Barnkonsekvensanalys
Barnkonsekvensanalys används för att säkerställa att barns rättigheter finns med i beslut. Det är ett hjälpmedel för att Region Värmland ska ska uppfylla barnrätten och följa barnkonventionen.
Barnkonventionen är lag i Sverige. När vi fattar beslut som rör barn ska vi alltid bedöma vad som är barnets bästa. Det innebär att vi behöver ta reda på hur beslutet påverkar barnet eller barnen, både positivt och negativt, och att de berörda barnen ska få komma till tals. En bedömning ska göras i varje enskilt beslut utifrån det eller de barn som berörs.
För att kunna göra denna bedömning behövs ett bra underlag. En barnkonsekvensanalys hjälper oss att förstå barnens situation och vilka effekter ett ärende, förslag eller beslut kan få. Analysen ska göras innan vi avgör vad som är bäst för barnet eller barnen.
Vad säger barnkonventionen?
I Barnkonventionen finns 54 artiklar som beskriver barnets rättigheter och hur vi ska arbeta för att uppfylla dessa. Alla artiklar är lika mycket värda. Fyra av artiklarna är så kallade grundprinciper.
När ska barnkonsekvensanalys göras?
Barnkonsekvensanalys ska göras inför beslut som påverkar barn, till exempel vid nya riktlinjer, budgetfrågor eller förändringar i verksamheten. Det gäller beslut i både ledningsgrupper, nämnder och fullmäktige.
Beslut som tydligt gynnar barn behöver inte en omfattande analys, medan beslut där olika intressen krockar kräver en noggrann genomgång av hur barn påverkas på kort och lång sikt.
När barnets bästa har bedömts ska det väga tungt i det slutliga beslutet, både direkt och indirekt.
Vilka kan använda mallen för barnkonsekvensanalys?
Region Värmlands mall för barnkonsekvensanalys ska användas av våra egna verksamheter inför alla beslut som rör barn. Andra organisationer är också välkomna att använda den.
Mallen för barnkonsekvensanalys
Innan du böjar fylla i mallen – kom i håg att ladda ner den och spara den på din egen dator.
Mallen för barnkonsekvensanalysen är fortfarande under utveckling och i slutet av den har du möjlighet att lämna synpunkter.
Vägledning för barnkonsekvensanalys
Nedan finner du frågor vars syfte är att vägleda dig när du fyller i barnkonsekvensanalysen och genomför en bedömning av barnets bästa.
Punkt 1–2 - Behöver ingen vägledning.
Punkt 3 – Ange vem eller vilka som genomfört analysen. Behöver fler involveras, i så fall vilka?
Barnkonventionen är tydlig med att samverkan är mycket viktigt i arbetet med att uppfylla barnets rättigheter. Detta framkommer i artikel 4 och 6.
- Vilka andra aktörer är berörda av frågan?
- Vad ska vi fråga andra aktörer?
- Hur och när ska vi fråga andra aktörer?
- Vilken samverkan finns?
- Hur och när ska samverkan ske?
Punkt 4 – Vilka barn berörs eller påverkas av ärendet eller förslaget och på vilket sätt?
Barnkonventionen gäller alla barn och med barn menas alla upp till 18 år. Det är av största vikt att barn inte diskrimineras och att särskilt utsatta grupper får sina rättigheter tillgodosedda. Detta framkommer bland annat i artiklarna 2, 23 och 30.
- Hur påverkas barn?
- Direkt eller indirekt?
- På lång eller kort sikt?
- Lokalt eller globalt?
- Påverkas olika barn eller grupper av barn lika?
- Finns det särskilt utsatta grupper?
- Behöver särskilda skyddsåtgärder beaktas i handläggningen av ärendet?
- Vilka andra grupper, personer, aktörer berörs av frågan?
- Hur tas hänsyn till likvärdiga villkor, jämlikhet och jämställdhet?
- Har särskild hänsyn tagits till barn som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda?
- Finns intressekonflikt mellan berörda barn?
Punkt 5 – Vilka lagar eller styrdokument berörs av ärendet eller förslaget?
- Vilken lagstiftning utöver barnkonventionen rör frågan som ska prövas?
- Vilka andra styrdokument finns på nationell eller regional eller kommunalnivå?
Punkt 6 – Vad säger barnkonventionen?
I Barnkonventionen finns 54 artiklar som beskriver barnets rättigheter och hur vi ska arbeta för att uppfylla dessa. Artikel 2, 3, 6 och 12 är så kallade grundprinciper. Att beakta de fyra grundprinciperna är ett minimum vid genomförandet av barnkonsekvensanalysen. Här kan du läsa mer om grundprinciperna:
Barnkonventionens grundprinciper
Om ditt ärende berör fler artiklar i barnkonventionen ska även de lyftas in här.
- Vilka artiklar i barnkonventionen är relevanta för frågan?
- Vilka artiklar i barnkonventionen är direkt tillämpliga?
- Vilken ytterligare information behöver inhämtas utifrån artiklarna?
Punkt 7 – Vilka synpunkter har berörda barn?
Barn har rätt till delaktighet och inflytande i frågor som berör dem, både direkt och indirekt. Synpunkter ska inhämtas utifrån en bedömning av barnet ålder och mognad. Detta framkommer i artiklarna 12 och 13.
- Vilka barn ska vi fråga?
- Vad ska vi fråga barnet eller barnen om?
- Hur ska vi fråga barnet eller barnen?
- Hur och när ska barnet eller barnen få information om frågan?
- Om barn inte har varit delaktiga ska du förklara varför.
- Det kan även finnas redan inhämtad information som kan användas.
Punkt 8 – Vilka synpunkter har barnets eller barnens nätverk?
Om barnet inte själv kan höras är det är av särskild vikt att ta in synpunkter från barnets eller barnens nätverk.
- Vilka synpunkter har barnets nätverk? I nätverk kan inräknas till exempel vårdnadshavare, ställföreträdare eller andra viktiga vuxna i barnets närhet, skola, vården, föreningar, organisationer och myndigheter.
- Vad ska vi fråga nätverket om?
- Hur ska vi fråga nätverket?
- Hur och när ska nätverket få information om frågan?
Punkt 9 – Vad säger forskning, teori och praxis, beprövad erfarenhet?
- Finns det forskning som är relevant för frågan?
- Finns det statistik som är relevant för frågan?
- Finns det tidigare genomförda prövningar av barnets bästa i samma eller liknande ärende som vi kan ta del av?
- Vilken erfarenhet finns sedan tidigare som är beprövad som är relevant för den aktuella frågan? Finns det någon med erfarenhet i frågan som vi kan konsultera?
- Finns det annan dokumentation?
Punkt 10 – Analys utifrån ovanstående inhämtad information
- Vilka för- och nackdelar finns det med ärendet eller förslaget utifrån ovanstående inhämtad information?
- Hur förhåller sig ärendet till vad barnet eller barnen framfört?
- Hur beaktas barnets rättigheter enligt barnkonventionen i ärendet?
- Är det någon artikel i barnkonventionen som vi inte kan leva upp till i ärendet?
- Vilka konsekvenser blir det utifrån barnets rättigheter?
- Vilka andra intressen utöver barnets finns? Beskriv dessa intressen.
- Väg barnets bästa i förhållande till andra intressen. Vad väger tyngst och varför?
- Har berörda aktörer samverkat med barnet eller barnen i centrum?
Punkt 11 – Förslag till beslut: Vad är barnets bästa i ärendet eller förslaget enligt den sammanlagda bedömningen?
- Beskriv barnets bästa utifrån analysens resultat.
- Barnets/barnens egna synpunkter ska tas i beaktande.
- Ge förslag till beslut.
- Ska kommunicering ske enligt 25 § Förvaltningslagen?
Punkt 12 – Vilka kompensatoriska åtgärder kan genomföras om ärendet eller förslaget inte är i linje med barnets bästa?
- När andra intressen än barnet bästa väger tyngre i beslutet ska detta särskilt motiveras och kompensatoriska åtgärder ska sättas in så långt det är möjligt.
- Beskriv förväntande negativa konsekvenser och ge förslag på kompensatoriska åtgärder.
- Vid beslut om att kompensatoriska åtgärder ska sättas in, besluta om vem som ansvarar för dessa.
- Beakta barnets åsikter.
Punkt 13 – Återkoppling av ärendet, förslaget eller beslutet
- Hur ges återkoppling till barn och unga som berörs eller som varit delaktiga i analysen?
- Hur ges återkoppling till andra deltagande parter som berörs eller som varit delaktiga i bedömningen eller analysen?
- När genomförs återkopplingen?
- Hur dokumenteras den?
- Vem ansvarar för återkopplingen?
- Hur och när ska barnet eller barnen och eventuella företrädare få information om den fortsatta processen?
Punkt 14 – Uppföljning av ärendet, förslaget eller beslutet
- Hur ska uppföljningen ske?
- När ska uppföljningen ske?
- Hur dokumenteras uppföljningen?
- Vem ansvarar för att uppföljningen sker?
Fler stöddokument
När du gör en barnkonsekvensanalys kan dokumenten nedan ge dig stöd.
Barnrättsperspektiv inom Region Värmland
När du ska genomföra barnkonsekvensanalys ska du titta på vilka artiklar i barnkonventionen som är relevanta för frågan. Här hittar du artiklar kopplade till olika verksamhetsområden som kan finnas både inom regional, kommunal, privat och ideell verksamhet som är till hjälp när du genomför en prövning/barnkonsekvensanalys.
Barnrättsperspektiv inom Region Värmland (pdf) pdf, 259 kB.
Barnrättsperspektiv på inom- och utomhusmiljöer inom hälso- och sjukvården
Del 1 samlar erfarenheter från regionernas arbete för att inspirera till mer enhetligt barnrättsperspektiv i byggprocess och i utvecklingsarbete som rör inom- och utomhusmiljön. Sammanställningen lyfter olika barnrättsliga perspektiv inför planering, åtgärder, renovering och nybyggnation som rör inom- och utomhusmiljöer inom hälso- och sjukvården, men de mer allmänna råden kan användas av andra verksamheter.
Del 1: Barnrättsperspektiv på inom- och utomhusmiljöer inom hälso- och sjukvården (pdf) pdf, 440 kB.
I del 2 finns vägledande checklistor för ett barnrättsbaserat arbete med inom- och utomhusmiljön som kan användas för att säkerställa barnrättsperspektivet vid såväl nybyggnation, ombyggnation och renovering av hälso- och sjukvårdens lokaler.
Del 2: Vägledande checklistor för ett barnrättsperspektiv på inom- och utomhusmiljöer inom hälso- och sjukvården (Word) docx, 215 kB.
Utbildning om hur du gör en barnkonsekvensanalys
Region Värmlands utbildning om barnkonsekvensanalys.
Prövning av barnets bästa – barnkonsekvensanalys (Utbildningsplattformen)