04 33 03 Sittdynor för att bevara hud och vävnad intakt 12 25 06 Sittdynor

Nivå

5

Förskrivare

Leg.arbetsterapeut
Leg.sjukgymnast/leg. fysioterapeut

Målgrupp

1. Barn med funktionsnedsättning som medför svårighet att sitta i och/eller resa/sätta sig från
   sittmöbel.
2. Barn med funktionsnedsättning som använder rullstol eller andra sitthjälpmedel och har behov av ett anpassat sittande.
3. Barn med funktionsnedsättning som löper risk att utveckla eller har utvecklat trycksår.

Kriterier

1. Aktivitetsbegränsning som innebär stora svårigheter att sitta i och/eller sätta sig på och resa sig från sittmöbel i hemmet.
2. Funktionsnedsättning som medför behov av anpassat sittande i rullstol eller andra sitthjälpmedel.
3. Aktivitetsbegränsning i sittande som medför risk för att utveckla trycksår eller har medfört trycksår.

Mål med hjälpmedlet

1. Möjliggöra ett aktivt och/eller bekvämt sittande samt att kunna sätta sig och/eller resa sig från vanlig sittmöbel. Fördröja förskrivning av mer avancerat sitthjälpmedel
2. Möjliggöra ett aktivt och/eller bekvämt sittande i rullstol.
3. Förebygga uppkomst av och att behandla trycksår.

Förskrivning av flera

Grundprincipen är att endast en (1) likvärdig produkt kan förskrivas. Särskilda skäl/funktionella behov kan förekomma som motiverar avvikelser från denna princip.

Övrigt

__________________________________________________________________________________________

Råd i förskrivningsprocessen

Bedömning:

Nortonskalan bör användas vid riskbedömning. 20 poäng eller mindre betyder att trycksårsrisk föreligger och att åtgärder krävs. Var extra noggrann om brukaren har känselnedsättning. Bedöm därefter behovet av dyna utifrån tillverkarens klassning av dynan.

Vid svårare sittproblematik kan anmälan till BUH´s sittkonsult göras.

Individuellt formgjutna sitsar/sittskal kan förskrivas om andra åtgärder såsom uppbyggnader eller byte av dyna inte fungerar. Förskrivningen ska alltid föregås av en dokumenterad sittundersökning och målformulering.

Hudinspektion

När huden inspekteras tänk på:

Huden över benutskott, såsom

• korsben
• hälar
• höftbenskammar
• fotknölar
• armbågar
• bakhuvud
• sittben

Hudens tillstånd, såsom

• torr eller fuktig hud
• sprickbildning
• uppluckring
• ödem
• rodnad
• värmeökning
• förhårdnad

Det är viktigt att utreda hur rodnad eller sår uppkommit. Ev. kan man behöva ändra även andra rutiner/instruktioner samt se över övriga positioner under dag och natt. Utöver sittdyna bör också andra åtgärder utvärderas ex behov av vändschema i säng, annan avlastning, nutrition osv.

Vid trycksår eller risk för trycksår ska samråd ske med sjuksköterska/läkare.

Nutrition

Patienter med allvarlig näringsbrist löper större risk att utveckla trycksår än välnärda patienter. Ett led i att förebygga trycksår är därför att se till att patienten får tillräckligt med näring och dryck.

Utprovning

Upplevelsen av om man sitter bra eller dåligt är individuell. Två dynor med samma tryckavlastande egenskap kan av en person upplevas mycket olika. Det är därför viktigt att även ta hänsyn till den upplevda sittkomforten. Tänk på att förmågan att förflytta sig i och till/från rullstolen kan påverkas av dynan.

Kildyna kan vara ett alternativ om man har behov att justera bäckentippningen.

Uppföljning

Uppföljning ska göras inom lämpligt tidsintervall och med den regelbundenhet som krävs utifrån individens funktionsnedsättning, de omgivningsfaktorer som påverkar användandet av hjälpmedlet samt den riskanalys som gjorts i samband med förskrivning.

Övrigt

Ibland kan det förskrivas flera överdrag för att klara hygien och det kan ibland även vara aktuellt med extra dyna.

Nedsuttna dynor lämnas åter till Barnhjälpmedelscentralen.