Samtal om levnadsvanor

Här hittar du som arbetar med patienter vägledning för att samtala om levnadsvanor.

• Tobak och nikotin
• Alkohol
• Fysisk aktivitet
• Matvanor

Frågorna som ställs i patientformuläret

Till stöd för samtal om levnadsvanor har ett formulär tagits fram som patienten kan fylla i innan eller i samband med ett möte. Frågorna i formuläret:

1. Hur ofta och hur mycket alkohol dricker du?
2. Hur ofta dricker du 4 standardglas eller mer vid samma tillfälle?
   

Gränsvärde för riskbruk

• Mer än 10 standardglas per vecka (gäller både män och kvinnor).
• Mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle.
  

Enkel rådgivning om alkohol

1. Fokusera på alkoholvanor

Förslag på inledning av samtalet:

"Just nu bedöms dina alkoholvanor vara ett riskbruk och det kan ha betydelse för
ditt nuvarande hälsoläge, din eventuella diagnos och behandling. Är det okej om jag
berättar lite om fördelarna med att minska din alkoholkonsumtion?"

Informera om hälsovinster

Minskad alkoholkonsumtion ger positiva effekter på exempelvis; blodtryck, puls,
blodfetter, blodsocker, mag- /tarmfunktioner, immunförsvar, organfunktion, cellbildning, fertilitet, psykisk hälsa, ångest, stress, kognitiva funktioner, sömn, med
mera. Minskad risk för vissa cancersjukdomar och osteoporos. Färre komplikationer
i samband med operation.

Ge generella råd

Minska ditt alkoholintag. Rekommendera patienten att halvera sin konsumtion, utan att gå in på aktuell mängd. En halvering upplevs ofta som ett realistiskt mål. Exempel: Drick varannan vatten, välj svagare eller alkoholfria alternativ.

2. Bedöm patientens motivation och resurser

Förslag på fråga:
"Hur tänker du kring att göra en förändring? Finns det något du kan börja med? När?"

3. Erbjud personcentrerad åtgärd

Om personen önskar ytterligare stöd till förändring så finns följande alternativ i Värmland.

Egenvårdsråd

Tipsa patienten om information på 1177.se

Stöd till förändring

Erbjud alternativ i samråd med patienten:

Dokumentera

Frågorna som ställs i patientformuläret

Till stöd för samtal om levnadsvanor har ett formulär tagits fram som patienten kan fylla i innan eller i samband med ett möte. Frågorna i formuläret:

1. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport?
2. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling eller trädgårdsarbete?
3. Hur mycket sitter du en normal dag om du räknar bort sömn?

Gränsvärden

Otillräcklig fysisk aktivitet är mindre än 150 aktivitetsminuter per vecka.

Hur frågeformuläret hanteras

Enkel rådgivning om fysisk aktivitet

1. Fokusera på fysisk aktivitet

Förslag på inledning av samtalet:

"Just nu bedöms din fysiska aktivitet vara under den nivå som rekommenderas
och det kan ha betydelse för ditt nuvarande hälsoläge, din eventuella diagnos och
behandling. Är det okej om jag berättar lite om fördelarna med ökad fysisk aktivitet?"

Informera om hälsovinster

Ökad fysisk aktivitet ger positiva effekter på exempelvis; livskvalitet, sömn, kognitiva
funktioner (exempelvis koncentration och minne), psykisk hälsa, ångest, stress, smärta, blodtryck, blodsocker, blodfetter med mera. Risken för vissa cancersjukdomar minskar.

Informera om risker med stillasittande

Långvarigt stillasittande kan öka risken för hjärt-, kärlsjukdom, typ 2-diabetes,
övervikt och obesitas, vissa former av cancer och förtida död.

Ge generella råd

Förslag på råd:

• All rörelse räknas. Samla rörelser i vardagen och hitta vardagsaktiviteter.
• Ta rörelsepauser. Några minuter varje halvtimme minskar riskerna med
  långvarigt stillasittande.
• Det är bättre att vara lite fysiskt aktiv än att inte vara aktiv alls.
• Börja med små mängder fysisk aktivitet och öka gradvis frekvens,
  intensitet och varaktighet, med tiden.
• Träna din balans minst två–tre dagar i veckan (gäller vuxna över 65 år).

2. Bedöm patientens motivation och resurser

Förslag på fråga:

• Hur tänker du kring att göra en förändring? Finns det något du kan börja med? När?
• Det finns stöd om du behöver – hur ser du på det?
• Vad har du gjort tidigare som har fungerat för dig?
• Om 6 månader, vad gör du då?

3. Erbjud personcentrerad åtgärd

Om personen önskar ytterligare stöd till förändring så finns följande alternativ i Värmland.

Egenvårdsråd

Tipsa patienten om information på 1177.se

Stöd till förändring

Erbjud alternativ i samråd med patienten:

Dokumentera

Matvanor

Patienter med ohälsosamma matvanor ska erbjudas enkel rådgivning (cirka 2-5 minuter), i syfte att väcka intresse för en förändring och motivera till fördjupad rådgivning eller behandling.

Frågorna som ställs i patientformuläret

Till stöd för samtal om levnadsvanor har ett formulär tagits fram som patienten kan fylla i innan eller i samband med ett möte. Frågorna i formuläret:

1. Hur ofta äter du grönsaker eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)?
2. Hur ofta äter du frukt och bär (färska eller frysta)?
3. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg?
4. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad, godis, chips eller dricker juice eller sockersötade drycker som saft eller läsk?
5. Hur ofta äter du nyckelhålsmärkta fullkornsprodukter som grovt fiberrikt fullkornsbröd, knäckebröd, havregrynsgröt, müsli eller fullkornspasta?
   
6. Hur ofta äter du en huvudrätt baserad på rött kött (nöt, gris, lamm, ren eller vilt) eller charkprodukter (skinka, korv eller bacon) som huvudrätt?
7. Hur ofta äter du en huvudrätt baserad på baljväxter (ärtor, bönor, linser)?

Gränsvärden

Ohälsosamma matvanor indikeras med antal matpoäng. Matpoängen beräknas för de första 4 frågorna om matvanor. Maximal poäng är 12.

• En frisk vuxen person som får 9–12 poäng har sannolikt hälsosamma matvanor.
• Den som får 5–8 poäng har sannolikt måttligt ohälsosamma matvanor.
• Den som har 4 poäng eller lägre äter sannolikt ohälsosamt.

Enkel rådgivning om matvanor

1. Fokusera på matvanor

Förslag på inledning av samtalet:

"Just nu bedöms dina matvanor vara ohälsosamma och det kan ha betydelse
för ditt nuvarande hälsoläge, din eventuella diagnos och behandling. Är det okej
om jag berättar lite om fördelarna med hälsosamma matvanor?"

Informera om hälsovinster

Goda matvanor ger kroppen de näringsämnen den behöver, vilket ger mer ork
och välmående. Det har också positiv påverkan på exempelvis; blodtryck, blodfetter,
blodsocker, mag- /tarmfunktioner, immunförsvar, organfunktion, psykisk
hälsa, kognitiva funktioner (ex. inlärningsförmåga), sömn, med mera. Minskad
risk för vissa cancersjukdomar.

Ge generella råd

Hälsosamma matvanor:

• Välj mer av: grova grönsaker, baljväxter, frukt, bär, fisk, skaldjur, nötter och
  frön. (Grönsaker: två nävar per dag. Frukt: två-tre frukter per dag. Fisk och
  skaldjur: gärna tre gånger i veckan).
• Byt till: Nyckelhålsmärkta produkter, fullkorn (pasta, bröd, gryn), matfetter,
  oljor och magra mejeriprodukter.
• Välj mindre av: Rött kött (ko, gris, lamm, vilt), chark, salt, socker och alkohol.
  Kött och chark bör begränsas till maximalt 500 gram per vecka.
• Ät regelbundet.

2. Bedöm patientens motivation och resurser

Förslag på fråga:

"Hur tänker du kring att göra en förändring? Finns det något du kan börja med? När?"

3. Erbjud personcentrerad åtgärd

Om personen önskar ytterligare stöd till förändring så finns följande alternativ i Värmland.

Egenvårdsråd

Tipsa patienten om information på 1177.se

Stöd till förändring

Erbjud alternativ i samråd med patienten:

Dokumentera

Om metodstödet

Om metodstödet och kontaktperson.