Till startsidan

18 30 15 Portabla ramper

Nivå:

2b och 4a
1 (endast för att få in eldriven rullstol i bil)

Förskrivare:

Leg.arbetsterapeut
Leg.fysioterapeut/Leg.sjukgymnast
Hjälpmedelskonsulent (endast för att få in eldriven rullstol i bil)

Målgrupp:

Personer med funktionsnedsättning som förflyttar sig med rullstol.

Kriterier:

  1. Omgivningsfaktorer utanför och/eller i bostaden är så hindrande att personen inte kan förflytta sig med rullstol självständigt eller med annan person.
  2. Ofta återkommande behov av att medföra ramp på annan plats än den egna bostaden. Behovet ska finnas minst 1 g/vecka.
  3. Ofta återkommande behov av att medföra eldriven rullstol i bil. Behovet ska vara regelbundet varje vecka under den snöfria delen av året.

Mål med hjälpmedlet:

  1. Möjliggöra ökad tillgänglighet så att förflyttning med rullstol kan ske självständigt eller med hjälp av annan person.
  2. Möjliggöra självständighet/delaktighet i dagliga livets aktiviteter utanför bostaden.
  3. Möjliggöra att få in eldriven rullstol i bil.

Förskrivning av flera:

Nej

Övrigt:

Behovet i bostaden är oftast tillfälligt eller då behovet inte kan tillgodoses med bostadsanpassning.
Endast portabla ramper kan förskrivas.
Åtgärder som faller under bostadsanpassning och bilanpassning omfattas inte.

För kortvarigt behov (under 4 månader), då hälso- och sjukvårdens kompetens inte krävs, finns möjlighet att hyra enligt fastställd taxa.

_________________________________________________________________________________

Råd i förskrivningsprocessen

Bedömning

En individuell bedömning ligger alltid till grund om behovet kan tillgodoses och bli säkert med portabel ramp eller om personen bör ansöka om bostadsanpassningsbidrag för en fast ramp. Tänk på att det är olika lätt att köra upp/ned beroende på lutningen.

Vid användning av lösa ramper rekommenderas att ramp tas bort efter användning så att trappan blir säkert gångbar. Bedöm om personen själv eller hjälparen klarar att hantera rampen på ett säkert sätt. Tänk på att ramperna väger olika mycket. Till aktiva personer som klarar att hantera ramp självständigt kan lösa lättviktsramper förskrivas.

Bedöm den miljö som rampen ska användas i och hur förflyttningen sker. Om det inte är möjligt att göra en fullständig bedömning av miljön där rampen ska användas, till exempel att rampen används på annan plats än den egna bostaden, ska patienten eller hjälparen tydligt informeras om hur rampen ska användas och om de eventuella risker som finns.

Ramp till en grusad yta kan till exempel vara olämplig om det inte går att köra rullstolen i gruset.

Välj rätt längd på ramp utifrån om personen kör själv, går eller körs i rullstol av hjälpare. Välj rätt längd utifrån totalvikt (person och rullstol) samt vad en eventuell hjälpare klarar. Lutningen får aldrig vara brantare än leverantörens rekommendation. Eftersträva minsta möjliga lutning, dvs så lång ramp som möjligt. En lutning på 1:12 ger större säkerhet för rullstolsbrukare.

För att räkna ut rampens längd mäter man totalhöjden på nivåskillnaden och multiplicerar med lutningen. Tex 14 cm nivåskillnad och man vill ha en lutning på 1:12 multiplicerar du 14 med 12 (14x12= 168). Använd då en ramp som är minst 168 cm lång.

Utprovning

Välj rätt ramp. Fotplattor tar ofta i avåkningskanterna på sidorna av teleskopsramper. Även drivringar kan ta emot. Välja en hel ramp i stället. Om lutningen är för brant kan fotplattorna ta i rampen. Välj en längre ramp eller bedöm om rullstolen kan köras baklänges.

Körteknik och handhavande instrueras och utreds vid förskrivningen.

Uppföljning

Uppföljning ska göras inom lämpligt tidsintervall och med den regelbundenhet som krävs utifrån individens funktionsnedsättning, de omgivningsfaktorer som påverkar användandet av hjälpmedlet samt den riskanalys som gjorts i samband med förskrivning.

Övrigt

Trappa i dåligt skick eller avsaknad av räcke är inte skäl till att förskriva ramp.

Sidan uppdaterad

Hjälpte sidan dig?