Barnkonventionens grundprinciper

Ingen får diskrimineras oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt.

I svensk lagstiftning finns idag sju diskrimineringsgrunder. Barnkonventionen tar ett steg längre och vidgar skyddet mot diskriminering i skrivelsen "Inget barn får diskrimineras utifrån egendom, börd eller ställning i övrigt". Detta omfattar bland annat bostadsort och socioekonomisk ställning. Barn får inte heller diskrimineras utifrån sin föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.

När vi genomför en barnkonsekvensanalys ska vi särskilt titta på om barn som berörs av beslutet kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. Dessa barn kan vara särskilt utsatta och deras rättigheter behöver särskilt bevakas.

Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.​ Denna artikel fastslår att alla beslut som berör barn ska beakta vad som är barnets bästa i frågan och är grunden till varför vi genomför barnkonsekvensanalyser.

När vuxna fattar beslut eller genomför åtgärder som påverkar barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. En bedömning av barnets bästa innebär att göra en helhetsbedömning om vad som är den bästa möjliga lösningen för barnet eller olika grupper av barn. Det finns inget färdigt facit som kan användas för att avgöra vad som alltid är barnets bästa utan det handlar om att göra en bedömning i varje enskilt beslut utifrån det eller de barn som berörs.​

Syftet är att se till varje barn eller grupp av barn i varje situation. Barnets bästa måste bedömas och fastställas med utgångspunkt i barnets och situationens unika omständigheter. Det finns ingen entydig definition av vad som är barnets bästa. Målet är att göra en helhetsbedömning och komma fram den bästa tänkbara lösningen både i formella och informella beslut. Begreppet är föränderligt över tid.​

I beslut som berör barn ska vad som anses vara barnets bästa väga tungt i avvägning mot andra intressen.

Denna artikel lyfter att verksamheter, till det yttersta av sin förmåga, ska säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Samverkan är en viktig del i detta arbete då barnets rätt till utveckling omfattar en helhetssyn på barnet, där fysisk, mental, psykologisk och social utveckling ingår.​

Denna artikel fastställer att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter utifrån barnets ålder och mognad. En del av barnkonsekvensanalysen handlar om att tillfråga berörda barn om vad de tycker i frågan. I analysen ska barnens åsikter väga tungt. ​