Vaccin och administrering

Primärimmuniseringen omfattar 3 vaccindoser intramuskulärt, den andra dosen ges efter 1-2 månader och den tredje 6-12 månader efter den första dosen. Mer än 95 % av immunkompetenta barn och vuxna utvecklar ett skyddande antikroppssvar efter grundimmunisering med 3 doser. Antikroppssvaret vid hepatit B-vaccination är sämre vid högre ålder, hos rökare, bland män samt vid vissa kroniska sjukdomar som nedsätter immunförsvaret.

Vaccin mot hepatit B i kombination med DTP-Hib-polio, hexavalent vaccin, erbjuds från och med 1 januari 2013 till alla barn i ordinarie barnvaccinationsprogrammet på BVC. Sedan 2005 har detta erbjudits till barn där föräldrar, mor- eller farföräldrar härstammar från land där prevalensen av hepatit B är förhöjd.

Kontroller före och efter vaccination

Provtagning för hepatit B, för att ta reda på om personen har kronisk hepatit B eller redan är immun rekommenderas, före vaccination, till personer från riskgrupper eller länder med intermediär till hög hepatit B prevalens.

Kontroll av antikroppsnivån (anti-HBs) efter vaccination görs en månad efter den tredje vaccindosen och rekommenderas till vuxna individer som utsätts för risk att smittas av hepatit B såsom sexualpartners till personer med hepatit B och dialyspatienter. Även personer där man kan misstänka att ett optimalt immunsvar inte har uppnåtts bör kontrolleras efter vaccination. Generellt rekommenderas inte kontroll av barn och ungdomar.

Nyanlända barn från länder med intermediär till hög prevalens av hepatit B, som inte tidigare är hepatit B vaccinerade, bör kompletteringsvaccineras på BVC (barn till och med 6 år) eller via Vaccination Värmland (barn i åldrarna 6–18 år).

Boosterdos

Behovet av en boosterdos efter genomförd primärimmunisering till i övrigt friska individer är inte helt klarlagt men beräknas vara långvarigt.

Grupper med ökad risk

Grupper med ökad risk för hepatit B-exposition och som erbjuds kostnadsfri hepatit B-vaccination (efter föregående provtagning för hepatit B).

• Personer som injicerar droger.
• Män som har sex med män.
• Sexualpartner till person med hepatit B.
• Familjemedlemmar till person med hepatit B.
• Barn och personal som vistas i samma grupp inom barnomsorgsverksamheten som småbarn (< 6 år) med hepatit B.
• Barn upp till 18 år från länder med medel till hög prevalens av hepatit B.

Det är viktigt att sjukvården, elevhälsan, barnavårdscentraler och andra vårdgivare vid varje kontakt med någon från dessa riskgrupper verifierar att de har ett skydd mot hepatit B och om så inte är fallet ser till att de får nödvändiga vaccinationer.

Övriga riskgrupper

• Patienter med njursvikt och/eller i aktiv uremivård (njurtransplantation och dialysvård).
• Personer med hepatit C.
• Personer med hiv.
• Vårdtagare inom omsorgsverksamhet som kommer i kontakt med personer med hepatit B.
  

Yrkesgrupper med ökad risk

• Hälso- och sjukvårdspersonal med frekvent förekommande blodkontakt där det finns risk för att hepatit B-smitta förekommer bland patienterna.
• Laborerande personal som analyserar blod eller andra kroppsvätskor som kan komma från patienter smittsamma för hepatit B.
• Tandvårdspersonal med frekvent förekommande blodkontakt där det finns en risk för att hepatit B-smitta förekommer bland patienterna.
• Personal inom omsorgsverksamheten vid enheter där det finns en risk för att hepatit B-smitta förekommer.
• Kriminalvårdspersonal och poliser med särskilt hög risk att komma i kontakt med blod från smittsamma personer.
• Vårdpersonal vid behandlingshem för personer som injicerar droger.

När det gäller grupper som utsätts för risk inom sitt arbete ska varje arbetsgivare göra en bedömning av vilka risker som finns på arbetsplatsen. Om bedömningen visar att medicinska förebyggande åtgärder – till exempel vaccination – behövs, ska arbetsgivaren erbjuda och bekosta sådana enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2018:4). Enligt föreskrifterna om skydd mot blodsmitta (AFS 1986:23) ska det också finnas instruktioner för vaccinationsprofylax vid arbeten som är särskilt utsatta för risker.