Så går omställningen - nationellt och regionalt

I hela landet pågår omställningen till en god och nära vård. Samtidigt står vården inför stora utmaningar kring bland annat kompetensförsörjning och tillgång på vårdplatser. Hur kan omställningen bidra till att lösa hälso- och sjukvårdens dilemma? Här är en lägesrapport om läget i landet och i Värmland.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Socialstyrelsen har nyligen publicerat rapporter som beskriver hur omställningsarbetet till nära vård ser ut i landet. Lisbeth Johansson-Löpare är samordnare för nära vård på SKR.

– Vi har byggt en stabil grund där kommuner och regioner har samsats om vart vi ska. På länsnivå har det byggts upp både samverkans- och utbildningsnivåer och på verksamhetsnivå sker många intressanta projekt. Men i den ordinarie verksamheter står många fortfarande i startblocken. Vi måste börja målgruppsanpassa våra insatser till de som har behov. Vi har hittills jobbat med att en tjänst ska passa alla vilket resulterar i att den inte passar någon.

Rapporterna lyfter att ett nästa steg är att börja breddinföra nya arbetssätt som man ser fungerar.

– Vi har grunden klar och behöver nu skala upp och komma till verkstad för att få till systemeffekter av det vi har gjort, säger Lars Almroth, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Västmanland.

Stora regionala skillnader och önskan om ökad formell styrning

Socialstyrelsens uppföljning sammanfattar fyra övergripande punkter om läget i landet.

1. Det är stora regionala skillnader. Vissa regioner har tyngd på digitalisering, andra fokuserar på samverkan och några på fast läkarkontakt. Variationen av hälsofrämjande aktiviteter är stor.
2. Det är dags att börja breddinföra nya arbetssätt. För att ta steget från projektverksamhet till större förändring och för att låta de nya arbetssätten bli ordinarie verksamhet måste en mer formell styrning till.
3. Andelen personer med fast läkarkontakt varierar mycket i landet. Några regioner redovisar att de har eller planerar att ge primärvården mer resurser.
4. Resonemang om primärvård som hel vårdnivå.

– Vi måste få lov att testa och prova men också våga lägga bort det som inte fungerar och satsa på det som fungerar. Vi är nu i den fasen i omställningen där vi måste sprida och skala upp det som fungerar, säger Lars Almroth, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Västmanland.

Socialstyrelsens uppföljning av omställningen till god och nära vård 2023 (pdf via socialstyrelsen.se)

Generella framgångsfaktorer som bör spridas i hela landet

I SKR:s årsberättelse 2022/2023, nästa steg i omställningen till nära vård, beskrivs hur nya arbetssätt för att stödja skiftet fortsätter ta form. Omställningsarbetet har nu kommit så långt att det går att identifiera generella framgångsfaktorer och arbetssätt som bör spridas i hela landet. Det handlar till exempel kommuners och regioners arbete med en gemensam plan för primärvård, samverkan kring särskilda målgrupper som barn och unga eller äldre, samt stärkta relationer och samarbete mellan primärvård och specialiserad vård.

Trender från årsberättelsen

• Förbättrade relationer stärker samverkan över organisationer.
• Det finns nu dubbelt så många gemensamma handlingsplaner i länen sen förra mätningen.
• Mer strategiskt arbete med personcentrering och delaktighet pågår.
• Vården blir tillgänglig på nya sätt, bland annat med hjälp av digitalisering.
• Fortsatt utveckling av arbetet med kontinuitet och fasta kontakter.
• Mer fokus på hälsofrämjande och preventiva insatser.

Nästa steg i omställningen till Nära vård 2022/2023 (skr.se)

Behov av tydligare styrning nationellt och regionalt

För att omställningen ska få större genomslag i verksamheterna bedömer Socialstyrelsen att den centrala styrningen behöver utvecklas med en tydligare förankring i linjeverksamheten. Regioner och kommuner behöver i ökad utsträckning styra genom formella uppdrag till verksamheterna för att inkludera både offentliga och privata utförare.

– För att omställningen ska bli verklighet blir en tydlig ledning och styrning, som står bakom och aktivt leder omställningen, allt viktigare ju längre fram i arbetet vi kommer, säger Kristin Törnqvist, samordnare för nära vård i Värmland.

Hela Värmland ställer om

I Värmland pågår omställningen på olika nivåer. Ett exempel är i västra Värmland där kommunerna Arvika, Årjäng, Säffle och Eda tillsammans med regionen tillåter ett mer testbaserat arbetssätt för att snabbare nå målbilden och för att kunna utmana lagar och regler. Styrgruppen består av de fyra kommuncheferna och hälso- och sjukvårdsdirektör Lena Gjevert.

– Lyckade arbetssätt som vi testar här kan anpassas till andra verksamheter och införas i resten av länet, säger Tina Crafoord, ledningsstrateg vid Region Värmland. Ett exempel är de fysiska och digitala ungdomscentraler för åldrarna 7-23 år som vi vill skapa. Som barn och ung med psykisk ohälsa är det idag svårt att navigera kring vem som gör vad i systemet - vad får jag hjälp med hos kommunens socialtjänst, i skolan och vad hjälper vården till med? Vid ungdomscentralerna kommer kompetenser över alla organisatoriska gränser att arbeta tillsammans för att sätta barn och unga vuxna i fokus och för att undvika dubbelarbete. Arbetssättet samlar kompetensen på ett ställe.

– Arbetet med ständiga förbättringar behöver genomsyra hela organisationen och det som fungerar bra behöver skalas upp och om möjligt breddinföras, säger Lena Gjevert, hälso- och sjukvårdsdirektör. Nära vård är inte ett projekt vid sidan om, det är ett sätt att arbeta som passar både invånarna och oss som profession. När vi som leder verksamheten tar gemensamma krafttag och jobbar tillsammans, som vi gör i västra Värmland, blir det verkstad på riktigt!

Länsgemensamt arbete hjälper omställningen framåt

Samtidigt har nätverket för hälso- och sjukvårdsledningen och länets socialchefer valt att fokusera på fyra länsgemensamma processer för att driva arbetet framåt. Det handlar om fallprevention, levnadsvanor, psykisk hälsa barn och unga och minskade förflyttningar.
– Vi har precis startat och samlar nu in kunskap och perspektiv från många led i olika delar av verksamheterna, säger Linnea Grankvist, utvecklingsledare och länssamordnare för nära vård.

Omställningsuppdraget framåt i fyra utvecklingsområden

En samordningsgrupp med representanter från länets kommuner och regionen har i uppdrag att inspirera och stötta verksamheter att accelerera arbetet mot Värmlands målbild. Där ligger fokus på färdplanens fyra utvecklingsområden som vi alla behöver ta hänsyn till i pågående och framtida arbeten för att driva omställningen framåt:

1. Proaktivt, hälsofrämjande och förebyggande arbete
2. Personcentrerat förhållningssätt
3. Överbrygga gränser och mellanrum och samordna våra resurser
4. Digitala verktyg och välfärdsteknik

– Vi behöver säkerställa att vi både nu och framöver tar hänsyn till dessa fyra områden och fundera över om vi tänkt in dem i vårt nya sätt att arbeta, säger Kristin Törnqvist. Har vi bockat av att arbetssättet innebär att vi jobbar personcentrerat, att vi har de samverkansstrukturer som behövs och att vi använder de digitala verktyg vi kan för att underlätta arbetet eller för att göra invånaren mer delaktig? Och kanske viktigast av allt – finns det något vi kan göra tidigare i kedjan så att vår insats kanske helt kan undvikas?

Hur uppfattas omställningsläget i länet?

Vi har frågat några representanter från länet som jobbar med omställningen på olika sätt. Ulrika Nilsson är operativ chef på Centralsjukhuset i Karlstad.

– För att komma framåt måste vi våga utmana våra gamla sätt att arbeta och ha modet att börja testa nytt, säger hon. Vi har flera samverkansgrupper i gång där vi jobbar tillsammans mellan kommun, primärvård och slutenvård. När vi lär känna varandra, varandras utmaningar och vad vi står inför ökar också tilliten och viljan att jobba ihop. Då blir det också så tydligt att vi har patienten tillsammans och vår gemensamma uppgift blir att hjälpa patienten till den vårdnivå där den får bäst hjälp.

Ulrika Vitalis är socialchef på Hammarö kommun.

– Omställningen till en god och nära vård hälsa och omsorg är inte ett projekt, utan ett nytt sätt att arbeta vilket kräver gemensam kraft. I Värmland har vi tagit fram en gemensam målbild och en färdplan som hjälper oss att successivt flytta fram våra positioner. När vi samtidigt hittar kraft att utmana våra kulturer och ställa om till en förändringskultur där vi alltid har individen i fokus kan ingen stoppa oss. Den gemensamma kraften är det som kommer att göra skillnad och vi kan redan se flera fina initiativ som i västra Värmland, men även flera exempel inom det främjande och förebyggande arbetet som gör skillnad. Arbetet är långsiktigt och det är viktigt att vi har tilltro till processen, utmanar vandra, vågar testa och lita på att vi kommer göra skillnad när vi möts i mellanrummen tillsammans för värmlänningen.

Utvecklingsprogram för systemledningen

Direktörsberedningen är den övergripande systemledningen för omställningen till nära vård i Värmland. De deltar i ett utvecklingsprogram lett av Hälsolabb för att öka kunskapen om hur de proaktivt kan styra omställningen i rätt riktning. Johan Quist, forskare och VD för Karlstads universitet Samhällsnytta AB har tillsammans med Anders Printz lett utvecklingsprogrammet.

– Det har varit spännande och utmanande samtal. Vi har bland annat talat om behovet av att kunna ta emot information om hinder i systemet och vidta åtgärder samt att följa systemets resultat och leveranser. Men det är inte lätt att lämna den egna organisationen och träda in i ett gemensamt ledarskap och området behöver definitivt studeras mer ingående, säger Johan.

Utmanande och nyttig omställning som bara börjat

Erica Andrén är kommundirektör i Grums kommun och en del av direktörsberedningen.

– Det har varit en nyttig omställning att tänka systemledning och hur viktiga vi delar är för att skapa en bättre och större helhet. Enligt lagtext ska vi ha oss själva som kommun i fokus när vi fattar beslut, men för att uppnå synergieffekter och mervärde för våra gemensamma medborgare behöver vi tänka nytt och större, men fortsatt i enlighet med vad lagen kräver. Samhällsuppdraget är komplext och vi behöver tänka nytt och med medborgarfokus för att lösa det tillsammans på bästa vis.

Lars Christensen, biträdande regiondirektör Region Värmland.

– Hur leder man ett system som inte en enskild aktör äger men som tillsammans ska skapa värde för alla som bor i Värmland? Det är ingen enkel fråga, men genom att de ledande cheferna i kommunerna och regionen ägnat tid åt att utveckla kunskap kring frågan genom att jobba med konkreta frågeställningar kopplat till nära vård har vi byggt en gemensam insikt om systemledningens betydelse, dess utmaningar och svårigheter, men framför allt, dess möjligheter. En viktig process som bara har börjat!