Inledning
Detta dokument beskriver Region Värmlands övergripande strategi för hur patienten och deras närstående kan vara medskapare av en säker vård i Värmland.
Syftet med strategin är att tydliggöra hur vi tillsammans med våra patienter skapar en jämlik vård utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, samtidigt som vi också systematiskt lär oss av patienters och närståendes erfarenheter av vården. Personcentrerad vård innebär att personen som vårdas ställs i centrum. Vården utgår från patientens egen berättelse, förutsättningar och resurser och innefattar kärnbegrepp som värdighet, ömsesidighet och vilja. Partnerskapet mellan vårdare och patient är centralt där respekt för expertkunskap tas tillvara [fotnot 1]. Det innebär att vården utvecklas från att vara något vi gör för våra patienter till att den blir något som vi skapar tillsammans.
Vårdens medarbetare och chefer behöver i större utsträckning erkänna brukare, patienter och närstående som kunskapsbärare och ta tillvara deras kompetens, upplevelser och erfarenhet. Det är mer effektivt att utgå från målgruppens faktiska behov uttryckt av dem själva, än att utgå från behov tolkade av oss i vården. Vi lär oss ständigt, av och med varandra och med ömsesidig respekt [fotnot 2].
Bakgrund
En grundläggande förutsättning för en säker vård är patientens och de närståendes delaktighet. När patienten är välinformerad, får delta aktivt i sin vård och ges möjlighet att påverka den utifrån sina önskemål och förutsättningar, kan vården bli ännu säkrare.
Patienten som medskapare innebär att patienten är delaktig på varje nivå i vårdsystemet: i mötet mellan patienten och personalen, samt på regional och nationell nivå. Patienten behöver också göras delaktig vid planering av ny hälso och sjukvård, i utbildningen av vårdpersonal, i forskningen och i utformning av policys och reglering av hälso- och sjukvård.
Varför patient- och närståendemedverkan?
”… det i såväl regionplan som i regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens nämndplaner finns delar som beskriver vikten av patienters medverkan och delaktighet samt patienters synpunkter…. Vår bedömning är dock att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden bör, på ett mer systematiskt sätt, följa upp och säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i Patientlagen (SFS 2014:821) …”
I länets omställning mot God och nära vård [fotnot 16] behöver vi också bli bättre på att förstå hur hälso- och sjukvården som system, tillsammans med andra aktörer (exempelvis kommuner och brukarorganisationer) kan bidra till helheten för invånarna. Det räcker inte med att vården gör ”rätt” insatser för patienten om inte helheten blir bra. Vi behöver gå från att invånare och patienter är passiva mottagare till ett läge där invånare och patienter är aktiva medskapare.
%20FramtidensVarmland-Symbol-rund.png)
Även inom Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård lyfts en aktiv
patientmedverkan fram som en viktig beståndsdel i utvecklingen mot en mer
kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet [fotnot 17]. I många av de nationella arbetsgrupperna inom kunskapsstyrningssystemet finns patientrepresentanter med i arbetet.
Principer och nivåer för patienten som medskapare
Utifrån lagar och föreskrifter behöver vi säkerställa att patienten på ett systematiskt sätt görs delaktig på varje nivå i vårdsystemet: i mötet mellan patienten och personalen (individnivå), på verksamhetsnivå och på övergripande nivå (systemnivå). Patienten ska också ges möjlighet att vara delaktig vid planering av ny hälso- och sjukvård, i utbildningen av vårdpersonal, i forskning och i utformning av strategier för hälso- och sjukvården.
Modellen visar att delaktighet i utformningen av hälso- och sjukvården kan äga rum på alla nivåer, i olika faser av utformningen och ta olika form. Det finns en stor bredd av metoder och aktiviteter för att involvera människor i utformningen av vården. Källa: vardanalys.se
Patienten som medskapare på systemnivå
På systemnivå sker samverkan företrädelsevis i form av dialoger via råd, såsom
Funktionsrätt Värmland, pensionärsråd, referensgrupper, brukarråd etc. Här sker utbyte av information mellan hälso- och sjukvårdsledning och representanter för olika patient och brukarföreningar, pensionärsorganisationer med flera.
Många funktionsrättsorganisationer representerar personer med olika hälsoutmaningar och funktionsnedsättningar. Dessa organisationer har en viktig roll i att representera ett patientperspektiv i arbetet med att förbättra vården på systemnivå. För att säkerställa att patienternas röster hörs och att deras behov och önskemål tas i beaktande ska patientföreningarna involveras tidigt i arbetet tillsammans med vården. Region Värmland har ett samverkansavtal med Funktionsrätt Värmland, som reglerar samverkan och kunskapsutbyte mellan Region Värmland och Funktionsrätt Värmland och dess medlemsorganisationer i frågor som berör människor med funktionsnedsättningar [fotnot 12].
Patienten som medskapare på verksamhetsnivå
På verksamhetsnivå kan samverkan ske endera genom specifika patientföreningar, vars medlemmar vårdas av verksamheten eller genom enskilda patientföreträdare. Patienter och närstående är medskapare både genom olika forum, exempelvis brukarråd, och som deltagare i förbättrings- och utvecklingsarbeten.
Exempel på samverkan på verksamhetsnivå är:
- Patientmedverkan inom system för kunskapsstyrning.
- Patientmedverkan i utvecklingsarbeten på vårdenheter.
- Patientmedverkan i patient- och närståendeutbildning.
- Patientmedverkan i olika utbildningsinsatser för vårdpersonal.
- Patientmedverkan i föreläsningar, konferenser eller liknande.
- Patientmedverkan i utrednings- och förbättringsarbeten efter inkomna synpunkter och/eller avvikelser.
Patienten som medskapare på individnivå
All vård ska utformas i samverkan med patienten, utifrån dennes förmåga och önskemål om delaktighet, utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Det innebär inte att vården frånhänder sig ansvaret för den vård som ges, men patienten ska så långt möjligt göras delaktig i beslutsfattandet kring den egna vården.
Patienten ska få information om
- sitt hälsotillstånd,
- de metoder som finns för undersökning, vård och behandling,
- de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning,
- vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård,
- det förväntade vård- och behandlingsförloppet,
- väsentliga risker för komplikationer och biverkningar,
- eftervård, och
- metoder för att förebygga sjukdom eller skada. (3 kap. 1 § PL)
Exempel på patienten som medskapare på individnivå är
- patientkontrakt
- SIP (Samordnad Individuell Planering)
- patient- och närståendeutbildning
- vårdplaner
- planer för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel
- möjlighet för patienter att uttrycka särskilda behov, exempelvis ”förlossningsbrev”
Förutsättningar
Levande bibliotek
Regler för ersättning
Introduktionsutbildning för patientrepresentanter
Uppföljning
Denna strategi ska utvärderas och revideras vart tredje år.
Uppföljningen ska inkludera i vilken utsträckning strategin bidrar till en ökad patientmedverkan i vården. I utvärderingen ska ingå synpunkter och erfarenheter från såväl vårdpersonal som patientrepresentanter.
Referenser
1. Vårdhandboken om personcentrerad vård (vardhandboken.se)
2. Överenskommelse brukarmedverkan i Region Kalmar (regionkalmar.se)
3. Hälso- och sjukvårdslag, 2017:30 (riksdagen.se)
4. Tandvårdslag, 1985:125 (riksdagen.se)
5. Patientlag, 2014:821 (riksdagen.se)
6. Patientsäkerhetslag, 2010:659 (riksdagen.se)
7. Socialtjänstlag, 2001:453 (riksdagen.se)
8. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (riksdagen.se)
9. Handbok från Socialstyrelsen: "Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig" pdf, socialstyrelsen.se)
10. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder (regeringen.se)
11. Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnens rättigheter (riksdagen.se)
12. Samverkansavtal mellan Region Värmland och Funktionsrätt Värmland i Värmlands län Dnr: RS/221626 Rådet för funktionsrätt (regionvarmland.se)
13. Agera för säker vård - Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020–2024 (socialstyrelsen.se)
14. Gerteis M., Edgman-Levitan, S., Daley J. & T.L. Delbanco. Through the Patient’s Eyes: Understanding and Promoting Patient-Centered Care. 1993.
15. Revisionsrapport 02-20 Patientmedverkan och patientsynpunkter - uppföljning (pdf) Pdf, 207 kB.
16. Värmlands målbild i omställningen till nära vård (Vårdgivarwebben)
17. Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård: Patientmedverkan (kunskapsstyrningvard.se)