Region Värmland
Delårsrapport 2024

Region Värmland befinner sig, liksom övriga regioner i Sverige, i fortsatt ansträngt ekonomiskt läge. Men de åtgärder vi har fattat beslut om börjar nu ge resultat. Vi är på rätt väg, även om mycket arbete återstår.

Region Värmland befinner sig, liksom övriga regioner i Sverige, i fortsatt ansträngt ekonomiskt läge. Men de åtgärder vi har fattat beslut om börjar nu ge resultat. Vi är på rätt väg, även om mycket arbete återstår.

Trots de ekonomiska utmaningarna har våra verksamheter fortsatt att utvecklas. Vi arbetar för att skapa en mer tillgänglig och jämlik vård för hela Värmland. Ett viktigt steg i den riktningen är det första spadtaget för det nya mottagningshuset vid nya CSK. Här kommer många patientbesök att äga rum, och husets placering kommer att underlätta för patienternas förflyttning inom sjukhuset.

Inom primärvården har verksamheten utökat telefontiderna på vårdcentralerna, vilket gör det enklare för patienter att få kontakt med vården och därmed stärka tillgängligheten.

Värmlandstrafik fortsätter att vara en viktig del av vardagen för värmlänningarna. Vi fortsätter utveckla den dynamiska trafiken med X-linjen i Sunne under sommaren. Dessutom har Värmlandstrafik Sveriges nöjdaste resenärer, något som även märks i den anropsstyrda trafiken.

Folkhögskolorna i Region Värmland samverkar med olika samhällsaktörer och möjliggör att fler kan påverka sin livssituation samt komma närmare arbetsmarknaden. På allmän kurs var det 82 procent som under vårterminen fick en högskole- eller yrkeshögskolebehörighet vid vårterminens slut.

Ett prioriterat uppdrag är Kulturskjuts där Region Värmland och alla 16 kommuner samverkar. Kulturskjuts ska stärka barn och ungas likvärdiga tillgång till kultur i hela länet. Drömsommarjobbet under 2024 gav möjlighet till 45 ungdomar att utöva dans, filmanimation, träslöjd, klassisk musik och skrivande fantasy.

Vi strävar efter att hela Värmland ska leva och en viktig del i det arbetet har varit att öka påverkansarbetet kring behovet av stärkt elkapacitet. Elkraft Värmland samlar regionala och lokala aktörer för att öka förståelsen för varandras roller och förutsättningar. I april publicerades skriften "Elkraft Värmland", som ger en nulägesbild av behovet av el, produktion och nätkapacitet för näringslivet i Värmland.

Vi har även lanserat ett nytt företagsstöd, Timbanken, för att stötta de allra minsta företagen, inklusive kulturella och kreativa näringar. Genom Timbanken får företagen hjälp med bland annat kommunikation, digitalisering, ekonomi och juridik, i samverkan med kommunerna.

Åsa Johansson (S)
Regionstyrelsens ordförande

2. Inledning och läsanvisning

Region Värmland ansvarar för hälso- och sjukvård inklusive tandvård, regional utveckling, kollektivtrafik, kultur och bildning i vårt län. Vi är till för att alla i Värmland ska må bra och för att vår region ska vara attraktiv och konkurrenskraftig. Vi ska bidra till trygghet, välfärd och livskvalitet för alla i Värmland.

Regionplan och budget

Regionplan och budget är regionfullmäktiges övergripande styrning och är ett verktyg för att styra mot Region Värmlands vision "Livskvalitet i världsklass". Regionplanen innehåller övergripande effektmål för mandatperioden, årets budgetram, fördelning av nämndernas budgetramar och en ekonomisk flerårsplan.

Regionstyrelsens effektmål för mandatperioden är:

• Trygga och nöjda invånare
• Attraktivt och hållbart Värmland
• God, jämlik och jämställd hälsa
• Hållbar organisation

Regionplan och budget 2024 med flerårsplan 2024–2026, antogs av regionfullmäktige vid sammanträde i juni 2023. Beslutet reviderades av regionfullmäktige vid sammanträde i december 2023. Samtidigt som budgeten reviderades lyftes det regiongemensamma resultatmålet Ekonomi i balans under effektmålet Hållbar organisation upp till det högst prioriterade målet 2024.

Delårsrapport

I Region Värmlands delårsrapport 2024 följer vi upp det regionfullmäktige beslutat i Regionplan och budget 2024. Delårsrapporten innehåller redovisning, analys och bedömningar av delårsresultat på tillgängliga underlag till och med augusti månad. Delårsrapporten har också helårsprognoser för måluppfyllnad av finansiella och verksamhetsmässiga mål. Delårsrapporten innehåller en förenklad förvaltningsberättelse och är upprättad i enlighet med gällande rekommendationer [fotnot 1].

Förvaltningsberättelse

Den förenklade Förvaltningsberättelsen innehåller bland annat kortfattad information om verksamheten och förväntad utveckling, prognos för måluppfyllnad samt utvärdering av god ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning.

Prognos för måluppfyllnad för övergripande effektmål för mandatperioden baseras på fastställda bedömningskriterier, och beskrivs närmre under kapitlet Region Värmlands effektmål.

Utvärderingar av resultat, ekonomisk ställning och god ekonomisk hushållning, det vill säga om verksamheten långsiktigt bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt, baseras på utfall till och med augusti månad samt helårsprognoser för måluppfyllnad och ekonomiskt utfall. Under rubriken Genomgång av resultat finns information om utfall, väsentliga avvikelser och helårsprognos på en mer detaljerad nivå.

Finansiella rapporter

I de Finansiella rapporterna redogörs för det ekonomiska utfallet för Region Värmlands verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys) och den förväntade ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning). Avsnittet Noter ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i de finansiella rapporterna.

Drift- och investeringsredovisning

Under Drift- och investeringsredovisningen finns information om nämndernas ekonomiska utfall till och med augusti månad och nämndernas helårsprognoser i tabellform, med kortfattade beskrivningar från nämnderna under Nämndanalyser. Här finns också utfall och prognos för årets planerade investeringar.

Vill du veta mer?

För mer information rörande specifik nämnd hänvisas till respektive nämnds delårsrapport. Fördjupad information kan också hämtas i uppföljningar av regionens andra styrande dokument via regionvarmland.se.

[Fotnot 1] Rådet för kommunal redovisning RKR, Rekommendation R17 Delårsrapport, Mars 2024.

3. Sammanfattning

Sammanfattande prognos måluppfyllnad

Sammanfattning resultat och ekonomisk ställning

Region Värmland har, liksom landets övriga regioner, en allvarlig ekonomisk situation även 2024. Hög inflation har under några år orsakat en hög kostnadsutveckling vars konsekvens är att kostnadsnivån varaktigt har höjts för alla typer av kostnader. Inför 2024 beslutade regionfullmäktige om höjningar av både
patientavgifter och kollektivtrafikens biljettpriser vilket har inneburit högre intäkter för verksamheterna. Skatteintäkterna är stabila men den rådande lågkonjunkturen har inneburit att de utvecklas i en långsammare takt.

Ett flertal besparingsåtgärder har beslutats och pågår för att på sikt minska kostnaderna för att nå målet ekonomi i balans. Den mest omfattande åtgärden är det omställningsarbete som innebär att personalkostnaderna ska sänkas med 500 miljoner kronor. Det motsvarar en minskning av personalstyrkan
tillbaka till 2020 års nivå.

För perioden januari–augusti uppvisar Region Värmlands verksamheter ett underskott om 364,3 miljoner kronor. För helåret prognostiseras verksamheterna överskrida sin nettokostnadsram med 687,0 miljoner
kronor. Underskotten i både utfall och prognos beror på högre kostnader för bemanning inom hälso- och sjukvård, köp av hälso- och sjukvård och kostnader för trafikavtal.

4. Förvaltningsberättelse

4.1 Förväntad utveckling

Under året genomför Region Värmland ett omställningsarbete för att komma till rätta med den höga kostnadsnivån och för att nå en ekonomi i balans för kommande år. Det är av yttersta vikt att vi kommer ner i kostnadsnivå för att vi långsiktigt ska ha en ekonomi i balans. Det är också viktigt för att vi ska klara framtidens ekonomiska utmaningar samt de redan beslutade investeringarna och satsningarna i Region Värmland.

Region Värmland har behov av att framtidssäkra sitt fastighetsbestånd för framtidens sjukvård och har därför fattat beslut om att investera 7 miljarder kronor i lokaler för att möta framtidens behov. Projektet är uppdelat på flera delprojekt och beräknas pågå i mer än 10 år.

Tabellen nedan visar den beslutade resultatbudgeten för kommande treårsperiod och är hämtad från Regionplan och budget 2025 med flerårsplan 2026–2027, som beslutades av regionfullmäktige den 19 juni 2024. Resultatbudgeten visar hur Region Värmlands övergripande budgetposter fördelas och vilket resultat som budgeteras årligen. För att nå det budgeterade resultatet krävs att Region Värmlands beslutade besparingsåtgärder genomförs i sin helhet.

4.2 Region Värmland

4.2.1 Region Värmlands uppdrag, vision, värdegrund och styrmodell

Uppdrag

Region Värmland ansvarar för hälso- och sjukvård inklusive tandvård, regional utveckling, kollektivtrafik, kultur och bildning i vårt län.

Vision

Styrningen av Region Värmland utgår från visionen: "Livskvalitet i världsklass". Visionen innebär att regionen ska bidra till trygghet, välfärd och livskvalitet för alla i Värmland.

Värdegrund

Vår värdegrund ”För alla i Värmland” förenar oss som arbetar inom Region Värmland. Den är gemensam för alla verksamheter och anger riktningen mot vår vision. Den vägleder oss i vardagen och ger riktlinjer för vårt beteende och våra beslut. Vi är till för att alla i Värmland ska må bra och för att vår region ska vara attraktiv och konkurrenskraftig.

Styrmodell

I Region Värmland arbetar vi efter en planeringsorienterad styrmodell som bygger på ramstyrning och målstyrning. Den valda styrmodellen ska stödja oss i att upprätthålla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, det vill säga att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt.

Ramstyrning

Ramstyrning innebär att budgetramar successivt fördelas nedåt i organisationen, vilket skapar förutsättningar för gemensamt ansvar för att budgeterat resultat uppnås. Det ekonomiska resultatet följs upp på varje organisatorisk nivå genom avvikelser mot tilldelad budgetram.

Målstyrning

Målstyrning innebär att övergripande mål successivt bryts ner i organisationen, vilket skapar förutsättningar för att säkerställa att verksamheterna gör rätt saker för att vi tillsammans ska nå vår vision. Måluppfyllnad följs upp på respektive organisatoriska nivå utifrån fastställda bedömningskriterier.

4.2.2 Den regionala koncernen

Nedan följer en översiktlig beskrivning av de enheter som ingår i den regionala koncernen, inklusive bolag Region Värmland äger eller har ägarintresse i samt stiftelser, kommunalförbund och samordningsförbund.

Politisk organisation

Region Värmland är en politiskt styrd organisation. Det politiska arbetet inom Region Värmland är organiserat i ett antal politiska organ, där regionfullmäktige är det högsta beslutande organet.

Regionfullmäktige

I regionfullmäktige sitter 81 direktvalda ledamöter, 39 kvinnor och 42 män. Regionfullmäktige beslutar bland annat om Region Värmlands övergripande mål, budget och skattesats. Fullmäktige ansvarar även för att följa upp de uppsatta målen och hur pengarna används.

Regionfullmäktiges mandatfördelning

Under mandatperioden 2022–2026 har Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet med tillsammans 42 av de 81 mandaten i regionfullmäktige bildat ett majoritetsstyre.

Region Värmlands nämnder

Region Värmland har nio nämnder. Två av nämnderna, hjälpmedelsnämnden och kost- och servicenämnden, styrs gemensamt med vissa av länets kommuner och en nämnd, krisledningsnämnden, träder i kraft enbart vid extraordinära händelser.

Regionstyrelsen

Regionstyrelsen förbereder alla frågor som regionfullmäktige ska besluta om och har även beslutanderätt i vissa ärenden. Styrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt de mål som fullmäktige satt upp.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden ska planera hälso- och sjukvården samt tandvården ur ett övergripande befolkningsperspektiv och därvid samverka med samhällsorgan, organisationer och vårdgivare.

Kultur- och bildningsnämnden

Kultur och bildningsnämnden ska fullgöra Region Värmlands uppgifter inom kultur-, bildnings- samt folkhälsoområdet. Nämnden ska förvalta och utveckla de gemensamma resurserna inom dessa områden på kultur- och bildningsområdet på regional nivå. Nämnden utgör också styrelse för regionens folkhögskolor.

Kollektivtrafiknämnden

Kollektivtrafiknämnden hanterar ärenden som rör kollektivtrafiken i Värmland. Kollektivtrafiken utgörs av regional tåg- och busstrafik, tätortstrafik, båtbusstrafik, skolskjuts, anropsstyrd trafik och färdtjänst. Nämnden tar bland annat fram förslag på regionalt trafikförsörjningsprogram som beslutas av fullmäktige, beslutar om allmän trafikplikt och upphandlar och sluter avtal om allmän kollektivtrafik. Nämnden ansvarar även för att de uppgifter som faller på Region Värmland som regional kollektivtrafikmyndighet säkerställs.

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämndens övergripande uppdrag är att stärka Värmlands konkurrenskraft och skapa möjligheter för en hållbar utveckling i hela Värmland. Nämnden ansvarar för frågor som rör närings- och arbetslivets utveckling inklusive infrastruktur, forskning och innovation, kompetensförsörjning, arbetsmarknad, jämställdhet och miljö. Nämnden arbetar i nära samverkan med privata och offentliga aktörer – kommunalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Patientnämnden

Patientnämnden är en opartisk instans, fristående från hälso- och sjukvården. Nämndens ansvar är att med hjälp av patienternas klagomål utveckla hälso- och sjukvård och folktandvården i Region Värmland, vården i Värmlands kommuner och hos privata vårdgivare med avtal.

Hjälpmedelsnämnden

Hjälpmedelsnämnden ansvarar för att hjälpmedelsförsörjningen i Värmland ska ske på lika villkor oavsett var du bor i länet.

Kost- och servicenämnden

Kost- och servicenämnden har inrättats för att åstadkomma en kostnadseffektiv måltidsverksamhet med hög kvalitet.

Krisledningsnämnd

Krisledningsnämnden träder i kraft först när det händer något som kallas för extraordinär händelse i fredstid. Nämndens huvudsakliga syfte blir då att minimera skador på invånare, personal och egendom.

Förvaltning

Regionens verksamheter är organiserade i en sammanhållen förvaltning, med fyra förvaltningsområden och ett regionledningskontor. Förvaltningen leds av regiondirektören, som bland annat har till uppdrag att svara för verkställigheten av politiska beslut och utveckla verksamheterna i linje med de mål som beslutats i planer och andra beslutsdokument.

Ägarintressen, stiftelser och förbund

Bolag som Region Värmland äger helt eller delvis

• ALMI företagspartner Värmland AB (ägarandel 49 procent)
• ALMI invest
• Värmlandstrafik AB (VTAB) - helägt bolag
  
• Bussfastigheter i Kristinehman AB - helägt dotterbolag till VTAB
  
• Gångjärnet i Karlstad AB - helägt dotterbolag till VTAB AB Trasito (ägarandel 5 procent)
• Tågfastigheter AB (ägarandel VTAB 0,1 procent)
• BIMS AB (Biljettsamverkan i Mellansverige AB) (ägarandel VTAB 15,8 procent)
• Kommuninvest i Sverige AB ett kreditmarknadsbolag - helägt av Kommuninvest ekonomisk förening
• Samtrafik i Sverige AB (ägarandel 2 procent)
• Vänertåg AB
• Oslo-Stockholm 2.55 AB (ägarandel 16,6 procent)
• Inera AB, sålt till SKL Företag AB 2017 (Region Värmland har dock kvar fem aktier i bolaget, alla regioner äger tillsammans tre procent i bolaget)
• LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag)

Stiftelser, kommunalförbund och samordningsförbund

• Stiftelsen Dalslands kanal, Region Värmland är en av flera huvudmän
• Stiftelsen Värmlandsoperan (Wermland Opera), Region Värmland är huvudman tillsammans med Karlstads kommun
• Stiftelsen Värmlands museum, Region Värmlands är huvudman tillsammans med bland annat Karlstads kommun
• Stiftelsen Gammelkroppa skogsskola, Region Värmland är en av flera huvudmän
• Stiftelsen INOVA, Region Värmland är en av flera huvudmän
• Stiftelsen Erlandersgården, Region Värmland är en av flera huvudmän
• Kommunalförbundet Svenskt Luftambulans (SLA)
• Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA)
• Samspelet (Karlstad, Hammarö, Grums och Kristinehamns kommuner)
• Arvika och Eda samordningsförbund (Arvika och Eda kommuner)
• Klarälvsdalens samordningsförbund (Hagfors, Munkfors och Forshaga kommuner)
• Fryksdalens samordningsförund (Torsby, Sunne coh Kils kommuner)
• Samordningsförbundet Östra Värmland (Filipstad och Storfors kommuner)
• BÅDESÅ (Bengtsfort, Årjäng, Dals-Ed, Säffle och Åmåls kommuner)

Region Värmland äger bolag, helt eller delvis, och är huvudman i ett antal stiftelser och förbund.

4.2.3 Styrning och uppföljning i den regionala verksamheten

Planering

Region Värmlands årliga planeringsprocess inleds med att regionstyrelsen beslutar om ett planeringsdirektiv. Planeringsdirektivet anger vad nämnderna har att förhålla sig till och innehåller ekonomiska planeringsförutsättningar och regionstyrelsens förslag på övergripande effektmål. I nämndernas svar på planeringsdirektiv tar nämnderna beslut om sina resultatmål, som ska bidra till att effektmålen nås.

Regionplanen är regionfullmäktiges årliga styrande dokument och innehåller regionfullmäktiges övergripande effektmål för mandatperioden, årets resultatbudget, beslut om nämndernas nettokostnadsramar och en ekonomisk flerårsplan. Regionplanen utgör grunden för den fortsatta planeringen av verksamheten. Det är regionstyrelsen som upprättar ett förslag till regionfullmäktige. Regionplan och budget 2024 behandlades av regionfullmäktige vid sammanträde i juni 2023. Beslutet reviderades av regionfullmäktige vid sammanträde i december 2023. Efter beslut om Regionplan och budget fastställer nämnderna tidigare beslutade resultatmål samt tar beslut om intern budgetfördelning på en övergripande nivå.

Verksamhetsplanering sker på alla organisatoriska nivåer i Region Värmland och verksamhetsplaner och detaljbudgetar förankras uppåt i organisationen. Förvaltningsområdenas verksamhetsplan informeras om i respektive nämnd.

Uppföljning

Nämnderna följer upp verksamheterna genom månadsrapporter, delårsrapport och årsredovisning. Regionstyrelsen lämnar en samlad delårsrapport till regionfullmäktige efter augusti månad. Region Värmlands delårsrapport innehåller prognos för det ekonomiska helårsutfallet och för måluppfyllnad av regionfullmäktiges effektmål. Regionstyrelsen lämnar efter årets slut en samlad årsredovisning till regionfullmäktige. Region Värmlands årsredovisning innehåller det ekonomiska utfallet och en bedömning av måluppfyllnaden.

Bedömningen av det ekonomiska utfallet baseras på avvikelse från tilldelad nettokostnadsram. Det samlade finansiella resultatet bedöms utifrån kort- och långsiktiga finansiella mål.

Bedömning av och prognos för måluppfyllnad för regionfullmäktiges övergripande effektmål för mandatperioden baseras på fastställda bedömningskriterier.

För att bedöma om Region Värmland uppfyller kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, det vill säga att verksamheten långsiktigt bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt, ställs årets resursutnyttjande mot verksamhetens övergripande måluppfyllnad. Bedömningen redovisas i årsredovisningen.

I uppföljningarna syns resultat och effekter och det blir tydligt vilka områden som behöver utvecklas och prioriteras i kommande planeringsprocesser.

Intern kontroll

Region Värmlands process för intern kontroll är ett stöd för regionstyrelsen och nämnderna i styrningen av verksamheterna och ett hjälpmedel att nå de uppsatta målen. Regionstyrelsen fastställer årligen regionövergripande kontrollmoment. Varje nämnd gör riskanalyser och fastställer internkontrollplaner för sina respektive ansvarsområden. Nämndernas internkontrollplaner skickas till regionstyrelsen som en del i styrelsens uppsiktsplikt.

4.3 Händelser av väsentlig betydelse

Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. Beredskapsförberedelserna och förmågan inom hela totalförsvaret måste ökas skyndsamt. Det civila försvaret, där regionen ingår, är en förutsättning för att det militära försvaret ska kunna fullgöra sin huvuduppgift; att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp.

Det ekonomiska läget i Sverige och därmed i Region Värmland har medfört behov av ekonomiska åtgärder som påverkat hela verksamheten. Till följd av det ekonomiska läget har Region Värmland infört flera besparingsåtgärder samt inlett ett omställningsarbete som ska genomföras under 2024 och 2025. Åtgärderna förväntas ha en bestående kostnadssänkande effekt. Omställningen delades in i två faser, fas ett som innefattade administratörer och handläggare samt fas två som innefattade övriga yrkesgrupper inklusive vårdadministratörer. Fas ett i omställningen är hanterad. För fas två återstår 120 tjänster inom hälso- och sjukvården som ska hanteras.

Under 2024 har inflationsläget förbättrats vilket innebär att kostnadernas ökningstakt minskat men pensionskostnaderna kommer normaliseras först under kommande år. Inflationen har under året kommit ner till mer normala nivåer och Riksbanken har börjat sänka sin styrränta. Trots det så har inflationen redan satt sina spår på regionens ekonomi med bland annat ett urholkat realt skatteunderlag, vilket betyder att köpkraften är lägre än före inflationsuppgången.

4.4 Region Värmlands effektmål

För att genom trygghet, välfärd och livskvalitet för alla i Värmland styra Region Värmland mot visionen "Livskvalitet i världsklass" tar regionfullmäktige varje mandatperiod beslut om långsiktiga och övergripande effektmål. Regionfullmäktiges effektmål är:

• Trygga och nöjda invånare
• Attraktivt och hållbart Värmland
• God, jämlik och jämställd hälsa
• Hållbar organisation
  

Alla nämnder ska, var och en på sitt sätt, medverka till att effektmålen nås. Nämnderna bryter därför ner effektmålen till resultatmål anpassade till den egna verksamheten. Resultatmålen ligger i sin tur till grund för den fortsatta verksamhets- och aktivitetsplaneringen inom förvaltningen. Varje nämnd beslutar själva om sina resultatmål och bedömningsgrund för måluppfyllnad. Nämndernas resultatmål hämtas företrädesvis ur redan beslutade styrdokument.

Under effektmålet Hållbar organisation ska alla nämnder ha med ett antal regiongemensamma resultatmål, till exempel mål om en ekonomi i balans. Under år 2024 är just målet om en ekonomi i balans det högst prioriterade målet.

Bedömningen av måluppfyllnad baseras på fastställda bedömningskriterier:

• Utfall av indikatorer, uppdaterade med utfall för delåret om sådant finns tillgängligt (3 av 15).
• Prognos för måluppfyllnad från nämndernas resultatmål, som ska bidra till att effektmålen nås.
• Redovisning av aktiviteter och insatser.
• Externa faktorer och eventuella justeringar i uppdrag.
• Kompletterande material, exempelvis nationella uppföljningar och uppföljningar av regionens andra styrande dokument.
  

De flesta indikatorerna till regionfullmäktiges effektmål följs upp på helår i årsredovisningen. I delårsrapporten synliggörs resultat för indikatorer från årsredovisningen 2023 som ett stöd i analysen. Även kompletterande material är i huvudsak tillgängligt i samband med årsuppföljningar. Nämndernas delårsrapporter är det huvudsakliga underlaget för prognosen om måluppfyllnad för Region Värmlands effektmål här i delårsrapporten [fotnot 2]. Nämndernas delårsrapporter innehåller en prognos för varje nämnds måluppfyllnad av sina resultatmål och en redovisning av de aktiviteter och insatser som bidrar till resultatmålens måluppfyllnad.

Bedömning av prognos för måluppfyllnad görs i delårsrapporteringen enligt följande:

Återrapportering av bidrag till de globala målen i Agenda 2030 görs i samband med årsredovisning 2024.

[Fotnot 2] Regionstyrelsens delårsrapport 2024 utgör redovisning för regionledningskontorets egen verksamhet, det vill säga nämndens eget ansvarsområde inom förvaltningen.

4.4.1 Effektmål: Trygga och nöjda invånare

Region Värmland arbetar för att invånarna ska leva ett gott liv, må bra, vara trygga och känna sig nöjda. Tillgången och närheten till natur är en viktig del av Värmland och vi ska fortsätta att utveckla attraktiva platser för rekreation, njutning, upplevelser där alla kan hitta något som passar en. Alla ska ha möjlighet att uppleva, delta i och utöva olika former av kulturuttryck. Ett brett och inkluderande kulturutbud av hög kvalitet ska erbjudas. Civilsamhället med föreningslivet, idrottsrörelsen och folkbildningen är viktiga delar i ett Värmland som utvecklas och som håller ihop. Genom en kraftsamling för barn och unga i samverkan med andra aktörer skapar vi bättre förutsättningar för en mer jämlik och jämställd framtid.

Kollektivtrafiken i länet ska erbjuda resor som underlättar människors liv och ska planeras så att den är så tillgänglig som möjligt. Kollektivtrafiken knyter samman stad och land och är en viktig del för att göra det möjligt för värmländska invånare att välja ett hållbart resande. Samverkan genom olika nätverk, nationella och internationella, samt relationen till Norge är andra viktiga instrument som möjliggör en positiv utveckling för värmlänningarna. Det ska finnas en god och tillgänglig vård med hög kvalitet för de som vistas i länet. (Beskrivning enligt beslut i Regionplan och budget 2024.)

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Prognos för måluppfyllnad

Kommentar

Prognosen för måluppfyllnad för effektmålet Trygga och nöjda invånare är att målet uppnås delvis 2024. Det är samma bedömning som gjordes i samband med årsredovisning 2023. Indikatorerna till effektmålet följs upp på helår och finns därför inte tillgängliga till delårsrapporteringen. Prognosen i delårsrapporten bygger på nämndernas prognos för måluppfyllnad för underliggande resultatmål, inklusive redovisning av aktiviteter och insatser.

Indikatorer

Nämndernas resultatmål och prognos för måluppfyllnad

4.4.2 Effektmål: Attraktivt och hållbart Värmland

I Värmland ska man kunna bo och leva i hela länet med tillgång till bra arbetstillfällen och goda kommunikationer. Ett aktivt arbete för att förbättra infrastrukturen i Värmland med bättre vägar, järnvägar och bredband är därför en viktig uppgift vi har. Region Värmland ska också vara drivande i arbetet för att säkra det framtida behovet av elkapacitet.

Region Värmland ska bedriva ett samordnat, inkluderande regionalt utvecklingsarbete i samarbete med andra aktörer. Värmlands näringsliv behöver vara konkurrenskraftigt på en global marknad, och för att lyckas med det behövs ett aktivt arbete med företagens villkor och kompetensförsörjning. Näringslivet är också viktigt för att utveckla framtidens välfärdstjänster.

Vi kan som region bidra till att höja utbildningsnivån såväl genom regionens egna folkhögskolor samt i samverkan med kommunerna och näringsliv. I kraftsamlingen för barn och unga prioriteras satsningar, som görs tillsammans med kommunerna, för att få unga att fullfölja sina studier i grund- och gymnasieskolan så de står väl rustade för arbetsmarknaden och ett hållbart arbetsliv.

För en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar tillväxt i länet behöver hållbarhet genomsyra små och stora beslut. Vi ska ta rollen som samhällsaktör och vara aktiva i att leda arbetet i Värmland och medverka till att värmländska aktörer gör sin del för minskad klimatpåverkan. Kollektivtrafiken har en viktig roll i att minska klimatpåverkan i Värmland. Framtidens kollektivtrafik skapas nu och Värmland är och ska vara föregångare gällande dynamisk och innovativ kollektivtrafik.

Klyftorna i samhället ökar, i nationella jämförelser ser vi att Värmland ligger efter, och därför är ett kraftfullt arbete för ökad jämställdhet och minskad ojämlikhet av särskild vikt för vårt län. För att stärka den regionala utvecklingen behöver vi utveckla folkhälsoarbetet då vi ser att det finns tydliga synergieffekter mellan dessa områden. En välmående befolkning är avgörande för Värmlands utveckling.

En hållbar regional utveckling med fler och framgångsrika företag, nya jobbmöjligheter, förbättrade kommunikationer och ett rikt kulturliv skapar bättre möjligheter att finansiera och utveckla välfärden. (Enligt beslut i Regionplan och budget 2024.)

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 17: Genomförande och partnerskap

Prognos för måluppfyllnad

Kommentar

Prognosen för måluppfyllnad för effektmålet Attraktivt och hållbart Värmland är att det uppnås delvis 2024. Det är samma bedömning som gjordes i samband med årsredovisning 2023. Indikatorerna till effektmålet följs upp på helår och finns därför inte tillgängliga till delårsrapporteringen. Prognosen i delårsrapporten bygger på nämndernas prognos för måluppfyllnad för underliggande resultatmål, inklusive redovisning av aktiviteter och
insatser.

Indikatorer

Nämndernas resultatmål och prognos för måluppfyllnad

Nedan återges ett urval av pågående eller genomförda aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidra till måluppfyllnad för nämndernas resultatmål, och därmed medverkar till att effektmålet Attraktivt och hållbart Värmland delvis uppnås. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas delårsrapporter.

4.4.3 Effektmål: God, jämlik och jämställd hälsa

Region Värmland ska erbjuda en tillgänglig, och jämlik hälso- och sjukvård samt tandvård som utgår från patientens behov som ges på lika villkor. Detta ska ske i samarbete med andra aktörer som arbetar inom – och utanför - länet.

Omställningen till god och nära vård behöver intensifieras, där har vårdcentralerna en avgörande roll. Vårdcentralernas förutsättningar skiljer sig åt i länet. Varje vårdcentral ska utvecklas och stärkas utifrån sina egna förutsättningar. Psykiatrisk kompetens ska finnas på alla vårdcentralerna.

Den digitala vården är ett viktigt komplement till att utveckla och stärka primärvården. De digitala vårdmötena ska därför bli fler och Vårdcentral Värmland ska stärkas. En viktig del av vårdkedjan är att komma fram 1177 för råd och hjälp eller att slussas vidare till rätt vårdnivå.

Vi ska uppnå en vårdmiljö som är säker och hållbar över tid. Det behöver finnas en större flexibilitet för att kunna skala upp antalet vårdplatser och för att kunna korta köer i vården. Personalen är nyckeln och för att kunna uppnå rätt bemanning krävs en modern och långsiktig arbetsgivarpolitik.

Folkhälsoarbetet som ska ske i nära samverkan med kommunerna och idéburen sektor behöver prioriteras och ta tydligt avstamp i de hälsoklyftor vi har för att vi ska uppnå resultat med målet om en mer jämlik folkhälsa. Som region har vi ett stort ansvar att tillsammans med kommunerna och idéburen sektor skapa goda förutsättningar för barn och unga att leva ett friskt liv som ger de unga framtidstro. (Enligt beslut i Regionplan och budget 2024.)

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Prognos för måluppfyllnad

Kommentar

Prognosen för måluppfyllnad för effektmålet God, jämlik och jämställd hälsa är att det uppnås delvis 2024. Det är samma bedömning som gjordes i samband med årsredovisning 2023. Prognosen i delårsrapporten bygger till stor del på nämndernas prognos för måluppfyllnad för underliggande resultatmål. Indikatorerna till effektmålet följs till störst del upp på helår och därför finns enbart ett resultat tillgängligt till delårsrapporteringen.

Indikatorer

Nämndernas resultatmål och prognos för måluppfyllnad

Nedan återges ett urval av pågående eller genomförda aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidra till måluppfyllnad för nämndernas resultatmål, och därmed medverkar till att effektmålet God, jämställd och jämlik hälsa Värmland delvis uppnås. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas delårsrapporter.

4.4.4 Effektmål: Hållbar organisation

Hållbarhet har tre perspektiv. Ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och miljömässig hållbarhet. Alla tre är lika viktiga samt innebär utmaningar och krav på förändringar. Under år 2024 är den ekonomiska hållbarheten prioriterad.

Region Värmland har mål om en ekonomi i balans vilket innebär att verksamheten bedrivs med god ekonomisk hushållning, kostnadskontroll och en långsiktig ekonomiska hållbarhet. Begreppet god ekonomisk hushållning regleras i kommunallagen och syftet är att förhindra att finansiering av dagens välfärd skjuts till kommande generationer. För att kortsiktigt kunna möta det kärva ekonomiska läget görs avsteg från målet om två procents överskott och resultatutjämningsreserven kommer nyttjas även under 2024. Detta är en nödvändig åtgärd och ambitionen är att till 2025 ha en ekonomi i balans.

Inom Region Värmlands organisation är den sociala hållbarheten nära sammankopplad med arbetsliv och personalfrågor. Region Värmland ska vara en attraktiv arbetsplats på en föränderlig arbetsmarknad med hård konkurrens om medarbetarna. Region Värmland ska erbjuda ett hållbart arbetsliv som kännetecknas av gott ledar- och medarbetarskap, god arbetsmiljö med ökat fokus på hälsofrämjande aspekter, enhetlig arbetsgivarpolitik och möjlighet till kompetensutveckling. Ett aktivt arbete för ökad jämställdhet är en del i arbetet för en mer hållbar organisation. Medarbetarnas inflytande och möjlighet att vara med och utveckla verksamheten i det omställningsarbete som pågår är också en viktig del av det hållbara arbetslivet och den hållbara organisationen. Samverkan med fackliga organisationer och ledare är också viktiga delar i det.

Region Värmland behöver leda arbetet i omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle. Vi är som aktör en stor inköpare av livsmedel, material, energi och transporter. Region Värmland är därmed en viktig aktör vars vägval påverkar inte bara miljön direkt – utan även indirekt via de signaler som våra val sänder. En viktig del av arbetet är att föregå med gott exempel och minska klimatavtrycket i vår egen organisation för att stärka hållbarhetsarbetet inom ramen för Agenda 2030, ett sätt att göra det är att utveckla arbetet med cirkulär ekonomi. Denna omställning innebär också många möjligheter att stärka den regionala utvecklingen då de hållbara valen till betydande del kan utvecklas och produceras i Värmland. Miljö och tillväxt behöver därför samverka. (Enligt beslut i Regionplan och budget 2024.)

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Prognos för måluppfyllnad

Kommentar

Prognosen för måluppfyllnad för effektmålet Hållbar organisation är att det inte uppnås 2024. Det är samma bedömning som gjordes i samband med årsredovisning 2023. Prognosen i delårsrapporten bygger till stor del på nämndernas prognos för måluppfyllnad för underliggande resultatmål. Indikatorerna till effektmålet följs till störst del upp på helår och därför finns enbart två resultat tillgängliga till delårsrapporteringen. Under år 2024 är målet om en ekonomi i balans det högst prioriterade målet.

Ekonomisk hållbarhet inom Hållbar organisation

Prognos för måluppfyllnad för ekonomisk hållbarhet inom Hållbar organisation

Indikatorer – ekonomisk hållbarhet

Nämndernas resultatmål och prognos för måluppfyllnad – ekonomisk hållbarhet

Resultatmål: Ekonomi i balans (regiongemensamt resultatmål för alla nämnder)

För mer information om det ekonomiska utfallet på övergripande nivå se 3.5.2 Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning. För mer information om nämndernas ekonomiska utfall, se 5.2 Nämndanalyser samt respektive nämnds delårsrapport.

Resultatmål: Regionbildningen slutförd genom konsolidering och samordning (regionstyrelsen)

Arbetet med regionbildningen är en pågående process. Flera steg har tagits mot att slutföra regionbildningen, delvis pådrivet av den ekonomiska situationen. Kansli-, HR-, planerings- och ekonomi- och kommunikationsavdelningarna har effektiviserat sin organisering. Även övriga stödfunktioners roll har tydliggjorts i organisationen.

Social hållbarhet inom Hållbar organisation

Prognos för måluppfyllnad för social hållbarhet inom Hållbar organisation

Indikatorer – social hållbarhet

[Fotnot 3] Hjälpmedsnämndens ekonomi är delad med de kommuner som ingår i samarbetet och en årlig avstämning görs så att verksamhetens totala kostnader delas enligt avtal. Prognos för måluppfyllnad avser endast Region Värmlands del, inklusive kostnader för politikerna i nämnden, men exklusive kostnader för lokaler, service och administration, som ligger under regionstyrelsen.

Nämndernas resultatmål och prognos för måluppfyllnad – social hållbarhet

Nedan återges ett urval av pågående eller genomförda aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidra till måluppfyllnad för nämndernas resultatmål, och därmed medverkar till att den sociala hållbarheten under effektmålet Hållbar organisation delvis uppnås. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas delårsrapporter.

Kompletterande information - social hållbarhet

Trygga arbetsvillkor i hela organisationen

Under perioden har verksamheter, främst inom hälso-och sjukvården, påverkats av anpassning och efterlevnad till förändrade arbetstidsregler vid schemaläggning och skifttjänstgöring, Utbildning och informationsinsatser avseende kollektivavtalsreglering om 11 timmars dygnsvila har genomförts till chefer och medarbetare. Regleringen om 11 timmars dygnsvila har medfört viss påverkan på bemanningsmöjligheter, schemaläggningsmönster och möjligheter till inflytande i schemaläggning. Aktiviteter inom ramen för Projekt Attraktionskraft Värmland har genomförts under perioden.

Trygga arbetsvillkor i hela organisationen - Samverkan

För att stärka kunskapen kring samverkan finns en digital utbildning framtagen. Under 2024 tillfördes ett avsnitt gällande samverkansfrågor i den nya introduktionsutbildningen för chefer.

Hållbart och utvecklande chef- och ledarskap

Under våren påbörjades ett nytt utbildningskoncept för nya chefer. Konceptet är en del i Region Värmlands chefsakademi, som samlar utbildningar och program riktade till regionens chefer. Aktiviteter kopplade till chefernas arbetsmiljö har fortsatt under perioden, bland annat gällande riktad skyddsrond av chefers arbetsmiljö.

Väsentliga personalförhållanden

Antal omräknade heltider
I augusti 2024 fanns det 8 251,4 omräknade heltider, tillsvidareanställda, inom Region Värmland, av dessa var 80,1 procent kvinnor och 19,9 procent män. På grund av Region Värmlands mycket allvarliga ekonomiska situation infördes ett anställningsstopp från och med december 2023. Under vissa omständigheter kan undantag från anställningsstoppet beviljas. Effekterna av anställningsstoppet och de pågående omställningsåtgärderna kan ses i utvecklingen av antalet omräknade heltider under 2024. Vid en jämförelse mellan januari 2024 och augusti 2024 så var det en minskning av 173,8 omräknade heltider. Antalet omräknade heltider, visstidsanställda, uppgick till 422,9 personer i augusti 2024, varav 70,6 procent var kvinnor och 29,4 procent var män. Antalet visstidsanställda ökar under sommarmånaderna, vid jämförelse med motsvarande månad 2023 är antalet omräknade heltider 115,4 färre.

Sjukfrånvaro
Under perioden uppgick sjukfrånvaron till 6,7 procent, vilket var högre jämfört med motsvarande period 2023 då sjukfrånvaron uppgick till 6,1 procent. För kvinnor var sjukfrånvaron 7,4 procent och för män var sjukfrånvaron 4,2 procent. Tidiga insatser, friskfaktorer och ett aktivt rehabiliteringsarbete är viktiga åtgärder för att sänka sjukfrånvaron. Aktuellt hälsoläge är en modell som används för att tidigt kunna sätta in åtgärder för att minska sjukfrånvaro och förebygga ohälsa. Implementering av digitalt arbetssätt inom anpassning och rehabilitering har fortsatt under perioden.

Miljömässig hållbarhet inom Hållbar organisation

Prognos för måluppfyllnad för miljömässig hållbarhet inom Hållbar organisation.

Indikatorer – miljömässig hållbarhet

Nämndernas resultatmål och prognos för måluppfyllnad – miljömässig hållbarhet

Nedan återges ett urval av pågående eller genomförda aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidra till måluppfyllnad för nämndernas resultatmål, och därmed medverkar till den miljömässiga hållbarheten under effektmålet Hållbar organisation delvis uppnås. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas delårsrapporter.

Kompletterande information - miljömässig hållbarhet

Övergripande miljöarbete

Under 2024 ligger särskild vikt på insatser som bidrar till hälsosamma miljöer. Arbetet med en ny miljöplan med mål från 2026 har påbörjats. Material för att införa miljöronder som stöd i miljöarbetet på vårdcentralerna har färdigställts. Ett nytt inrapporteringsverktyg för miljö- och klimatdata har utvecklats, inklusive ett externt visualiseringsverktyg.

Resor och transporter

Under delåret 2024 har flera initiativ inom resor och transporter genomförts. En resvanundersökning och fokusgrupp genomfördes för att främja hållbara patient- och besöksresor. En kommunikationsinsats på Centralsjukhuset i Karlstad påbörjades med syftet att uppmuntra medarbetare att testa andra färdsätt än bil.

Avfallshantering och resursförbrukning

Flera insatser och händelser under delåret bidrar till att minska det brännbara (rest)avfallet och öka materialåtervinningsgraden, vilket sänker våra avfallskostnader. Flera verksamheter har fått stöd i att utöka sin avfallssortering. En ny lösning för sekretesspappershantering har införts. Utifrån Region Värmlands minskningslista har åtgärder genomförts som är ekonomiskt fördelaktiga. Ett avtal har tecknats på riskavfallsbehållare av återvunnen plast och biokomposit, för ett minskat klimatavtryck.

Fastigheter

En grönplan med ekosystemtjänstanalys för Arvika sjukhusområde färdigställdes under våren. För en hållbar resursförbrukning inom vår fastighetsförvaltning pågick arbete för att både förbättra nyttjandegraden av fastighetsbeståndet och att minska miljöavtrycket. Målet om köpt energi om ≤ 135 kWh/m2 per år kommer att nås om inget oförutsett sker under resterande år.

Måltidsförsörjning

I det ekonomiskt ansträngda läget prioriteras inom måltidsförsörjningen insatser för att minska matsvinn och klimatavtryck, samtidigt som god hälsa främjas. Ett nyskapat matråd för Region Värmland planerar besök och aktiviteter för att främja närproducerade livsmedel inom våra avtal.

Läkemedel

För ett minskat miljöavtryck från läkemedelsanvändningen pågår insatser för att utbilda och informera om läkemedels miljöpåverkan och hur den kan minskas. Informationsinsatser till patienter, besökare och befolkning pågår för att få fler att välja receptfria läkemedel vid kortare behandlingar och att lämna överblivna läkemedel till apotek. Regionövergripande riktlinjer för hantering av cytostatika och potentiellt toxiska läkemedel har tagits fram och kommer att implementeras under hösten.

Regional utveckling

Arbetet med en insatsplan för Grön omställning resulterade i skriften “Värmländska möjligheter i den gröna omställningen”, som ska fungera som diskussionsunderlag för prioriterade delmål och insatser. I april publicerades även skriften “Elkraft Värmland – En lägesbild av utveckling, konkurrenskraft och energibehov i den gröna omställningen”, som belyser elbehov, produktion och nätkapacitet utifrån näringslivets behov.

4.5 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Enligt kommunallagen ska en region ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten. Därför planerar Region Värmland långsiktigt för att skapa ekonomisk stabilitet över fler budgetperioder samtidigt som värmlänningarna får en god hälso- och sjukvård och tandvård, kollektivtrafik samt regional utveckling och kultur och bildning. Begreppet god ekonomisk hushållning har enligt kommunallagen både ett finansiellt och ett verksamhetsperspektiv. Det fleråriga perspektivet är viktigare än det enskilda räkenskapsåret.

Det så kallade balanskravet innebär att om balanskravsresultatet för ett räkenskapsår är negativt så ska det enligt kommunallagen regleras under de närmast följande tre åren. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att det dessutom krävs ett positivt ekonomiskt resultat som är tillräckligt för att klara av kommande investeringar, återbetala lån, klara av pensionsåtagandet och inte skjuta kostnader till kommande generationer.

God ekonomisk hushållning i Region Värmland innebär:

• Att Region Värmlands finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås
• Att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt
• Att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer.

4.5.1 Utvärdering av god ekonomisk hushållning

Efter analys av utfallet per augusti 2024 kan ur ett finansiellt perspektiv konstateras att resultatmålet Ekonomi i balans inom effektmålet Hållbar organisation visar en negativ trend. Helhetsbedömningen är att Region Värmland ur ett finansiellt perspektiv inte uppnår regionfullmäktiges målsättning, en god handlingsberedskap på kort sikt och en långsiktigt stark ekonomi, sett till utfallet per augusti.

Den finansiella prognosen för helår 2024 indikerar att trenden är fortsatt negativ. En samlad bedömning av resultatmålet Ekonomi i balans inom effektmålet Hållbar organisation indikerar att regionen inte kommer att uppnå regionfullmäktiges målsättning, god handlingsberedskap på kort sikt och en långsiktigt stark ekonomi, för helåret 2024.

God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv utgår från Region Värmlands förmåga att bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. För att säkerställa en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resurser, insatser och resultat. Se kapitlet Region Värmlands effektmål för redovisning av verksamhet och prognos för måluppfyllnad, samt respektive nämnds delårsredovisning.

4.5.2 Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning

4.5.2.1 Genomgång av resultat

Verksamhetens resultat uppgick till 83,8 miljoner kronor, vilket var 270,1 miljoner kronor sämre än budget. Detta berodde på högre personalkostnader och högre kostnader för inhyrd personal än budgeterat. Verksamhetens resultat för motsvarande period föregående år var minus 244,8 miljoner kronor.

Resultat efter finansiella poster uppgick till 412,5 miljoner kronor, vilket var 363,9 miljoner kronor bättre än budget. Resultat efter finansiella poster motsvararande period föregående år var minus 104,7 miljoner kronor.

Orealiserade värdeförändringar på finansiella omsättningstillgångar påverkar regionens resultat med 508,6 miljoner kronor och beror på årets uppgång på de finansiella marknaderna. Utfallet för motsvarande period föregående år var 423,8 miljoner kronor.

För helåret bedöms verksamhetens resultat uppgå till minus 111,8 miljoner kronor, vilket är 469,8 miljoner kronor högre än budget. Detta beror främst på höga kostnader för bemanning inom hälso- och sjukvården samt höga kostnader för trafikavtal till följd av inflationen.

4.5.2.2 Verksamhetens nettokostnader

I verksamhetens nettokostnader ingår verksamhetens intäkter, kostnader och avskrivningar.

Verksamhetens nettokostnader uppgick till 7 773,0 miljoner kronor, vilket var 23,8 miljoner kronor (0,3 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Periodens budgeterade nettokostnader var 7 408,7 miljoner kronor.

Verksamhetens nettokostnader bedöms uppgå till 11 973,0 miljoner kronor vid årets slut, vilket är 687,0 miljoner kronor högre än budgeterat.

4.5.2.3 Verksamhetens intäkter

I verksamhetens intäkter ingår verksamheternas externa intäkter, till exempel patientavgifter och biljettintäkter. Riktade statsbidrag och andra anslag kan ges för att utföra specifik verksamhet och förutsätter att motsvarande kostnader uppstår.

Verksamhetens intäkter uppgick till 1 508,9 miljoner kronor, vilket var 94,7 miljoner kronor högre (6,7 procent) än föregående år, detta beror främst på ökade patientavgifter till följd av fullmäktiges beslut av höjda patientavgifter, samt förändrad prissättning inom kollektivtrafiken.

Verksamhetens intäkter är 61,1 miljoner kronor högre än budget, detta beror främst på ökade riktade statsbidrag och ökade patientavgifter.

För helåret bedöms intäkterna uppgå till 2 308,4 miljoner kronor, vilket är 130,9 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen består främst av ökade riktade statsbidrag och ökade patientavgifter.

4.5.2.4 Verksamhetens kostnader

I verksamhetens kostnader ingår bland annat personalkostnader, köp av verksamhet, köp av tjänster, läkemedel och material och varor.

Verksamhetens kostnader uppgick till 9 014,3 miljoner kronor, vilket var 129,4 miljoner kronor (1,5 procent) högre än föregående år.

För helåret bedöms verksamhetens kostnader uppgå till 13 875,5 miljoner kronor vilket är 814,1 miljoner kronor högre än budgeterat.

Nedan följer en mer ingående beskrivning av de olika kostnadsslagen.

4.5.2.4.1 Personalkostnader

Personalkostnaderna uppgick till 4 651,2 miljoner kronor, vilket var 166,4 miljoner kronor (3,7 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Lönekostnaderna (exklusive sociala avgifter) uppgick till 2 795,0 miljoner kronor, vilket var 38,6 miljoner kronor (1,4 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Pensionskostnaderna (exklusive löneskatt och finansiella kostnader) uppgick till 779,0 miljoner kronor, vilket var 125,4 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. De högre pensionskostnaderna beror på inflationen som resulterade i höjning av prisbasbeloppet som i sin tur används för att värdesäkra pensionerna.

Sociala avgifter och löneskatt uppgick till 1 039,0 miljoner kronor, vilket var 28,4 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år.

Personalkostnaderna var 334,7 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen består främst av bemanning inom hälso- och sjukvården.

För helåret bedöms personalkostnaderna uppgå till 7 191,9 miljoner kronor vilket är 485,2 miljoner kronor högre än budgeterat. Avvikelsen består främst av bemanning inom hälso- och sjukvård.

Vid analys av personalkostnader bör även hänsyn tas till kostnader för inhyrd personal. Se vidare under avsnittet ”Verksamhetsanknutna tjänster och inhyrd personal”.

4.5.2.4.2 Köp av verksamhet

Kostnaderna för köp av verksamhet uppgick till 1 644,4 miljoner kronor, vilket är 18,2 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde på att kostnaderna för kollektivtrafik och kostnader för köpt vård ökat.

Kostnaden för köp av verksamhet var 82,9 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen består främst av köpt hälso- och sjukvård och högre kostnader för trafikavtal till följd av inflationen.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 2 496,5 miljoner kronor, vilket är 162,4 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen beror främst på köpt hälso- och sjukvård samt höga kostnader för trafikavtal.

4.5.2.4.3 Verksamhetsanknutna tjänster och inhyrd personal

Kostnaderna för verksamhetsanknutna tjänster uppgick till 315,0 miljoner kronor, vilket är 33,7 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år.

Förändringen i kostnader berodde främst på minskade kostnader för inhyrd personal då nytt nationellt avtal med standardiserade priser infördes under våren. Förändringen berodde också på nationellt förändrad kontoplan för hantering av bidrag till kommunalförbund, vilka ska ses som köp av tjänst. Dessa hanterades tidigare som lämnade bidrag.

Kostnaderna för verksamhetsanknutna tjänster var 152,5 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen berodde på hälso- och sjukvårdens modell för att budgetera kostnaderna för inhyrd personal som innebär att alla kostnader för bemanning budgeteras inom kostnadsslaget för personalkostnader, då avsikten är att sträva mot ett oberoende av hyrpersonal.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 486,9 miljoner kronor, vilket är 243,1 miljoner kronor högre än budgeterat. Avvikelsen beror på hälso- och sjukvårdens modell för budgetering av inhyrd personal.

Kostnaderna för inhyrd personal uppgick till 138,1 miljoner kronor, vilket var 57,7 miljoner kronor (29,5 procent) lägre än motsvarande period föregående år.

Kostnaden för inhyrd personal avsåg främst inhyrda läkare (136,0 miljoner kronor) och inhyrda lärare (2,0 miljoner kronor).

För helåret bedöms kostnaderna för inhyrd personal uppgå till 208,5 miljoner kronor, vilket är 202,7 miljoner kronor högre än budgeterat.

4.5.2.4.4 Läkemedel

Kostnaderna för läkemedel uppgick till 958,8 miljoner kronor, vilket var 42,1 miljoner kronor (4,6 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde främst på högre kostnader för förmånsläkemedel, det vill säga läkemedel förskrivna på recept.

Kostnaden för läkemedel var 31,0 miljoner kronor högre än budget.

Det är framför allt kostnaderna för receptläkemedel som ökar, läkemedelsbehandling för ADHD, hjärta-kärl, diabetes samt för vissa ovanliga sjukdomar. Kostnaden för läkemedel som köps in för användning i vårdverksamheten har minskat mot föregående år.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 1 420,3 miljoner kronor, vilket är 65,4 miljoner kronor högre än budget.

4.5.2.4.5 Material och varor

Kostnaderna för material och varor uppgick till 415,1 miljoner kronor, vilket var 9,6 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än motsvarande period föregående år. Minskningen berodde främst på minskade kostnader för intensivvårdsmaterial, sjukvårdsmaterial samt livsmedel. Kostnaderna för material och varor var 8,7 miljoner kronor högre än budget.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 667,3 miljoner kronor, vilket är 51,1 miljoner kronor högre än budgeterat. Avvikelsen består främst av material och varor inom hälso- och sjukvården då en kostnadsökning förväntas för reagenser och lab-material som behövs i samband med höstrelaterade infektioner som exempelvis RS-virus, influensa och vinterkräksjuka - calicivirus.

4.5.2.4.6 Lämnade bidrag

Kostnaderna för lämnade bidrag uppgick till 167,0 miljoner kronor, vilket var 27,4 miljoner kronor (14,1 procent) mindre än föregående år.

Minskningen berodde främst på nationellt förändrad kontoplan för hantering av bidrag till kommunalförbund, vilka nu ses som köp av tjänst istället.

Kostnaden för lämnade bidrag var 15,0 miljoner kronor lägre än budget.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 252,4 miljoner kronor, vilket är 11,5 miljoner lägre än budgeterat.

4.5.2.4.7 Övriga verksamhetskostnader

Övriga verksamhetskostnader består av lokal- och fastighetskostnader, reparation och underhåll, leasing av fordon, transporter, post- och telekostnader, försäkringar och övriga kostnader.

Kostnaderna uppgick till 862,8 miljoner kronor, vilket var 26,7 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än motsvarande period föregående år. Avvikelsen beror främst på minskade kostnader för resor, konsultkostnader för projekt Nya CSK och underhåll.

Övriga verksamhetskostnader var 170,6 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen beror främst på att utvecklingsarbeten inte startat som planerat delvis beroende av det ekonomiska läget för Region Värmland.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 1 360,2 miljoner kronor, vilket är 181,6 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på att kommande utvecklingsarbeten inte beräknas starta som planerat.

4.5.2.5 Avskrivningar

Avskrivningar används inom redovisning för att fördela kostnaden för en tillgång under tillgångens nyttjandeperiod.

Kostnaderna uppgick till 267,6 miljoner kronor vilket var 11 miljoner kronor (3,9 procent) lägre än föregående år. Kostnaden som avser byggnader och markanläggningar var lägre jämfört med föregående år och berodde främst på att antalet avslutade investeringar var lågt samt en undanträngningseffekt orsakat av projektet Nya CSK. Kostnaden som avser finansiell leasing var högre än föregående år och berodde främst på ett nytt finansiellt hyresavtal. Kostnaden var 1,2 miljoner högre än budget.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 406,0 miljoner kronor, vilket är 3,9 miljoner kronor högre än budget.

4.5.2.6 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

Den huvudsakliga finansieringen av Region Värmlands verksamhet kommer från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag.

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning var sammantaget 4,7 procent högre än motsvarande period föregående år.

Skatteintäkterna uppgick till 5 292,8 miljoner kronor, vilket var 95,9 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år.

Periodens budgeterade skatteintäkter uppgick till 5 280,0 miljoner kronor.

För helåret bedöms skatteintäkterna uppgå till 7 952,0 miljoner kronor, vilket är 32,0 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen beror på en högre skatteprognos för 2024, på grund av en starkare utveckling av skatteunderlaget vilket hänger ihop med ny information kring arbetsmarknad och lönesummor gällande första halvåret.

Generella statsbidrag och utjämning uppgick till 2 564,0 miljoner kronor, vilket var 256,5 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde framför allt på högre intäkter i utjämningssystemet samt högre läkemedelsbidrag.

Periodens budgeterade intäkter för generella statsbidrag och utjämning var 2 482,7 miljoner kronor.

För helåret bedöms generella statsbidrag och utjämning uppgå till 3 909,2 miljoner kronor, vilket är 185,2 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen beror främst på ett sektorbidrag till hälso- och sjukvården som beslutades under våren 2024.

4.5.2.7 Finansiella intäkter och kostnader

I finansiella intäkter och kostnader ingår realiserad avkastning från pensionsmedelsförvaltningen samt orealiserade vinster och förluster på grund av marknadsförändringar. Enligt gällande lagstiftning ska finansiella instrument värderas till verkligt värde om de innehas för att ge avkastning eller värdestegring. Värdering till verkligt värde påverkar resultatet för Region Värmland.

Finansiella kostnader innehåller kostnader för upplåning och för ränteuppräkning av pensionsskulden, inklusive löneskatt, enligt KPA Pensions senaste prognos.

Region Värmland redovisar ett positivt finansnetto på 328,7 miljoner kronor, vilket var 188,6 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Finansnettot var 634,0 miljoner kronor bättre än budget.

För att hantera regionens pensionsåtagande till våra nuvarande och tidigare anställda förvaltar regionen en långsiktig pensionsmedelsportfölj. Portföljens innehav marknadsvärderas löpande, enligt gällande lagstiftning, och påverkas av svängningarna på de finansiella marknaderna, vilket i sin tur påverkar de finansiella intäkterna och kostnaderna.

Finansiella intäkter uppgick till 677,0 miljoner kronor vilket var 247,6 miljoner kronor högre än föregående år. De finansiella intäkterna var 674,3 miljoner kronor högre än budget. Avvikelserna beror på värdeförändringar i pensionsmedelsportföljen.

Finansiella kostnader uppgick till 348,3 miljoner kronor vilket var 59,0 miljoner kronor högre än föregående år. Avvikelserna beror till största del på högre kostnader för värdereglering av pensionsskulden på grund av hög inflation. De finansiella kostnaderna var 40,3 miljoner kronor högre än budget.

4.5.2.8 Pensionsmedelsförvaltning

Regionfullmäktige fastställer årligen hur mycket som ska tillföras pensionsfonden.

Värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen vid periodens slut hade ett anskaffningsvärde motsvarande 4 792,1 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 7 140,7 miljoner kronor. Bokfört värde var 7 140,7 miljoner kronor.

Vid periodens slut var marknadsvärdet på de värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen fördelat på 64 procent aktier och 36 procent räntebärande värdepapper. Enligt Region Värmlands riktlinjer får andelen aktier uppgå till högst 70 procent av förvaltat belopp. Portföljens totala avkastning under 2024 har varit 11,1 procent.

Tabellen nedan visar totalportföljens och de underliggande tillgångsslagens utveckling under den senaste perioden samt utvecklingen över längre tidsperioder i förhållande till sina jämförelseindex enligt placeringsplicyn.

*25 % SPRX, 30 % MSCI World, 5 % MSCI EM, 20 % SSVX3M+2 %, 20 % SHB All Bond (fr.o.m 2012-04-01, dessförinnan OMRX-Total) Fr.o.m. 2024-03-01, 25 % SPRX, 35 % MSCI World, 20 % SSVX3M+2 %, 20 % SHB All Bond

**Avkastning anges på årsbasis för perioder överstigande 12 månader.

***Avkastning på årsbasis sedan start.

Tabellen nedan visar totalportföljens fördelning mellan aktier och räntebärande värdepapper samt de underliggande tillgångsslagens andel av totalportföljen och dess avvikelse mot beslutade limiter i placeringspolicyn.

4.5.2.9 Låneskuld och likvida medel

Regionfullmäktige har fastställt Region Värmlands låneram till 2 000 miljoner kronor för 2024.

Region Värmlands lånevolym uppgick till 520,0 miljoner kronor.

Region Värmlands upplåning sker till en genomsnittsränta på 2,0 procent och har idag räntebindningsavtal om totalt 400 miljoner kronor. Syftet med räntebindningsavtalen är att skapa framförhållning när det gäller en ränteuppgångs påverkan på organisationens ekonomi och att skapa en ökad flexibilitet i den löpande skuldförvaltningen för beslutade investeringar.

Region Värmlands utgående likvida medel uppgick till 610,0 miljoner kronor.

4.6 Balanskravsresultat

Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Om kostnaderna är större än intäkterna ett enskilt räkenskapsår uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre påföljande åren. Balanskravsutredningen i delårsrapporten bygger på helårsprognos.

Prognosen för årets balanskravsresultat visar ett resultat som uppgår till minus 465,4 miljoner kronor.

Region Värmland förfogar över en resultatutjämningsreserv (RUR) på 365,3 miljoner kronor som efter regionfullmäktiges beslut kan nyttjas enligt fastställt Reglemente för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv. Handlingsplan för återställande av tidigare års negativt balanskravsresultat återfinns i beslutad regionplan 2025.

Balanskravsutredning per 31 augusti redovisas i resultaträkningens not 10.

En bedömning av balanskravsresultatet utifrån helårsprognosen visas nedan.

5. Finansiella rapporter

5.1 Resultaträkning

5.2 Balansräkning

5.3 Noter

Inga väsentliga förändringar har skett av övriga ansvarsförbindelser eller solidariska borgensåtaganden som fanns redovisade i senaste årsredovisningen.

6. Drift- och investeringsredovisning

6.1 Driftredovisning

Driftredovisningen ska innehålla en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten. Innevarande års utfall ska även jämföras med föregående års utfall och en redovisning av hur helårsprognosen förhåller sig till den budget som fastställts.

Regionfullmäktige har beslutat om budgetramar för Region Värmlands nämnder. Budgetramarna avser nettokostnader. Nettokostnaden består av verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader och avskrivningar.

Nedan redovisas driftsredovisning per nämnd.

6.1.1 Redovisningsprinciper

Driftredovisningen är upprättad med ett pålägg för kollektivavtalad pension och avtalsförsäkringar utifrån den anställdes ålder samt bokförd internränta för kapitalkostnader. Pålägget och internräntan följer Sveriges kommuner och regioners (SKR) rekommendationer.

6.2 Nämndanalyser

Nämndanalyserna innehåller nämndernas kortfattade kommentarer till avvikelse mot tilldelad nettokostnadsram (överskott/underskott) på delårsresultat och helårsprognos. För djupare analys hänvisas till nämndernas egna delårsrapporter.

Regionstyrelsen

Nämnden visade ett överskott på 70,5 miljoner kronor. Överskottet berodde på omställningsarbetet och medel till förfogande som ännu inte använts.

Helårsprognosen visar ett överskott på 65,9 miljoner kronor.

Hälso- och sjukvårdsnämnd

Nämnden visade ett underskott på 416,8 miljoner kronor. Underskottet beror främst på för höga bemanningskostnader. Ett omställningsarbete pågår och neddragningar av personal pågår tillsammans med insatser för att minimera användandet av inhyrd personal.

Helårsprognosen visar ett underskott på 684,1 miljoner kronor.

Regional utvecklingsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 9,5 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på lägre verksamhetskostnader och under året ännu ej utbetalda bidrag.

Helårsprognosen visar därmed ett överskott på 3,5 miljoner kronor [fotnot 5].

Utöver nettokostnadsramen och länstransportsplanen (ram 1 miljard kronor över en tolvårsperiod) hanterar nämnden även medel från anslag 1:1 för regional tillväxtpolitik (ram 155 miljoner kronor). Dessa medel motfinansieras av EU:s strukturfonder, Tillväxtverket och andra aktörer.

Kultur- och bildningsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 7,1 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på kostnader kopplade till aktiviteter som kommer att genomföras under hösten.

Helårsprognosen visar ett överskott på 5,8 miljoner kronor.

Kollektivtrafiknämnd

Nämnden visade ett underskott på 37,3 miljoner kronor. Underskottet berodde främst på högre kostnadsutveckling för trafikavtal, indexnivån i trafikavtalen låg på en högre nivå vid årets ingång än vad som beräknades. Minskat utbud av trafik och användning av färre fordon kompenserade inte den högre indexnivån.

Helårsprognosen visar ett underskott på 79,8 miljoner kronor.

Hjälpmedelsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 0,7 miljoner kronor. Överskottet beror på ramtillskott tidigare år då medel avsatts för bland annat Välfärdsutredningen men som avser satsning god, jämlik och jämställd hälsa. I dagsläget har nämnden inga kostnader för detta och det ingår inte i den verksamhet som delas med kommunerna

Helårsprognosen visar ett överskott på 1,0 miljoner kronor.

Patientnämnd

Nämnden visade ett överskott på 0,5 miljoner kronor. Överskottet förklaras av förändrad inriktning gällande tjänsteresor och möten vilket har lett till minskade rese- och konferenskostnader.

Helårsprognosen visar ett överskott på 0,5 miljoner kronor.

Kost- och servicenämnd

Nämnden visar i nuläget ett överskott på 0,2 miljoner kronor. Överskottet beror i huvudsak på att avropad volym för nämnden har minskat, i kombination med livsmedelspriser som stabiliserats i nivå.

Över- och underskott regleras årligen och fördelas proportionellt utifrån respektive huvudmans andel av den totala årsvolymen. Varje huvudman står för sina kostnader för respektive ledamot och ersättare.

Helårsprognosen visar ett överskott på 0,1 miljoner kronor.

[Fotnot 5] Regionala utvecklingsnämnden har beslutat att ändra sin prognos till +0,5 miljoner kronor efter att delårsbokslutet stängde.

6.3 Investeringsredovisning

Inom Region Värmland delas investeringsutrymmet in i olika delar [fotnot 6]. Projektet Nya CSK, ombyggnaden av Centralsjukhuset i Karlstad, är nyinvesteringar som särredovisas på grund av sin storlek. Nedan redovisas utgifter och prognos för årets investeringar.

Regionfullmäktige beslutade för 2024 om ett utrymme för investeringar på 617,0 miljoner kronor. Av dessa avsåg 95,0 miljoner kronor redan beslutade och pågående investeringar samt nyinvesteringar. 180,0 miljoner kronor avsåg återinvesteringar och 15,0 miljoner var avsatta för nya investeringsbeslut under 2024. Under perioden har Region Värmland investerat för 386,1 miljoner kronor.

För helåret bedöms investeringsprognosen uppgå till 750,0 miljoner kronor, avvikelsen från budget beror på projekt Nya CSK. Projektet, som genomförs i samarbete med Skanska, löper på bra med snabb framdrift, flera delprojekt är i olika faser där tidplanerna är ständigt rörliga. Utvecklingen för Nya CSK, sedan investeringsramen beslutades för år 2024, innebär att projektet nu prognostiserar en avvikelse på 133,0 miljoner kronor för innevarande år, den totala investeringsramen för projektet förblir dock oförändrad. För regionens övriga investeringar bedöms utvecklingen vara i enlighet med budget.

[Fotnot 6] Projektet Nya CSK, ombyggnaden av Centralsjukhuset i Karlstad är nyinvesteringar som särredovisas på grund av sin storlek.

7. Budgetväxlingar

Omfördelning av budgetramar (budgetväxlingar) mellan nämnder ska alltid beslutas av alla berörda nämnder samt av regionstyrelsen. Tabellen nedan visar beslutade budgetväxlingar till och med augusti månad.

8. Ordlista

Anläggningstillgång
Tillgång avsedd för stadigvarande innehav såsom byggnader och inventarier.

Avskrivning
Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgång för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd.

Avsättning
Förpliktelser som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Ett exempel är avsättningar för pensioner.

Balanskrav
Intäkterna ska vara lika stora eller större än kostnaderna.

Balansräkning
Sammanställning över tillgångar, skulder och eget kapital vid en viss tidpunkt, till exempel på bokslutsdagen.

Bemanningskostnad
Kostnader för personal plus kostnader för inhyrd personal.

Diskonteringsränta (kalkylränta)
Används för att nuvärdesberäkna framtida betalningar.

Driftbudget/driftredovisning
Budget och redovisning av kostnader och intäkter som tillhör den löpande verksamheten.

Eget kapital
Skillnaden mellan redovisade tillgångar och redovisade avsättningar/skulder enligt balansräkningen.

Effektmål
Regionfullmäktiges långsiktiga och övergripande mål. Antas varje mandatperiod och fastställs varje år.

Ekonomi i balans
Skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal utjämning ska täcka verksamhetens nettokostnader och investeringsbehov.

Extraordinära kostnader/intäkter
Tre kriterier ska vara uppfyllda för att händelsen ska betraktas som extraordinär: händelsen saknar samband med ordinarie verksamhet, inträffar inte ofta eller regelbundet och uppgår till väsentligt belopp.

Finansnetto
Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen.

Finansiella intäkter och kostnader
Exempel på finansiella intäkter och kostnader är räntor på fordringar och skulder, kursvinster och kursförluster samt utdelning på aktier och andelar, både realiserade och orealiserade.

Indikator
Mätbart värde vars utfall är ett av flera underlag som används för att beskriva tillstånd, följa utveckling och prognosticera eller bedöma måluppfyllnad för mål. Kan vara kvalitativ eller kvantitativ.

Intern kontroll
Utgår från genomförda riskanalyser och är ett stöd för regionstyrelsen och nämnderna i styrningen av verksamheterna.

Internränta
Kalkylmässig beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Regionen använder sig av SKR:s förslag på internräntesats.

Intäkt
Periodiserad inkomst. Värdet av periodens utförda prestationer.

Investeringsbudget/redovisning
Budget och redovisning av investeringar i anläggningstillgångar till exempel fastigheter, utrustning.

Jämförelsestörande post
Intäkter eller kostnader som påverkar jämförbarheten med föregående år.

Kapitalkostnad
Benämning för internränta och avskrivning.

Kassaflödesanalys
Analys som redovisar tillförda medel, använda medel samt förändring av rörelsekapital och likvida medel.

Kortfristiga fordringar och skulder
Förfaller till betalning inom ett år från balansdagen.

Kostnad
Periodiserad utgift. Värdet av periodens förbrukade resurser.

Likvida medel
Medel i kassa, disponibla tillgodohavanden hos banker eller motsvarande institut, samt kortfristiga likvida placeringar.

Likviditet
Betalningsförmåga på kort sikt.

Nettokostnader
Skillnaden mellan verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Finansieras med skattemedel och generella statsbidrag.

Nettokostnadsram/budgetram/ram
Tilldelat ekonomiskt utrymme att bedriva verksamhet inom.

Nettokostnadsutveckling
Procentuell jämförelse av nettokostnad med motsvarande period förgående år.

Nyinvesteringar
Investeringar som innebär att ny funktionalitet tillförs och som långsiktigt får påverkan på verksamhetens inriktning. Nyinvesteringar överstigande en miljon kronor hanteras av regionstyrelsen.

Omsättningstillgång
Tillgångar som innehas kortare tid.

Pensionsskuld
Upptas i balansräkningen endast till den del av pensionsskulden som upparbetats från och med 1998. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse.

Periodisering
Kostnader och intäkter ska relateras till den period de uppstår (månad och år) så att ett rättvisande resultat redovisas

Resultat
Intäkter minus kostnader. Resultatet blir ett överskott (+) eller ett underskott (-).

Resultatmål
Nämndernas mål som ska bidra till att regionfullmäktiges effektmål nås. Kan vara ett- eller fleråriga. Beslutas i nämndens Svar på planeringsdirektiv och fastställs efter beslut om Regionplan och budget. Vissa resultatmål inom effektmålet Hållbar organisation är regiongemensamma.

Resultaträkning
Sammanställning av periodens intäkter och kostnader. Skillnaden mellan intäkter och kostnader utgör periodens resultat.

Återinvesteringar
Syftet med återinvesteringar är att bibehålla status på befintliga investeringar. Löpande återinvesteringar hanteras och beslutas av förvaltningen och ska finansieras inom befintlig ram.

9. Bilageförteckning

• Region Värmlands delårsrapport 2024
• Bilaga 1: Regionstyrelsens delårsrapport (pdf) Pdf, 600 kB.
• Bilaga 2: Hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapport (pdf) Pdf, 2 MB.
• Bilaga 3: Kollektivtrafiknämndens delårsrapport (pdf) Pdf, 1 MB.
• Bilaga 4: Regionala utvecklingsnämndens delårsrapport (pdf) Pdf, 908 kB.
• Bilaga 5: Kultur- och bildningsnämndens delårsrapport (pdf) Pdf, 546 kB.
• Bilaga 6: Patientnämndens delårsrapport (pdf) Pdf, 636 kB.
• Bilaga 7: Kost- och servicenämndens delårsrapport (pdf) Pdf, 762 kB.
• Bilaga 8: Hjälpmedelsnämndens delårsrapport (pdf) Pdf, 529 kB.

Om delårsrapporten

Läs om delårsrapporten.