta men också kunna ställa om till nya kompetenser ökar.

Återställning efter covid 19-pandemin

Det råder stor osäkerhet kring hur den postpandemiska situationen kommer att se ut och vilka förutsättningar som kommer att gälla. En bred beredskap behöver byggas upp för framtida kriser.

Hälso- och sjukvården i Värmland måste fortsatt prioritera att omhänderta de uppdämda vårdbehoven vilket fortsättningsvis kommer att innebära dyra lösningar och hyrpersonal.

Digitalisering

Som en del av utveckling av arbetslivet och välfärdstjänster är digitaliseringen en given komponent. När digitaliseringen erbjuder nya möjligheter kan bristande utbyggnad, men också låg anslutning och otillräcklig digital kompetens, förvärra skillnaderna och med det också utanförskapet.

Digitaliseringen har under åren som kantades av coronapandemin tagit stora steg framåt och denna utveckling spås fortsätta.

Miljö och klimat

2021 publicerade FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) en sammanställning, i form av en utvärderingsrapport, om det rådande kunskapsläget kring jordens klimatförändringar. Budskapet i rapporten är tydligt, läget för klimatet är akut; klimatförändringarna är ett hot mot mänskligt välmående och planetär hälsa.

Klimatpanelens slutsats är att det krävs stora och genomgripande förändringar i alla delar av samhället i en takt och omfattning som aldrig tidigare skådats. De globala utsläppen måste minst halveras till år 2030 och nå nära noll senast 2050.

Strategier för att uppnå målen

Global-, EU-, nationell och regional nivå

Global nivå

• Agenda 2030
• FN:s konvention om barnets rättigheter
• FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

EU-nivå

• CEMR – överenskommelse för jämställdhet
• EU:s sammanhållningspolitik

Nationell nivå

Exempelvis

• God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem
• Hälso- och sjukvårdslagen
• Kommunallagen
• Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
• Lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården
• Lagen psykiatrisk tvångsvård (1991:1128)
• Lag om regionalt utvecklingsansvar
• Lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129)
• Livsmedelslagen 206:804
• Nationell strategi för hållbar regional utveckling 2021–2030
• Patientlagen
• Regeringens villkorsbeslut för budgetåret 2023
• Smittskyddslagen
• Tandvårdslagen

Regional nivå

Exempelvis

• Digitaliseringsstrategi
• Handlingsplan för digital transformation
• Miljöplan 2021–2024
• Region Värmlands folkhälsostrategiska plan 2022–2030
• Reglemente för god ekonomisk hushållning
• Regional krisberedskapsplan
• Länsplan för regional transportinfrastruktur i Värmland
• Målbild för kollektivtrafik i Värmland 2040
• Region Värmlands folkhögskoleplan 2021–2025
• Region Värmlands biblioteksplan 2021–2024
• Regionalt trafikförsörjningsprogram för Värmland
• Utvecklingsplan för framtidens Hälso- och sjukvård
• Värmlandsstrategin 2040
• Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering
• Värmlands kulturplan 2022–2025

Agenda 2030 och hållbarhet

Agenda 2030 är den mest ambitiösa överenskommelsen för hållbar utveckling, till år 2030 har världens ledare förbundit sig att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att lösa klimatkrisen. Agendan är ett gemensamt språk mellan våra verksamheter och andra aktörer och ska bidra till en helhetssyn på samhällsutmaningarna.

Region Värmlands definition av hållbarhet

Vi arbetar hållbart

Tillsammans blir vi bättre. Därför respekterar vi varandras arbete, ser vår roll i helheten, samarbetar och förstår att alla medarbetare är viktiga för att göra skillnad.
Regionens hållbarhetsarbete ska vara långsiktigt och bidra till en hållbar utveckling där Region Värmland tar sitt ansvar för effekterna av organisationens aktiviteter och beslut. Genom att arbeta med universellutformning, användarinvolvering, innovation och digitalisering utvecklar vi nya arbetssätt och tjänster för ökad kvalitet. Tillsammans skapar vi förutsättningarna för att nå våra långsiktiga mål samt för att kunna hantera framtidsutmaningar och ökade krav på våra verksamheter.

Hållbar utveckling

I ett hållbart Värmland tillgodoses människors rättigheter och behov utan att kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov äventyras, i Värmland såväl som i övriga världen. Genom FN:s Agenda 2030 har vi ett globalt verktyg och ett gemensamt språk. Agendans mål och de tre dimensionerna av hållbarhet sitter ihop och är odelbara delar av en helhet som påverkar varandra i ett komplext system. Den miljömässiga dimensionen sätter gränser för och är den fysiska förutsättningen för liv och samhälle. Den sociala dimensionen är vårt långsiktiga mål för samhället och den ekonomiska dimensionen är hur vi skapar och använder resurser för att uppnå detta.

Miljömässig hållbarhet

Den miljömässiga dimensionen fokuserar på vår fysiska miljö. Vi ska skapa ett motståndskraftigt och cirkulärt Värmland med en ansvarsfull användning av naturens resurser, stärkt biologisk mångfald och en region där vi stärker ekosystemen och dess tjänster. Region Värmland behöver minimera regionens klimatavtryck och ansvara för hur och vad vi upphandlar och förbrukar samt hur våra aktiviteter påverkar miljön.

Social hållbarhet

Den sociala dimensionen fokuserar på människan och innebär att alla i Värmland ska ha likvärdiga förutsättningar för ett gott liv. Genom att tillgodose de mänskliga rättigheterna och erkännandet av allas lika värde ska vi utveckla samhället utifrån nuvarande och kommande värmlänningars olika behov. Tillsammans ska vi skapa ett tryggt, jämlikt, jämställt, hälsofrämjande och inkluderande Värmland som
är tillgängligt för alla.

Ekonomisk hållbarhet

Den ekonomiska dimensionen fokuserar på hur vi fördelar våra resurser för att nå regionens långsiktiga mål, tillväxt och en smart resursanvändning. Region Värmland ska ha en god ekonomisk hushållning där regionens verksamheter bedrivs långsiktigt och ändamålsenligt för att fördela våra resurser där de bidrar till störst samhällsnytta i hela Värmland. Det innebär också att vi bidrar till en hållbar samhällsutveckling genom att även ansvara för den påverkan som utgörs av våra upphandlingar, investeringar, ekonomiska stöd och placeringar. 

Värmlandsstrategin

Agenda 2030 och de tre hållbarhetsdimensionerna omhändertas i den regionala utvecklingsstrategin – Värmlandsstrategin 2040. Den pekar ut riktningen för hela Värmlands utveckling, men fungerar även som ett planeringsverktyg för Region Värmland.

Värmlandsstrategin tas fram på uppdrag av regeringen. Region Värmland samordnar arbetet, men strategin formas och genomförs av en mängd aktörer. På så vis skapas förutsättningar för en hållbar och attraktiv region där människor mår bra och kan göra skillnad. Visionen Ett hållbart Värmland som förändrar världen sammanfattar länets höga ambitioner. Värmlandsstrategin lyfter åtta styrkor och fyra insatsområden att kraftsamla kring och fem hållbarhetsperspektiv som ska genomsyra arbetet.

Genom att strategin bryts ned i Region Värmlands regionplan och nämndplaner ökar möjligheten att använda regionala resurser i utpekad riktning. Värmlandstrategin konkretiseras även i underliggande insats- och handlingsplaner på verksamhetsnivå. Regionfullmäktige antog Värmlandsstrategin 2040 i juni 2021.

Budget och investeringsplan för 2023 samt ekonomisk flerårsplan för 2023-2025

I budgetbeslutet den 2 juni 2021 fastställde regionfullmäktige nettokostnadsramen för Region Värmland 2022 till 10 364 miljoner kronor.

Region Värmland gör flera prognoser under varje år för samtliga delar av nettokostnaderna, det vill säga verksamhetens intäkter, kostnader och avskrivningar. Prognoserna utgår från bedömningar som tas fram av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) av planeringsförutsättningarna. Samtidigt görs bedömningar av regionens finansiella intäkter och kostnader.

De prognoser som gjordes under våren 2022 låg till grund för det preliminära beslutet om budget 2023 och ekonomisk flerårsplan 2023–2025 som togs i regionfullmäktige den 8 juni 2023. Beslutet innebar en nettokostnadsram 2023 på 10 645 miljoner kronor. Under hösten 2022 har prognoserna ändrats utifrån ändrade förutsättningar både nationellt och internationellt. Sammantaget visar höstens prognoser att trycket på ekonomin fortsätter öka, främst på grund av hög inflation och lågkonjunktur som medför att kostnaderna ökar mer än intäkterna. Inför 2023 och 2024 är förändringen så stor att Region Värmland tillfälligt budgeterar högre kostnader än intäkter. Det innebär att kravet på god ekonomisk hushållning tillfälligt frångås.

Mot bakgrund av höstens nya prognoser budgeteras nettokostnadsramen för 2023 till 10 825 miljoner kronor.

Verksamhetens nettokostnader budgeteras till 10 825 miljoner kronor, vilket innebär att verksamhetens resultat budgeteras till 139 miljoner kronor, och nettokostnadsramen uppgår till 98,7 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Årets resultat budgeteras till -278 miljoner kronor, vilket motsvarar -2,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Skillnaden mellan verksamhetens resultat och årets resultat beror på ökade finansiella kostnader för värdesäkring av regionens pensionsskuld.

Enligt reglementet gällande god ekonomisk hushållning, beslutat av regionfullmäktige, indikeras en god handlingsberedskap bland annat av att nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inte överstiger 98 procent. Den exakta andelen beslutas av regionfullmäktige i den årliga regionplanen. Balanskravet innebär att om balanskravsresultatet för ett
räkenskapsår är negativt ska detta regleras under de närmast följande tre åren enligt 11 kap. 10 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att det dessutom krävs ett positivt ekonomiskt resultat som är tillräckligt för att klara kommande investeringar, återbetala lån, klara av pensionsåtaganden och inte skjuta kostnader till kommande generationer.

Enligt kommunallagen finns möjlighet att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv i syfte att kunna utjämna intäkter över en konjunkturcykel. I Region Värmland regleras hur resultatutjämningsreserven får disponeras i Reglementet för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RS/212499). Region Värmlands resultatutjämningsreserv hade ett ingående värde 2022 på 843,3 miljoner kronor, de reserverade medlen uppkom åren 2010–2012, 2017 och 2020–2021.

Det negativa budgeterade resultatet 2023 balanseras av medel ur resultatutjämningsreserven i enlighet med reglementet för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv.

Nettokostnader för verksamheten

I verksamhetens nettokostnader ingår verksamhetens intäkter, kostnader och avskrivningar, med undantag för de finansiella kostnaderna och finansiella intäkterna. Intäkterna har budgeterats utifrån en försiktig bedömning av tidigare
års resultat och en analys av tillkommande eller uteblivna avgifter och bidrag. De riktade statsbidragen hanteras i en särskild process där regionens medverkan i de nationella satsningarna beror på hur väl de svarar mot regionens mål.
De senaste årens kraftiga tillskott genom riktade statsbidrag för coronapandemin kan inte förväntas kvarstå då sjukdomen covid-19 inte längre klassas som en pandemi.

Verksamhetens intäkter inkluderar bland annat intäkter för patientavgifter, egenavgift för sjukresor, taxi och färdtjänst, biljett- och periodkortsintäkter, skolskjuts, intäkter för försäljning av utbildningsplatser, uthyrning av lokaler,
EU-bidrag samt riktade statsbidrag. Det är också intäkter för såld verksamhet och sålda tjänster. Verksamhetens kostnader inkluderar kostnader för personal, köp av verksamhet, verksamhetsanknutna tjänster, läkemedel, material och varor, lämnade bidrag, övriga verksamhetskostnader samt avskrivningar.

Den totala nettokostnadsramen för Region Värmland 2023 budgeteras till 10 825 miljoner kronor. I ramen ingår ett behov av att dämpa kostnadsutvecklingen. Nationellt beslut om nytt pensionsavtal innebär en tillfällig kostnadsökning i samband med övergången till det nya avtalet. Hög inflation och lönekostnadsutveckling inom sektorn innebär att kostnaderna för pensionsavsättningar ökar kraftigt 2023 och 2024. Nämnderna tillförs medel för att täcka den ökade kostnaden 2023. För att uppnå en dämpad kostnadsutveckling behöver regionen ta fram strategier genom att ändra hur vi jobbar, prioritera, intensifiera och slutföra påbörjade projekt.

Nettokostnadsramen för 2023 är 461 miljoner kronor, 4,4 procent, högre än budgeterat för år 2022. I nämndernas budgetramar ingår budgetmedel för fasta kostnadsökningar, som exempelvis pensionskostnader, försäkringar, avskrivningar och vissa redan tecknade avtal.

Inför de kommande åren spås en utmanande ekonomisk situation för den kommunala sektorn. Det gäller inte minst för regionerna som står i en situation där kompetensförsörjningen är en avgörande faktor för att klara omställning efter
pandemin och samtidigt rusta för framtida behov i takt med att vårdbehoven väntas öka i den åldrande befolkningen. Pensionskostnaderna förväntas öka för alla regioner i och med det nya avtalet och som ett resultat av den inflationsökning som förväntas.

De kommande åren väntas skatteintäkterna öka kopplat till en allt starkare arbetsmarknad. Trots det väntas ett utmanande ekonomiskt läge för regionerna, främst orsakat av den höga inflationstakten och den begynnande lågkonjunkturen. En annan anledning är övergången till nytt pensionsavtal som under införandet orsakar högre kostnader.

Intäkter och medel för statliga uppdrag utöver nettokostnadsramen

Nettokostnadsramen innehåller också externa intäkter som finansierar nämndernas verksamheter. Totalt utgör dessa cirka 1 948 miljoner kronor för Region Värmland utifrån prognosen för 2023. Verksamhetens intäkter fördelar sig enligt följande.
Hälso- och sjukvårdsnämndens externa intäkter består bland annat av patientavgifter, riktade statsbidrag samt försäljning av verksamhet och beräknas uppgå till cirka 1 030 miljoner kronor för 2023.

Kultur och bildningsnämndens externa intäkter består främst av statsbidrag och beräknas uppgå till cirka 190 miljoner kronor för 2023.

Kollektivtrafiknämndens externa intäkter består främst av biljettintäkter och egenavgifter. Intäkter för skoltrafik, färdtjänst och tillköp utgör också stora poster. Under 2023 beräknas nämndens totala intäkter uppgå till cirka 610 miljoner kronor.

Regionstyrelsens intäkter beräknas uppgå till cirka 70 miljoner kronor för 2023.

Intäkterna för övriga nämnder beräknas uppgå till 12 miljoner kronor för 2023.

Inom ramen för det statliga utvecklings- och tillväxtuppdraget förfogar regionala utvecklingsnämnden, utöver nettokostnadsramen, över cirka 70 miljoner kronor i ett årligt statligt anslag. Anslaget ska användas till att finansiera utvecklingsrelaterad projektverksamhet (ej basfinansiering), företagsstöd i form av investeringsbidrag och affärsutvecklingsinsatser samt stöd för kommersiell service, företrädesvis stöd till lokala handlare på landsbygd.

Den totala besluts- och bemyndiganderamen (skulden till staten) får uppgå max till 130 miljoner kronor vid utgången av ett verksamhetsår. Regionala utvecklingsnämnden har ansvaret för att upprätta och besluta om en plan för regional transportinfrastruktur (länstransportplan). Planen spänner över 10 år och omfattar drygt 1 000 miljoner kronor och ligger till grund för årliga investeringar om cirka 100 miljoner kronor.

Nedan redovisas de budgetposter som ingår i nämndernas budgetramar, där regionfullmäktige är beslutsinstans. Budgetposterna det gäller är budget för revision och budget för förtroendemannauppdraget.

Budget för revision

Anslaget för revision budgeteras till 7 miljoner kronor i enlighet med yttrande från regionfullmäktiges presidium över revisorernas budgetäskande (se bilaga). Anslaget tillförs ytterligare 200 tusen kronor för att täcka ökade kostnader för sociala avgifter 2023.

Budget för förtroendemannaorganisation

Budgeten för Region Värmlands förtroendemannaorganisation ingå i budgeten som beslutas av regionfullmäktige. Enligt principen för beräkning av anslag till förtroendemannaorganisationen utgör mandatperioden en helhet gällande partiresursen. Utifrån den modellen budgeteras förtroendemannaorganisationen 46,6 miljoner kronor för 2023. Budgeten omfattar kostnader för arvoden till regionfullmäktige, regionstyrelse, nämnder inklusive gruppmöten, beredning
och utskott. I anslaget ingår också lönekostnader för regionråden och politiska sekreterare, övriga omkostnader samt medel för partiernas parti- och utbildningsstöd.

Principer för beräkning av anslag till förtroendemannabudget

För den politiska organisationen utgör en mandatperiod en helhet. Det politiska arbetet kan ha olika karaktär och bedrivas med olika intensitet över mandatperioden. Normalt intensifieras det politiska arbetet i slutet av en mandatperiod inför ett nytt val. Mot denna bakgrund är det rimligt att anslaget för partiresursen kan variera mellan åren under mandatperioden.

Vid ingången av varje mandatperiod bör därför anslaget beräknas och en fördelning av budgetmedlen över perioden planeras. Dessa beräkningar utgör sedan en grund för den årliga beredningen av förtroendemannabudgeten tillsammans med andra parametrar som det ekonomiska läget.

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

Den ekonomiska planeringen för 2023–2025 bygger på SKR:s skatteprognos. Den inkluderar skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning (främst utjämningssystemet och läkemedelsbidraget).

Skatteprognosen för 2023 baseras på en skattesats på 11,68 öre per skattekrona.

Den nuvarande skatteprognosen som ligger till grund för den ekonomiska planeringen pekar på en fortsatt stark återhämtning av skatteunderlagstillväxten under 2022 och 2023. Samtidigt har inflationen ökat kraftigt och antas ligga på en hög nivå även under 2023, vilket tillsammans med troliga kommande räntehöjningar förväntas innebära en högre kostnadsökningstakt än på många år.

Investeringsplan

Centralsjukhuset i Karlstad (CSK) är föråldrat och i behov av omfattande modernisering. En omfattande ombyggnation ger förutsättningar för effektivare arbetssätt och att kunna nyttja modern teknik för ökad tillgänglighet och nya behandlingsformer.

Centralsjukhuset är ett viktigt nav för den värmländska hälso- och sjukvården och Nya CSK är en betydande del i utvecklingen av framtidens vård i hela länet. Under planperioden kommer investeringsutgifterna för Nya CSK att öka årligen.

Åtgärder för att bevara fastigheternas värde kommer även att behöva genomföras på flera håll i länet. Under perioden planeras även investeringar för att utveckla sjukvårdsverksamheten i enlighet med Utvecklingsplan för framtida hälsooch sjukvård, erfarenheterna från pandemin kommer sannolikt också att påverka planperiodens investeringar.

Regionens förmåga att i framtiden bära avskrivnings- och driftkostnader påverkar också möjligheten till att satsa på nya investeringar under planperioden.

Investeringsplanen delas in i fyra utrymmen: Ett återinvesteringsutrymme, ett utrymme för beslutade men ej färdigställda investeringar, ett utrymme för nyinvesteringar, ett utrymme för åtgärder för att bevara fastigheternas värde.
Projekt Nya CSK kommer på grund av sin storlek att redovisas separat som ett eget utrymme.

Återinvesteringar

Löpande återinvesteringar hanteras och beslutas i respektive område eller motsvarande verksamhet. Återinvesteringarnas syfte är att bibehålla dagens status på de investeringar som finns. Om inte återinvesteringar görs kommer
statusen på anläggningarna att försämras över tiden. Den tekniska utvecklingen innebär att man vid återinvesteringar kan få ersätta en teknologi med en ny teknologi. Inga extra medel tilldelas verksamheterna för återinvesteringar.
Verksamheterna förväntas finansiera sina återinvesteringar inom befintlig ram. Det totala behovet av återinvesteringar beräknas till cirka 220 miljoner kronor per år fram till 2025. Återinvesteringsbeloppet kan eventuellt behöva justeras under slutet av planperioden på grund av kommande utrustningsbyten i Hus 2 Centralsjukhuset i Karlstad.

Beslutade men ej färdigställda investeringar

Nyinvesteringar

Nyinvesteringar är investeringar vilka innebär ny funktionalitet och som långsiktigt får påverkan på Region Värmlands verksamheters inriktning. Som tidigare nämnts kan Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård komma att synliggöra problem och möjligheter som kräver ytterligare nyinvesteringar.

Åtgärder för att bevara fastigheternas värde eller motsvarade

Som tidigare nämnts finns under planperioden behov av föryngringar i regionens fastighetsbestånd på Centralsjukhuset i Karlstad (Projekt Nya Centralsjukhuset i Karlstad). Behov av åtgärder för att bevara fastigheternas värde (funktion) finns även på flera orter i länet.

Investeringsramar

Följande tabell visar det förväntade likviditetsutfallet för investeringar under 2023–2025 (mnkr).

Låneram och pensionsmedelsförvaltning

Låneramen fastställs att vara oförändrad på 2 000 miljoner kronor för 2023.
Regionfullmäktige fastställer att 674 miljoner kronor tillförs pensionsfonden nästkommande år. Beloppet motsvarar den prognostiserade avsättningen till pensioner 2023 och utgår från den senaste prognosen från KPA.

Finansiella kostnader och finansiella intäkter

Prognosen för 2023–2025 jämfört med flerårsprognosen 2022–2024 innehåller högre finansiella kostnader under planperioden.

I de finansiella kostnaderna ingår kostnader för upplåning och kostnader för pensionsskuldens finansiella delar, vilket avser ränteuppräkning av pensionsskulden inklusive löneskatt enligt KPA:s senaste prognos.

I de finansiella intäkterna ingår den budgeterade realiserade avkastningen från pensionsmedelsförvaltningen men inte orealiserade vinster eller förluster på grund av marknadsförändringar. Förutsättningarna för avkastningsprognosen är att årliga avsättningar görs i samma takt som skulden i balansen växer och att den tänkta avkastningen återinvesteras.

Enligt gällande lagstiftning ska finansiella instrument som innehas för att ge avkastning eller värdestegring värderas till verkligt värde. Värdering till verkligt värde kommer påverka årets resultat för Region Värmland.

Medel från Kommunalförbundet Region Värmland och Värmlandstrafik AB

I samband med regionbildningen överfördes fritt eget kapital från kommunalförbundet Region Värmland till Region Värmland. Dessa medel tillsammans med bidrag från de värmländska kommunerna har kommit att beskrivas som de gemensamma resurserna.

En överenskommelse tecknades 2021 mellan Region Värmland och Värmlands kommuner om en särskild hantering av dessa medel.

De gemensamma resurserna ska från och med år 2022 användas för att medfinansiera satsningar (till exempel projekt, verksamheter, investeringar) som har betydelse för hela Värmlands utveckling och som inte en enskild kommun eller Region Värmland kan hantera på egen hand. De identifierade utvecklingssatsningarna ska alltid ta sin utgångspunkt i Värmlandsstrategins vision, målbilder, insatsområden och prioriteringar, men kan också möta Trafikförsörjningsprogrammets prioriteringar och målbilder. Samtliga sexton
kommuner och Region Värmland har via sin medverkan i Värmlandsrådet initiativrätt och kan lägga förslag på satsningar som kan finansieras eller medfinansieras av de gemensamma resurserna.

Medel för de gemensamma resurserna uppgick den 31 december 2021 till 110,3 miljoner kronor, varav 3,3 miljoner kronor avsåg beslutade åtaganden. Enligt överenskommelsen med kommunerna ska Region Värmland också finna former för att under 2022–2023 konsolidera resterande del av Värmlandstrafiks AB egna kapital inom ramen för de gemensamma resurserna.

Budget för centrala anslag

Delar av regionstyrelsens budget utgörs av centrala anslag för hela Region Värmland.

*Inklusive löneskatt, avtalsförsäkringar

Planering och uppföljning

Region Värmlands styrmodell utgår från mål och ramar. Denna styrning är en planeringsorienterad modell, vilket innebär en central planering där regionfullmäktige fattar beslut om mål och budget på övergripande nivå, inklusive nämndnivå.

Regionstyrelsen och övriga nämnder ska löpande följa verksamheten genom månadsrapporter från förvaltningen. Efter augusti månad ska regionstyrelsen lämna en delårsrapport och för helåret en årsredovisning till regionfullmäktige. I delårsrapporten och årsredovisningen ska återrapporteringen spegla nämndernas uppdrag och mål.

I delårsredovisningen görs endast en prognos av måluppfyllelse för helåret, medan det i årsredovisningen görs en bedömning av måluppfyllelsen för effektmålen. Bedömningen av måluppfyllelse baseras på effektmålens indikatorers utfall i förhållande till indikatornivåer, redovisning av aktiviteter och insatser samt bidrag från måluppfyllelse av nämndernas resultatmål. Hänsyn vid rapporteringen behöver också tas till påverkan från externa faktorer och eventuella justeringar av uppdrag. Därtill kan kompletterande material, exempelvis utifrån nationella uppföljningar, bli del av den samlade rapporteringen.

Nämnderna ska i sin egen planering redogöra för vad som ligger till grund för bedömning av måluppfyllelse. I detta kan till exempel ingå aktivitetsredovisningar, kvalitativa underlag eller kvantitativa underlag (indikatorer), som behövs för att göra en rättvisande målbedömning. Centralt är att kunna redogöra för hur bedömningen genomförs och vilka kriterier samt underlag som ligger till grund för bedömningen. Detta ska göras i god tid innan utvärderingsperioden avslutas, gärna i samband med verksamhetsplaneringen.

Bedömning av måluppfyllelse

Underlag till bedömning av måluppfyllelse kan bestå av:

• Målbedömning av underliggande mål
• Kvantitativa mått (indikatorer)
• Kvalitativa mått eller analyser
• Övriga underlag såsom aktivitetsredovisningar

Måluppfyllelse bedöms i tre nivåer och definieras:

• Ej uppfyllt (röd färgmarkering)
• Delvis uppfyllt (gul färgmarkering)
• Uppfyllt (grön färgmarkering)

Uppföljningsplan för regionfullmäktige 2023

Regionfullmäktiges mätplan omfattar för respektive effektmål ett antal centrala indikatorer som tillsammans med övriga redovisning av aktiviteter och insatser samt bidrag från måluppfyllelse av nämndernas resultatmål är underlag för bedömning av måluppfyllelse. I delårsrapport och årsredovisning ska utfall för indikatorerna redovisas. Indikatorernas indikatornivå beskriver den nivå eller riktning indikatorns
värde ska ha nått för att visa ett positivt bidrag till målet. När indikatornivån beskrivs som ökande eller minskande, görs jämförelse med utfallet för senast jämförbara period och förändringen ska vara i den angivna riktningen för att ha ett positivt bidrag till målet. Indikatorernas frekvens anger om nya resultat eller utfall för indikatorn kan redovisas i delårsredovisningen och årsredovisningen (delår), eller endast i årsredovisningen (helår).

Internkontroll

Regionstyrelsen och nämnderna ansvarar enligt kommunallagen 6 kap. 6 § för den interna kontrollen inom sitt respektive verksamhetsområde. Det innebär bland annat att beslut årligen ska fattas om internkontrollplan baserad på
en riskanalys.

För viss speciallagstiftning gäller särskilt ansvar, exempelvis:

• arbetsmiljölag
• hälso- och sjukvårdslag (vårdgivare och huvudman inom hälso- och sjukvård).

För ansvar enligt speciallagstiftning ska styrelse respektive nämnd anses ha det ansvar som fullmäktige, i den mån fullmäktige har rättslig förmåga att bestämma ansvarsfördelningen, särskilt reglerar. Ansvar enligt speciallagstiftning som inte lagts på annan nämnd åvilar styrelsen.

Den interna kontrollen innebär att på en rimlig nivå säkerställa att:

• verksamheter lever upp till fastställda mål, bedrivs med god kvalitet och på ett kostnadseffektivt sätt, det vill säga med god ekonomisk hushållning
• informationen om verksamheten och den finansiella rapporteringen är ändamålsenlig, tillförlitlig och tillräcklig
• lagar, regler och riktlinjer följs.

Regionstyrelsen har ansvar för att se till att det finns en tillräcklig internkontroll. I detta ligger ett ansvar att säkerställa att ett internkontrollsystem finns inom Region Värmland och att systemet utvecklas utifrån organisationens behov av kontroll. Regionstyrelsen fastställer årligen en internkontrollplan som innehåller regionövergripande kontrollmoment. Styrelsen ska årligen informera regionfullmäktige om organisationens samlade arbete med internkontroll.

Bilagor

Förslag till budget år 2023 för regionens revisorer (pdf) Pdf, 1 MB.