Samverkan Jämlik barnhälsa

Samverkan Jämlik barnhälsa handlar om att tillsammans minska övervikt och obesitas (fetma) hos barn. Arbetsgruppen lyfter blicken från individen till samhället och synliggör hur samhället påverkar individens förutsättning och val. Målet vi arbetar mot är ökad jämlikhet i hälsa hos alla barn och unga.

Vi stärker och breddar Jämlik barnhälsas arbete i länet genom att fler kommuner och organisationer krokar arm kring detta område.

Samverkande kommuner är Arvika, Eda, Kil, Storfors, Säffle och Årjäng. Vi samverkar också med Länsstyrelsen i Värmland, RF-SISU Värmland, Fritidsbanken och Friskvården i Värmland.

Nationellt samverkar vi också med Generation Pep.

Syfte

Genom samverkan mellan kommun, region och idéburna organisationer ska vi tillsammans undersöka, kartlägga och utveckla insatser som främjar rörelseglädje och hälsosamma matvanor hos barn och unga i Värmland, med målet om en god och jämlik hälsa för alla barn och unga.

Vår idé

-Betoning på samhällsnivå och främjande framför individnivå och förebyggande
-Huvudfokus barn och ungas rörelse- och matvanor
-Vi vill utmana befintliga system, strukturer, se på hinder och möjligheter
-Det finns inget färdigt koncept- vi utforskar tillsammans utifrån behov

Vårt syfte går hand i hand med den nationella folkhälsopolitiken där det finns ett uttalat delmål av regeringen ”att skapa ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla" (God och jämlik hälsa. En utvecklad folkhälsopolitik, prop. 2017/18:429. Sidan 3)

Därför behövs samverkan Jämlik barnhälsa

Sedan tidigare finns arbetssätt, metoder och verktyg för att till exempel hjälpa familjer att förbättra sina levnadsvanor. Men statistik och studier visar inte tillräckligt bra resultat. Därför behövs ett arbete som kan synliggöra grundorsaker till övervikt och obesitas och skapa hållbara sätt att möta denna stora folkhälsoutmaning.

För att nå målet minskad övervikt och obesitas och mer jämlik hälsa för barn och unga i Värmland arbetar Jämlik barnhälsa med att:

• Öka barn och ungas delaktighet genom att testa olika metoder och låta deras röst bli hörd.
• Skapa samsyn kring komplexiteten med övervikt och obesitas.
• Lyfta betydelsen av trygga och goda uppväxtvillkor för en mer jämlik barnhälsa.
• Belysa vikten av att skapa främjande livsmiljöer för barn och unga för att underlätta utvecklingen av sunda levnadsvanor.
  

Arbetet ska leda till nya insikter, förståelse samt lärande och på längre sikt även insatser som kan påverka barns livsvillkor och förutsättningar i Värmland.

Lokalanpassade insatser

Genom samverkansarbetet kan kommuner skapa lokal- och behovsanpassade insatser som kan röra olika förvaltningar och verksamheter, inte bara de som arbetar direkt med barn. Föreningar, hälso- och sjukvård och inte minst invånarna är viktiga aktörer.

Alla barns och ungas hälsa

Region Värmland bjuder in länets aktörer att vara del i en mission för hållbara, hälsosamma och jämställda, smarta samhällen med inriktning på barn och unga. I arbetet ökar vi fokus på det hälsofrämjande perspektivet.

Missionen samlar och stärker insatser för alla barns och ungas hälsa, med särskilt fokus på ett hälsofrämjande och jämlikt perspektiv. Arbetet inom jämlik barnhälsa (som beskrivs på denna sida) är en del av denna gemensamma mission och ryms inom dess övergripande inriktning.

Alla barns och ungas hälsa (regionvarmland.se)

Kunskap och lärande

Vad säger Barnkonventionen om mat och rörelse

Samverkan Jämlik barnhälsa vill stärka barnets rättigheter kopplade till grundprinciperna i Barnkonventionen men även till andra artiklar som har bäring på mat och rörelse. Detta är viktigt att känna till eftersom det kan bidra till att arbetet inom Samverkan jämlik barnhälsa integreras med organisationernas pågående arbete med barnkonventionen.

Exempel på detta är artikel 31 som betonar barnets rätt till vila, fritid, lek och rekreation. Fysisk aktivitet och rörelse är en central del av lek och rekreation. Artikel lyfter att stater och samhället i stort behöver skapa förutsättningar att röra på sig och en meningsfull fritid.

Artikel 23 fokuserar på barn med funktionsnedsättningar och deras rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv. Det inkluderar möjligheten att delta aktivt i samhället, vilket kan innefatta tillgång till fysisk aktivitet och en meningsfull fritid.

Och i Barnrättskommitténs allmänna kommentarer kopplade till artikel 24 under rubriken ”Tillhandahålla näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning” står det:

”Barns exponering för färdigmat med höga halter av fett, socker eller salt, som är energirik och spårämnesfattig, och drycker med höga halter av koffein eller andra potentiellt skadliga ämnen, bör begränsas.

Marknadsföringen av dessa produkter, särskilt den som riktar sig till barn, bör regleras, liksom deras tillgänglighet i skolor och på andra platser.

Arbeta för att åtgärda barnfetma, som har samband med högt blodtryck, tidiga markörer för hjärt- och kärlsjukdom, insulinresistens, psykologiska verkningar, ökad risk för fetma i vuxen ålder, samt för tidig död.”

Vill du veta mer om Jämlik barnhälsa och vårt samverkansarbete kan du kontakta:

Jannette Grahn Vera
Folkhälsostrateg
jannette.veragajardo@regionvarmland.se

Marika Andersson
Folkhälsostrateg
marika.andersson@regionvarmland.se