Delårsrapport

Till startsidan
Rapportmall bild

Region Värmlands
Delårsrapport för 2022

1. Förord

Första delen av året har fortsatt präglats av coronapandemin, den svåraste påfrestningen någonsin för Region Värmland och tidigare landstinget avseende verksamhetsförändring jämfört med planerad verksamhet. Jag vill därför börja med att rikta ett stort tack till alla medarbetare inom Region Värmland för ert viktiga arbete!

En av årets högst prioriterade uppgifter har varit arbetet med återställningen av den uppskjutna vården som uppstått till följd av pandemin. Arbetet har hanterats på olika sätt, bland annat genom egenproduktion på utökad tid, kvällar och helger, men även köpt vård från andra vårdgivare samt skärpt produktionsplanering.

Inom Region Värmland råder fortsatt brist inom flera yrken främst inom hälso- och sjukvården inklusive tandvården. Ett flertal kompetensförsörjningsaktiviteter har genomförts och arbetet med fler karriärutvecklingsmodeller fortgår. Närmare 45 sjuksköterskor har erhållit specialistutbildningstjänster inom flera olika områden. Under perioden har också ett arbete gällande utökning av utbildningsplatser av AT-läkare pågått.

Folkhögskolorna arbetar tillsammans med länets kommuner för att svara upp mot regionala och lokala utbildningsbehov. Bland annat har Hagfors kommun och Klarälvdalens folkhögskola under året inlett ett samarbete som omfattar kultursamverkan samt utbildning- och arbetsmarknadsinsatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, saknar grundskole- och gymnasiebehörighet samt personer med funktionsvariation. Målsättningen är att tillsammans skapa förutsättningar för behovsanpassade utbildningar och arbetsmarknadsinsatser.

Varje år genomförs ungefär 17 miljoner resor med Region Värmlands trafikorganisatörer Värmlandstrafik och Karlstadsbuss. Under året har kollektivtrafiken på ett innovativt sätt provat nya former av kollektivtrafik för att uppnå långsiktigt hållbar regional tillväxt.

Region Värmland har i grunden en god och välskött ekonomi. Men framöver ser vi en utmanande ekonomisk period med stigande inflationer och skenande energipriser vilket kommer påverka vår verksamhet liksom övriga Sverige. Därför är det viktigt att vi fortsätter arbeta smart och kostnadskontrollerat för att klara framtidens ekonomiska utmaningar.

Jag vill slutligen ännu en gång rikta ett stort och innerligt tack till alla medarbetare, till entreprenörer, samarbetspartners och förtroendevalda för ert arbete för Värmlands invånare under första delen av 2022.

Porträtt Fredrik Larsson och hans signatur.

Fredrik Larsson (M)
Regionstyrelsens ordförande

2. Inledning och läsanvisningar

Detta är Region Värmlands sista delårsrapport för mandatperioden. Delårsrapporten utgör regionstyrelsens sammanfattning av årets första åtta månader och innehåller en redogörelse av verksamheten och ekonomin från alla delar av Region Värmlands mångsidiga verksamhet.

Region Värmlands främsta uppgift är att ansvara för att alla värmlänningar, och alla som vistas i länet, får tillgång till en väl fungerande hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Region Värmland arbetar också för ett tillgängligt och brett kulturliv, med regionala utvecklingsfrågor, folkhälsa och driver fem av länets folkhögskolor.

Regionfullmäktige har i regionplanen 2022 beslutat om inriktning, mål, strategier och ekonomiska ramar. I delårsrapporten redovisas hur prognosen för måluppfyllnad på helåret för dessa mål ser ut.

Region Värmlands effektmål för 2022

  • Trygga och nöjda invånare.
  • Attraktivt och hållbart Värmland.
  • God, jämlik och jämställd hälsa.
  • Hållbar organisation.

I regionfullmäktiges mätplan redovisas organisationens effektmål och indikatorer kopplade till målen. Effektmålens måluppfyllnad är inte enbart beroende av insatser från Region Värmland utan även exempelvis tillståndet i länet och relevanta nulägesanalyser. Region Värmlands bidrag till måluppfyllelse bedöms genom nämndernas bedömning av sina respektive resultatmål och genomförda aktiviteter.

Förvaltningsberättelsen innehåller sammanställningen av effektmålen och aktiviteter. Under varje mål kommer du kunna läsa om genomförda aktiviteter som ligger till grund för måluppfyllnaden.

I samband med redovisningen av målen visas även vilka Agenda 2030-mål som respektive mål bidragit till under perioden. I Agenda 2030-index hittar du sammanfattning med hänvisningar till Agenda 2030-målen i Region Värmlands verksamhet.

Effektmålen bryts ner i resultatmål för nämnderna som i sin tur bryts ner i aktiviteter och indikatorer. Några av dessa är av sådan karaktär att de enbart följs upp årsvis och redovisas i årsredovisningen.

Region Värmlands delårsrapport vänder sig till regionfullmäktiges ledamöter, övriga förtroendevalda, övriga intressenter, invånare, medarbetare, leverantörer och andra som verkar i länet. Dokumentet granskas av regionens revisorer. Region Värmlands delårsrapport 2022 är anpassad till digitala plattformar och finns främst i digital version med endast ett fåtal tryckta versioner, detta i led med organisationens miljöarbete. Ytterligare information kring specifik verksamhet eller målanalys under perioden januari till och med augusti finns i respektive nämnds delårsrapport, vilka är bilagor till detta dokument.

2.1 Organisation

Region Värmland är en demokratiskt styrd organisation, vilket innebär att det är regionens förtroendevalda politiker som beslutar om vad som ska göras och förvaltningen som ansvarar för hur det ska göras.

Regionfullmäktige

Regionfullmäktige är Region Värmlands högsta beslutande organ med 81 direktvalda ledamöter. Fullmäktige beslutar bland annat om Region Värmlands övergripande mål, budget och skattesats. Fullmäktige ansvarar även för att följa upp de uppsatta målen och hur pengarna används.

Region Värmland styrs under mandatperioden 2018–2022 av Värmlandssamverkan som består av sex partier:

  • Moderaterna
  • Centerpartiet
  • Sjukvårdspartiet i Värmland
  • Kristdemokraterna
  • Liberalerna
  • Miljöpartiet

Region Värmlands nämnder

Fullmäktige tillsätter de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra regionens uppgifter enligt lag eller annan författning och för övrig verksamhet inom regionen. För närvarande har fullmäktige tillsatt nio nämnder. De har ansvar för verksamheter och följs upp av fullmäktige. Två av nämnderna, hjälpmedelsnämnden och kost- och servicenämnden, är gemensamma nämnder med vissa av länets kommuner.

Förvaltningen

Region Värmlands förvaltning leds av en regiondirektör som har det övergripande ansvaret för att förvaltningen utför sina uppgifter enligt de beslut som fattas av eller ska verkställas av styrelse och nämnder. Sedan 2020 är Peter Bäckstrand regiondirektör.

Förvaltningen är indelad i fyra förvaltningsliknande områden:

  • Hälso- och sjukvård inklusive tandvård och Regionservice
  • Kollektivtrafik
  • Regional utveckling
  • Kultur och bildning med ansvar för folkhögskolor, folkhälsa och hållbarhet.

Förvaltningen inkluderar även regionledningskontoret med fyra avdelningar; kansli-, HR-, planering och ekonomi- samt kommunikationsavdelningen. I regionledningskontoret ingår även verksamheterna region-IT, regionfastigheter samt säkerhet och beredskap.

Barn som klär ut sig i ett klassrum.

Kreativ bokbuss gav skaparglädje i Stöllet.

3. Samlad prognos av Region Värmlands effektmål

I delårsrapporten görs en prognos för måluppfyllnad på helåret. Det är i samband med avrapporteringen av målen i årsredovisningen för 2022 som måluppfyllelsen kommer att utvärderas.

Regionstyrelsen gör bedömningen att samtliga effektmål; trygga och nöjda invånare, attraktivt och hållbart Värmland, god, jämlik och jämställd hälsa och hållbar organisation enligt prognos delvis kommer att uppnås för helåret 2022.

Regionstyrelsens bedömning av effektmålen.

Regionstyrelsens bedömning av effektmålen

Trygga och nöjda invånare

Kommer delvis att uppnås

Attraktivt och hållbart Värmland

Kommer delvis att uppnås

God, jämlik och jämställd hälsa

Kommer delvis att uppnås

Hållbar organisation

Kommer delvis att uppnås

Nämndernas resultatmål och prognos för måluppfyllnad.

Nämnd

Resultatmål

Prognos måluppfyllnad helåret 2022

Regionstyrelsen

Effektivt genomförande

Kommer att uppnås

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Bästa vårdkvalitet

Kommer delvis att uppnås


Tillgänglig vård

Kommer inte att uppnås

Kollektivtrafiknämnden

God tillgänglighet och service

Kommer inte att uppnås


Minskad miljö- och klimatpåverkan

Kommer att uppnås

Regionala utvecklingsnämnden

Stärkt hållbar tillväxt och utveckling i hela Värmland

Kommer delvis att uppnås

Kultur- och bildningsnämnden

Ökad kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället

Kommer att uppnås


Ett varierat kulturutbud av hög kvalitet och fokus på ökad kulturell delaktighet och eget skapande

Kommer att uppnås


Stärkt folkhälsa och folkhälsoarbete med fokus på förutsättningar för hälsa

Kommer att uppnås

Patientnämnden

Stödja patienter

Kommer att uppnås


Bidra till kvalitetsutveckling

Kommer att uppnås

Hjälpmedelsnämnden

God hjälpmedelsförsörjning utifrån individens behov

Kommer att uppnås

Kost- och servicenämnden

Kostnadseffektiv hållbar måltidsverksamhet med hög kvalitet, för god, jämlik och jämställd hälsa

Kommer delvis att uppnås

Två vårdpersoner och ett provrör.

Labbet på Centralsjukhuset i Karlstad.

4. Förvaltningsberättelse

4.1 Förväntad utveckling avseende ekonomisk verksamhet utifrån målen om god ekonomisk hushållning 

Konjunkturen har fortsatt varit god i Sverige och många värmlänningar har under perioden varit i arbete. Som en följd av detta har Region Värmland haft högre skatteintäkter än vad som väntades när budgeten för året beslutades.

Förändringarna i ekonomin går mycket snabbt och vi ser en utmanande period framför oss med stigande inflation och skenande energipriser vilket kommer att påverka vår verksamhet liksom övriga Sverige. Den höga kostnadsökningen som vi ser framöver är en utmaning och det krävs att vi jobbar med ständig utveckling av hur vi blir smartare och därigenom har en fortsatt kostnadskontroll för att klara framtidens ekonomiska utmaningar. Skatteintäkterna förväntas fortsätta att öka under de kommande åren, men inte i samma takt som kostnadsökningen.

Region Värmland har behov av att framtidssäkra sitt fastighetsbestånd, främst på Centralsjukhuset i Karlstad (CSK) där flera av lokalerna inte längre är anpassade till modern sjukvård vilket kommer att innebära stora investeringsbehov de närmsta åren. Att bygga om CSK är beräknat att bli den enskild största investeringen i Region Värmland under den kommande 10-årsperioden. Investeringsbehov för projektet är beräknat att uppgå till 7 miljarder kronor.

Region Värmland bedöms fortsatt befinna sig i samma situation som många andra regioner gällande upplevd brist i kompetensförsörjningen för vissa yrkeskategorier.

4.2 Region Värmlands effektmål

4.2.1 Trygga och nöjda invånare

Region Värmland arbetar varje dag, året om för att invånarna ska leva ett gott liv, må bra, vara trygga och känna sig nöjda. Alla i Värmland ska ha möjlighet att uppleva, delta i och utöva olika former av konst och kultur, och ett brett och inkluderande kulturutbud av hög kvalitet ska erbjudas. Kollektivtrafiken i länet ska erbjuda resor som underlättar och berikar människors liv och ska planeras så att den är så tillgänglig som möjligt.

Det ska finnas en god och tillgänglig vård med hög kvalitet för värmlänningarna och de som vistas i länet.

Under perioden har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet trygga och nöjda invånare bidrar till flera av Agenda 2030-målen.

Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Nedan redovisas regionstyrelsens bedömning av Region Värmlands del av måluppfyllelsen, det vill säga den del av effektmålet som Region Värmland ansvarar för att bidra med.

Blandade bedömningar av de centrala delarna inom effektmålet gör att effektmålet delvis uppnås för helåret 2022. Trots att flera nämnders resultatmål uppnås är det en låg måluppfyllelse för tillgänglighet inom hälso- och sjukvården som är en bidragande faktor till att effektmålet bedöms delvis uppnås för helåret 2022. Även kollektivtrafikens tillgänglighet och service bidrar till detta.

  • Regionstyrelsen bedömer att målet effektivt genomförande kommer att uppnås.
  • Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer att målet bästa vårdkvalitet delvis kommer att kunna uppnås och att målet tillgänglig vård inte kommer att uppnås.
  • Kollektivtrafiknämnden bedömer att målet god tillgänglighet och service inte kommer att uppnås.
  • Kultur- och bildningsnämnden bedömer att målen ökad kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället, ett varierat kulturutbud av hög kvalitet och fokus på ökad kulturell delaktighet och eget skapande samt stärkt folkhälsa och folkhälsoarbete med fokus på förutsättningar för hälsa kommer att uppnås.
  • Hjälpmedelsnämnden bedömer att målet god hjälpmedelsförsörjning utifrån individens behov kommer att uppnås
  • Patientnämnden bedömer att målen stödja patienter och bidra till kvalitetsutvecklingen kommer att uppnås.
  • Kost- och servicenämnden bedömer att målet kostnadseffektiv hållbar måltidsverksamhet med hög kvalitet, för god, jämlik och jämställd hälsa delvis kommer att uppnås.
Indikatorer trygga och nöjda invånare

Indikatorer

Utfall

Mål

Andel i befolkningen som har stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet.*


69,3 %

Andel av allmänheten som instämmer i påståendet "Det känns tryggt att resa med kollektivtrafiken i Värmland."*


68 %

* Redovisas endast per helår.

Arbetslösheten minskar i länet

Andel arbetslösa i Värmland efter augusti månad 2022 var 6,5 procent (jämfört med 7,5 procent 2021). I riket var 6,6 procent arbetslösa (jämfört med 7,7 procent 2021).

Andel kvinnor som var arbetslösa i Värmland är 6,3 procent (jämfört med 7 procent i augusti 2021). I riket var 6,9 procent av kvinnorna arbetslösa (jämfört med 7,7 procent i augusti 2021).

Andel män som var arbetslösa i Värmland är 6,6 procent (jämfört med 7,8 procent 2021). I riket var 6,4 procent av männen arbetslösa (jämfört med 7,7 procent 2021).

Utbildning med en nära koppling till arbetsmarknaden

Folkhögskolorna arbetar kontinuerligt för att upprätthålla ett gott samarbete med länets kommuner för att på ett bra sätt svara upp mot regionala och lokala utbildningsbehov. I ett samarbete med Hagfors kommun har Region Värmland (Klarälvdalens folkhögskola) under våren tecknat ett avtal kring ett samarbete i Hagfors. Samarbetet omfattar kultursamverkan samt utbildning- och arbetsmarknadsinsatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, saknar grundskole- och gymnasiebehörighet samt personer med funktionsvariation. Målsättningen är att tillsammans skapa förutsättningar för behovsanpassade utbildningar och arbetsmarknadsinsatser.

Antagningar till läsåret 2022/2023 har erbjudits genom digitala möten.

För att mildra pandemins effekter har folkhögskolorna i ett regeringsbeslut fått extra tilldelning av vårens deltagarveckor som fullt ut finansieras med statsbidrag. För Regionen Värmlands skolor innebär 2022 års tilldelning ytterligare 3 628 deltagarveckor som till största delen används till yrkesinriktade kurser, som stöd för att fler människor ska nå arbetsmarknaden.

Region Värmland har tillsammans med Karlstads kommun ansökt om och vunnit möjligheten att få arrangera Yrkes-SM 2024.

Digital utveckling leder till ökad tillgänglighet och effektivisering

Ett projekt för att utveckla en ny e-tjänsteplattform och e-tjänster startade vid årsskiftet och fokus under det första halvåret har varit att skapa en säker teknisk lösning som uppfyller de krav som regionen ställer på denna typ av tjänst. Regionens e-tjänster kommer att öka invånarens möjlighet att bland annat digitalt kunna söka bidrag för projekt och gör att regionen bättre kan möta upp invånarens förväntningar. Även regionens interna processer blir effektivare genom digitaliseringen. Införandet av e-tjänsteplattformen beräknas pågå året ut.

Under perioden har fokus legat på tillgänglighet på Region Värmlands webbplatser. Flera justeringar och förbättringar har genomförts under första halvåret 2022. Som exempel kan nämnas att flera rapporter numer publiceras som tillgängliga webbsidor (den du läser nu är ett exempel).

Kollektivtrafikens e-tjänsteportal går in i sin andra utvecklingscykel där portalen ska utökas. Exempelvis pågår arbete med att skapa ett utloggat läge så att det går att se samtliga tjänster utan att logga in med bank-ID och endast kräva inloggning för utvalda tjänster. Vidare har arbetet med att bygga ut e-tjänsteportalen med en bokningsplattform där alla bokningstjänster ska samlas påbörjats.

Värmland som kulturlän

Sedan pandemirestriktionerna upphävdes har kulturlivet kunnat återuppta sin ordinarie verksamhet, men många kulturverksamheter har inte återfått publik på samma nivåer som innan pandemin.

Region Värmland har under året fördelat statsbidrag till regional kulturverksamhet inom ramen för samverkansmodellen, totalt fördelades drygt 62 miljoner kronor. Bidragsgivningen syftar till att regionen i samverkan med staten och kommunerna ska säkra en väl fungerande kulturell infrastruktur i regionen. Region Värmland fick även 1,4 miljoner kronor i tillfällig förstärkning från Kulturrådet att fördela till verksamheterna inom samverkansmodellen mot bakgrund av förlängningen av pandemirestriktionerna under första kvartalet 2022.

Region Värmland beviljades under våren en förstärkning av statsbidraget inom kultursamverkansmodellen för att möjliggöra Värmlands museums övertagande av Lesjöfors Museum i Filipstads kommun.

Högt förtroende ledde till hög vaccinationsgrad

Befolkningens förtroende är en förutsättning för ett väl fungerande hälso- och sjukvårdssystem. Den svenska befolkningen har generellt ett stort förtroende för hälso- och sjukvården, men det förekommer skillnader mellan olika regioner. Ett område som tydligt speglar förtroendet för hälso- och sjukvården är befolkningens följsamhet till rekommendationer, bland annat gällande rekommendationer om vaccination för att förebygga sjukdom och smittspridning i populationen. De nationella vaccinationsinsatserna mot säsongsinfluensa sker i samverkan mellan regionerna som utförare och Folkhälsomyndigheten, som tar fram de nationella rekommendationerna. De övergripande resultaten för vaccinationstäckning visar att under den senaste influensasäsongen 2021–2022 nådde Region Värmland klart högst andel vaccinerade i landet sett till målgruppen 65 år eller äldre med 81 procent. Detta kan jämföras med genomsnittet för riket som var 70 procent.

Värmlänningarna är nöjda med sin kollektivtrafik

År 2022 har likt föregående år fortfarande kantats av coronapandemin, men med fokus på att återfå resenärerna och finna nya. En utmaning, då många människor har förändrat sitt sätt att resa, men också en möjlighet då många även börjat resa på nya och andra sätt. En del fortsätter till exempel att arbeta hemifrån, vilket kan ge verksamheten möjligheten och resurserna att utforska nya sätt att utveckla kollektivtrafiken där den behövs mest.

Genom kollektivtrafikbarometern mäts kundernas och medborgarnas nöjdhet med Värmlandstrafik och Karlstadsbuss. Både kundnöjdhet och medborgarnöjdhet med den allmänna kollektivtrafiken bedöms som hög (över nationellt snitt). Kunderna ger ett betyg på 73 procent nöjdhet för januari-augusti 2022, vilket är klart över det nationella snittet på 59 procent och att jämföras med betyget 2019, innan pandemin bröt ut, som var 69 procent. Medborgarnas utfall 2022 är 58 procent, vilket är samma som för 2019 och det nationella snittet hamnar på 52 procent för januari till augusti i år.

Utveckling av trafiksystem har prioriterats under året och flertalet projekt har startat.

Förtroende inom kollektivtrafiken skapas bland annat genom förutsägbarhet, till exempel genom avgång och ankomst enligt tidtabell. Ibland uppstår dock störningar i trafiken och här jobbar verksamheten aktivt i olika projekt för att få till en så effektiv och bra störningsinformation till resenärerna som möjligt. Bland annat kan nämnas projektet bussklubben som är till för ungdomarna som reser med skoltrafiken inom Arvika kommun. Det är en applikation för bland annat störningsinformation, men även möjlighet för föräldrarna att ha uppsikt över sina barn så att de kommer på och av bussen samt meddela om de inte ska åka med.

Satsningar för att stärka den värmländska besöksnäringen

Region Värmland har bidragit till en rad projekt som drivs av Visit Värmland och syftar till att stärka besöksnäringen och lyfta företag inom branschen, struktur kring vandring- och cykelleder samt utveckling av lokala matentreprenörer (tillsammans med NIFA som är en branschförening för värmländska matföretag). En innovationssupport har startats för företag i besöksnäringsbranschen där Visit Värmland och Compare arbetar tillsammans för att stärka omställningen, inte minst den digitala.

Besöksnäringen är fortsatt viktig i strategin för smart specialisering, med området ”Attraktion genom hållbar platsutveckling”. Med arenor och mötesplatser för innovation skapas möjligheter för besöksnäringens företag tillsammans med övriga intressenter att vidareförädla det gemensamma natur- och kulturarvet, bland annat för platser med potential för stor attraktionskraft. Det medför potential för att besöksnäringen att stärkas samtidigt som det finns möjlighet att utveckla samhällsservicen, främst på landsbygderna.

4.2.2 Attraktivt och hållbart Värmland

Region Värmland ska bedriva ett samordnat och inkluderande regionalt utvecklingsarbete och öka den gemensamma kunskapen om, och förståelsen för, ekosystemets villkor och klimat- och energiutmaningar. Region Värmland strävar efter att ha en kollektivtrafik som drivs av fossilfritt bränsle, en hållbar regional utveckling med fler och framgångsrika företag, nya jobbmöjligheter, förbättrade kommunikationer och ett rikt kulturliv. Organisationen ska öka attraktiviteten och konkurrenskraften i Värmland genom att koppla samman länets ekonomi med en global marknad där värmländska företag kan konkurrera med varor och tjänster.

Under perioden har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet attraktivt och hållbart Värmland bidragit till flera av Agenda 2030-målen.

Globala mål 3,4,5,7,8,9,10,11,13 och 17.

Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 17: Genomförande och partnerskap

Nedan redovisas regionstyrelsens bedömning av Region Värmlands del av måluppfyllelsen, det vill säga den del av effektmålet som Region Värmland ansvarar för att bidra med.

Regionstyrelsen bedömer att effektmålet attraktivt och hållbart Värmland delvis kommer att uppnås för helåret 2022. Bland nämndernas mål som ligger till grund för målbedömningen ses blandade bedömningar, och likaså för de centrala delarna för effektmålets bedömning.

  • Regionstyrelsen bedömer att målet effektivt genomförande kommer att uppnås.
  • Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer att målet bästa vårdkvalitet delvis kommer att kunna uppnås och att målet tillgänglig vård inte kommer att uppnås.
  • Kollektivtrafiknämnden bedömer att målet minskad miljö- och klimatpåverkan kommer att uppnås.
  • Regionala utvecklingsnämnden bedömer att målet stärkt hållbar tillväxt och utveckling i hela Värmland delvis kommer att uppnås.
  • Kultur- och bildningsnämnden bedömer att målen ökad kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället, ett varierat kulturutbud av hög kvalitet och fokus på ökad kulturell delaktighet och eget skapande samt stärkt folkhälsa och folkhälsoarbete med fokus på förutsättningar för hälsa kommer att uppnås.
Indikatorer attraktivt och hållbart Värmland.

Indikatorer

Utfall

Mål

Inköpsandel närproducerade livsmedel*


Ökande (mål 2024=minst 30%)

Inköpsandel ekologiska livsmedel*


Ökande (mål 2024=minst 50%)

Inrikes flyttnetto*


Ökande

* Redovisas endast per helår.

Innovations- och konkurrenskraft i Värmland

En rapport med fokus på sårbarhet i värmländskt näringsliv presenterades under våren 2022. Sårbarhetsrapporten kommer ligga till grund för fortsatt arbete inom en rad områden för att stärka Värmlands konkurrenskraft, attraktivitet och tillväxt.

Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för hållbar smart specialisering 2022 – 2028 färdigställdes under perioden. Därefter utarbetades ett nytt avtal med Karlstads universitet, ”Avsiktsförklaring Akademin för smart specialisering 2022–2028”. Arbetet med att konkretisera och samordna genomförandet av smart specialiseringsstrategin har inletts, och så kallade färdplaner för specialiseringarna håller på att utarbetas. Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för hållbar smart specialisering 2022 – 2028 är jämställdhetsintegrerad.

Projektet Attraktionskraft Värmland drivs i samverkan med klusterorganisationer, kommuner och näringsliv och ska bidra till att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden i Värmland, och därmed underlätta rekrytering av nödvändig kompetens. Den primära målgruppen är små och medelstora företag i branscher med skev könsfördelning och stora rekryteringsbehov.

Infrastruktur till och från Värmland

Det är Region Värmland som ansvarar för att ta fram en länstransportplan för Värmlands län. Planen är trafikslagsövergripande och omfattar person- och godstransporter för den regionala infrastrukturen. Den nya länstransportplanen har varit ute på remiss till länets kommuner, näringsliv och intresseorganisationer. Efter remisshantering och kompletteringar skickades planen in till regeringen i slutet av april för godkännande.

Oslo-Stockholm 2:55 startades för att långsiktigt arbeta med påverkansfrågor för att förbättra järnvägen i relationen Oslo-Stockholm via Karlstad för att bland annat uppnå kortare restider och större arbetsmarkansregioner. Under våren 2022 anslöt även Osloregionen till arbetet och det finns därmed ett stort uttalat politiskt intresse i hela stråket att förbättra järnvägsförbindelsen Oslo-Stockholm.

Den regionala och skattefinansierade tågtrafiken har i princip haft samma resandeutbud som tidigare, men har tappat i antal passagerare jämfört med innan pandemin. Ett visst ökat resande har skett under 2022 jämfört med 2021 och 2020, men det är inte i 2019 års nivå.

För flygtrafiken finns fortfarande ingen reguljärtrafik från Karlstad. Fem charterdestinationer med veckovisa avgångar finns med tyngdpunkt under höst och vinter. Gällande Torsby och Hagfors finns upphandlad trafik till Arlanda med dagliga avgångar på morgon och kväll.

Klimat och energi

I Värmland ses den smarta specialiseringsstrategin som ett smartare sätt att skapa värden. I mars fattades beslut om Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för hållbar smart specialisering 2022–2028. Denna strategi utgör en av flera delstrategier och handlingsplaner för Värmlandsstrategin. Smart specialiseringsstrategin förväntas i hög grad kunna bidra i alla fyra insatsområden som identifieras i Värmlandsstrategin.

Inom ramen för det så kallade Elektrifieringslöftet som slöts under 2021 där 21 aktörer, däribland Region Värmland, ska samverka kring elektrifiering av tunga transporter, har ett antal nätverksmöten skett under perioden. På mötena har tillkomsten av vätgastankstället diskuterats, vilket lett fram till att det för närvarande finns fem stycken initiativ för tankställen i Värmland. Under våren har en utlysning från Energimyndigheten gjort det möjligt att söka investeringsstöd för elladdningsnoder och vätgastankställen för tunga transporter.

Återställning efter covid-19 inom kultursektorn

Sedan pandemirestriktionerna upphävdes har kulturlivet kunnat återuppta sin ordinarie verksamhet. Tendensen är att publiken visserligen återkommit i hög utsträckning men att många kulturverksamheter fortfarande inte har återfått publik på samma nivåer som före pandemin. En särskilda satsningen på barn och ungas tillgång till kultur har under perioden genomförts och bidragit till positiva resultat.

4.2.3 God, jämlik och jämställd hälsa

Region Värmland ska erbjuda en tillgänglig, samordnad och välfungerande hälso- och sjukvård och tandvård som utgår från patientens behov. Hälsoläget i regionen ska vara jämlikt och invånarna ska uppleva att de har en fullgod fysisk och psykisk hälsa. Vidare ska Region Värmland vara drivande i det länsgemensamma folkhälsoarbetet.

Under perioden har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet god, jämlik och jämställd hälsa bidragit till flera av Agenda 2030-målen.

Globala mål 4,5,6,7,8,10, 12, 13 och 16.

Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Nedan redovisas regionstyrelsens bedömning av Region Värmlands del av måluppfyllelsen, det vill säga den del av effektmålet som Region Värmland ansvarar för att bidra med.

Regionstyrelsen bedömer att effektmålet god, jämlik och jämställd hälsa delvis kommer att uppnås för helåret 2022.

I måluppfyllelseanalysen ingår blandade prognoser från nämndernas bedömningar. Flera resultatmål uppvisar goda prognoser, men centrala delar prognostiseras att inte uppnås för helåret 2022. Låg tillgänglighet och utmaningar inom hälso- och sjukvården bidrar starkt till att den samlade bedömningen. Insatser genom samverkan för förbättrad folkhälsa har genomförts under perioden, men i nuläget är det för tidigt att dra slutsatser om folkhälsostatusen i Värmland.

  • Regionstyrelsen bedömer att målet effektivt genomförande kommer att uppnås.
  • Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer att målet bästa vårdkvalitet delvis kommer att kunna uppnås och att målet tillgänglig vård inte kommer att uppnås.
  • Hjälpmedelsnämnden bedömer att målet god hjälpmedelsförsörjning utifrån individens behov kommer att uppnås.
  • Patientnämnden bedömer att målen stödja patienter och bidra till kvalitetsutvecklingen kommer att uppnås.
Indikatorer god, jämlik och jämställd hälsa.

Indikatorer

Utfall

Mål

Andel medicinska bedömningar i primärvård inom tre dagar*

70 %

69 %

Andel i befolkningen som uppfattar att vård ges på lika villkor**


Ökande (60,8 %)

Förekomst av antibiotikabehandling i öppen vård**


Högst 250 recept per 1000 invånare

* Patienter som omfattas av vårdgarantin har sedan 2019 rätt att erhålla medicinsk bedömning av legitimerad personal i primärvården inom tre dagar. Under perioden januari–augusti 2022 var det i genomsnitt 70 procent av besöken som genomfördes inom utsatt tidsgräns, vilket är i nivå med januari–augusti 2021 (69 procent), dock lägre än utfallet för riket som helhet (83 procent under januari–juli 2022).

** Redovisas endast per helår.

God tillgänglighet skapar trygghet och förtroende

Tillgängligheten i hälso- och sjukvården behöver bli bättre och framför allt behöver människor kunna lita på och känna sig trygga i att vården är tillgänglig när behoven uppstår. Vårdgarantin omfattar alla Sveriges regioner och innebär att vård ska erbjudas inom en viss tid. Det är en lagstadgad rättighet som anger inom vilka tidsgränser vård ska erbjudas, efter att beslut om vård har fattats.
Tillgängligheten i hälso- och sjukvården behöver bli bättre och framför allt behöver människor kunna lita på och känna sig trygga i att vården är tillgänglig

I Region Värmland var den genomsnittliga andelen patienter under perioden som fått operation eller åtgärd inom 90 dagar 45 procent, medan motsvarande andel delår 2021 var 43 procent. I riket som helhet hade 58 procent väntat högst 90 dagar under perioden januari till juli 2022.

Återställningen av den uppskjutna vården hanterades inom område slutenvård genom egenproduktion på utökad tid, kvällar och helger, köpt vård från andra vårdgivare samt skärpt produktionsplanering. För öppenvården utfördes en genomgång av väntelistor och kökortning inom egen verksamhet med ordinarie och visstidsanställda medarbetare samt genom köp från annan vårdgivare.

Under sensommaren 2022 genomfördes en särskild upphandling för vård och behandling med start i september, för ökad möjlighet att minska operationsköerna inom specialiteterna ortopedi, gynekologi, öron, näsa och hals, kvinnosjukvård samt viss kirurgi.

För öppenvården utfördes genomgång av väntelistor samt kökortning inom egen enhet med ordinarie medarbetare och med visstidsanställda medarbetare samt köp från annan vårdgivare.

I april togs ett beslut om en riktad personalbefrämjande aktivitet som synliggör den särskilda ansträngning som medarbetarna i Region Värmlands hälso- och sjukvård har gjort de senaste två åren. Syftet med denna aktivitet är att fokusera på kompetensutveckling, erfarenhetsåterföring och det teamarbete som präglat stora delar av arbetet under coronapandemin.

En regional funktion för remisshantering har inrättats, kallad Vårdgarantikansli, vilket är en organisatorisk enhet där sakkunskap inom vårdgarantifrågor samlas och där patienter och medarbetare kan erbjudas stöd i frågor kopplade till vårdgarantin.

Ökad kunskapsstyrning för ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet

Begreppet vårdkvalitet kan beröra bland annat omvårdnadskvalitet, bemötande och medicinsk kvalitet. Som fokusområde under Region Värmlands effektmål god, jämlik och jämställd hälsa avses främst den medicinska kvaliteten. I arbetet med stärkt vårdkvalitet ingår en fortsatt implementering av det nationella systemet för kunskapsstyrning och ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, vilka båda utgör grunden i att minska antalet vårdskador och dess konsekvenser.

Under perioden har implementeringen av det gemensamma nationella systemet för kunskapsstyrning fortgått. Det övergripande syftet med kunskapsstyrningen är att säkerställa en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet, med fokus på att varje region ska ha tillgång till evidensbaserade kliniska processer i vården som grundar sig i bästa tillgängliga kunskap. I Region Värmland har arbetssättet för ordnat mottagande färdigställts, vilket innebär en tydlig väg in och hantering av de nationella kunskapsstöd som tas fram inom ramen för kunskapsstyrningssystemet.

Genom pågående utvecklingsarbetet med systemstöd för inhämtning, hantering och systematisk uppföljning av synpunkter och klagomål, ges vården bättre förutsättningar att besvara patienter eller närstående som lämnat en synpunkt eller klagomål samt att använda dessa som underlag till förbättringsarbete.

Vården ur patientens perspektiv

Region Värmland har via patientnämnden tagit emot 1 117 klagomål på hälso- och sjukvård och folktandvård i Värmland under perioden januari–augusti 2022, detta är en ökning i förhållande till samma period 2021. Dessa klagomål ger Region Värmland en bild av vården ur patientens och deras närståendes perspektiv. Deras upplevelse och erfarenheter av vården, såväl positiva som negativa, är av betydelse för att hög kvalitet och hög patientsäkerhet ska uppnås och bibehållas och är ett viktigt underlag i arbetet att utveckla hälso- och sjukvård samt folktandvården i Region Värmland.

Folkhälsoarbete i Region Värmland

Region Värmland beslutade under våren om en ökning av budgeten för projektbidrag inom området God och jämlik hälsa samt att därutöver avsätta 1 miljon kronor för att motverka pandemins effekter på folkhälsan i länet. Ett idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) mellan Region Värmland och Suicide Zero i Värmland ingicks i början av året för att genom gemensamt arbete minska antalet självmord i Värmland.

Region Värmlands folkhälsopris har som syfte att premiera en organisation som gjort en insats av särskild betydelse för folkhälsan i Värmland. Prissumman är på 100 000 kronor priset delades för första gången ut på regionfullmäktiges sammanträde i april 2022 under den pågående folkhälsoveckan.

Digitala tjänster inom hälso- och sjukvården

Utveckling av digitala vårdtjänster är en förutsättning för upplevd och faktiskt tillgänglighet för länets invånare. Bedömningen är att den digitala utvecklingen ökat markant under pandemin och samverkan mellan interna resurser har ökat, vilket inneburit snabbare implementering av nya tjänster och verktyg.

Genom att Region Värmland, och värmlänningarna, fortsätter att digitaliseras skapas nya möjligheter för att kunna åstadkomma ökad tillgänglighet, närhet, effektivitet och jämlikhet. Digitaliseringen innebär att regionen kan erbjuda digitala tjänster för att möta invånarnas behov, men även att införa stöd för att driva en effektiv verksamhet. Genom regionens arbetssätt ökar den faktiska och upplevda tillgängligheten till vården.

Genom den pågående implementeringen av e-tjänsten Lämna synpunkter och klagomål 1177.se kan patienter som önskar lämna en synpunkt eller klagomål på sin vård eller behandling, nu enkelt använda en länk som finns på den aktuella vårdenhetens kontaktkort på 1177.se. Detta innebär en enklare väg för patienter och närstående samt att vården ges förutsättningar att använda det inhämtade underlaget på ett bättre sätt.

Nya Centralsjukhuset växer fram

Under våren 2022 har hälso- och sjukvården fortsatt arbetet förankringsarbetet med de olika verksamheterna som är involverade i projektet. Workshops har genomförts med verksamhetsföreträdare från akutmottagningen och kvinnokliniken gällande arbetssätt, antal patientbesök, flöden, bemanningsplanering och samband i syfte att säkerställa fokus på framtida behov. Samtidigt pågår en gedigen planering för att hantera alla de evakueringar som behöver göras från de hus som ska rivas. Även processen för verksamhetens lokalbehov på ett övergripande plan har fortgått under 2022 då det finns många sambandsförhållanden.

Inflyttningen till de Östra modulerna, hus 15, går hittills enligt plan.

4.2.4 Hållbar organisation

Under perioden har arbetet i Region Värmland inneburit att effektmålet hållbar organisation bidragit till flera av Agenda 2030-målen.

Globala mål 4,5,6,7,8,10, 12, 13 och 16.

Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Regionstyrelsen bedömer att effektmålet hållbar organisation delvis kommer att uppnås för helåret 2022.

Ekonomi i balans bedöms delvis uppnås för helåret, och är central för måluppfyllnad av målet hållbar organisation.

  • Regionstyrelsen gör bedömningen att ekonomi i balans delvis kommer att uppnås för 2022.
  • Regionstyrelsen gör bedömningen att målet hållbart arbetsliv delvis kommer att uppnås för 2022.
  • Regionstyrelsen gör bedömningen att målet minskat miljöavtryck kommer att uppnås för 2022.
  • Regionstyrelsen gör bedömningen att målet respektfulla möten kommer att uppnås för 2022.

Här följer en redovisning av målets ingående delar och underlaget till regionstyrelsens måluppfyllelseanalys.

4.2.4.1 Hållbar organisation - Hållbart arbetsliv
Indikatorer hållbart arbetsliv.

Indikatorer

Utfall

Mål

Hållbart medarbetarengagemang – (HME) totalindex*


Ökande

(78 %)

Omsättning chefer – andel unika individer som innehar ett chefsuppdrag vid mättillfälle december 2022 och december 2021 av samtliga anställda chefer*


90 % är anställda vid båda mättillfällen

* Redovisas endast per helår.

God arbetsmiljö med fokus på hälsofrämjande aktiviteter

Ett aktivt arbetsmiljöarbete främjar hälsan och förhindrar arbetsrelaterade olycksfall och sjukdomar. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), som är basen i regionens arbetsmiljöarbete för att uppnå detta, handlar om att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön. En god och hälsofrämjande arbetsmiljö är en förutsättning för Region Värmlands attraktivitet som arbetsgivare och en väl fungerande kompetensförsörjning.

Den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet genomfördes i början av året. Svarsfrekvensen var hög och utifrån resultatet har handlingsplan upprättats med åtgärder som ska vidtas för att förbättra arbetsmiljöarbetet ytterligare. I stort visade resultatet på att verksamheter inom regionen har en god följsamhet till riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöverket genomförde en större inspektionsinsats gällande arbetsmiljöarbetet i Region Värmland. Inspektionen visade i stort att det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete och att det finns rutiner, arbetssätt och verktyg som stöd men att det ändå kan göras förbättringar i arbetet. Rutiner, verktyg och arbetssätt har setts över och stödmaterial har tagits fram som kommer att förankras i verksamheterna under hösten.

Riktlinjen gällande alkohol- och drogfria arbetsplatser beslutades under perioden och kommer att implementeras inom regionens verksamheter.

Jämställdhetsindex (JÄMIX) följs årligen på en regionövergripande nivå och består av ett antal nyckeltal som belyser viktiga aspekter inom jämställdhetsområdet. Under perioden erhölls resultatet för 2021 års mätning. Resultatet visade på en positiv utveckling och förflyttning inom flera områden, från index på 110 poäng år 2020 till 117 poäng år 2021.

Ytterligare 14 enheter eller avdelningar blev under perioden hälsofrämjande arbetsplatser och en enhet eller avdelning certifierades.

Antal anställda i Region Värmland ökar

Genomsnittligt antal tillsvidareanställda för perioden januari–augusti uppgick till 8 116 personer, vilket är en ökning med 235 personer jämfört med motsvarande period 2021. I augusti är andelen tillsvidareanställda kvinnor 80,3 procent och andelen män är 19,7 procent.

Genomsnittligt antal visstidsanställda för perioden januari–augusti uppgick till 693 personer, vilket är en minskning med 58 personer jämfört med motsvarande period 2021. I augusti är andelen visstidsanställda kvinnor 74,9 procent och andelen män är 25,1 procent.

Strategisk kompetensförsörjning

Inom Region Värmland råder fortsatt brist inom flera yrken främst inom hälso- och sjukvården inklusive folktandvården. Rekryteringssvårigheter, pensionsavgångar, personalomsättning och en ökad efterfrågan på arbetsmarknaden är några av orsakerna till detta. Det är även svårt att rekrytera till enheter som inte finns belägna i närområdet till Karlstad. Ett flertal kompetensförsörjningsaktiviteter har genomförts under perioden, bland annat har en strategisk kompetensförsörjningsplan tagits fram och kompetensanalyser har genomförts.

En karriärutvecklingsmodell för biomedicinska analytiker har tagits fram och ett arbete pågår gällande psykologer, barnmorskor och röntgensjuksköterskor. Sedan tidigare finns framtagna karriärutvecklingsmodeller för arbetsterapeuter, fysioterapeuter, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor.

Närmare 45 sjuksköterskor har erhållit specialistutbildningstjänster inom flera olika områden såsom ambulans, akut, barn och ungdom, onkologi, intensivvård, anestesi, operation, psykiatri, vård av äldre, barnmorskor, ögon, kirurgi och distriktsköterskor.

Under perioden har ett fortsatt arbete pågått för att förbereda inför dimensionering och mottagande av läkare bastjänstgöring (BT). Under perioden har också ett arbete gällande utökning av AT-läkare pågått.

Ansökan om YH-utbildning till vårdadministratör i Kristinehamn har beviljats.

Region Värmland ska verka för ett hållbart arbetsliv med goda förutsättningar för ett hållbart ledar- och medarbetarskap med resultat i fokus. Målsättningen är att det ska vara attraktivt och utvecklande att vara chef i Region Värmland, där man ges förutsättningar att leda verksamheten i förändring genom ett närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap som attraherar kompetenta och engagerade medarbetare.

Coronapandemin gav ökad sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron för perioden januari–augusti 2022 uppgick till 7,2 procent, vilket var högre jämfört med motsvarande period 2021. För kvinnor var sjukfrånvaron 7,8 procent och för män 5,0 procent. Den höga sjukfrånvaron är främst korttidsfrånvaro kopplat till coronapandemin. Sjukfrånvaron var som högst under årets inledande månader och har därefter succesivt börjat att återgå till lägre nivåer.

Under perioden har arbete med aktuellt hälsoläge, förebyggande och efterhjälpande insatser gällande sjukfrånvaro genomförts. Arbete med kompetensutvecklingsinsatser inom arbetsanpassning och rehabilitering har påbörjats. Även arbete för att förtydliga rehabiliteringsprocessen har i påbörjats.

Fortsatt arbete har bedrivits med digitalisering för att kunna underlätta chefernas arbete med tidiga signaler på ohälsa och rehabilitering.

Ledarskap och medarbetarskap

Under årets inledande månader påverkades arbetet av den rådande coronapandemin och flera av de planerade aktiviteterna ställdes in eller flyttades fram. Fokus blev istället att hantera konsekvenserna av pandemin. Digitala lösningar tillämpades både vid gruppaktiviteter och enskilda möten, handledningar samt Ledare- och Medarbetardeklaration. Allteftersom restriktionerna lättade skedde en återgång till fysiska möten och utbildningar. Behovet av individuella handledningar ökade under pandemin vilket kan kopplas till de utmaningar som chefskapet ställdes inför under de rådande omständigheterna.

Enhetlig arbetsgivarpolitik

Region Värmland ska uppfattas som en enhetlig arbetsgivare med en känd arbetsgivarpolitik och i arbetet med detta har under perioden ett förslag på personalpolitisk plan påbörjats. Planen innehåller övergripande mål och långsiktiga strategier inom personalområden.

Under perioden har en övergång inletts från fyraåriga förordnanden för chefernas anställning till tillsvidareanställningar inom Region Värmland. Syftet med denna förändring är att stärka attraktiviteten som arbetsgivare, tydliggöra chefs- och ledarskapet som profession och säkerställa att samma villkor gäller för chefskapet inom alla delar av organisationen.

4.2.4.2 Hållbar organisation - Ekonomi i balans
Indikatorer ekonomi i balans.

Indikatorer

Utfall

Mål

Nettokostnad mot budget

7 012,9 mnkr

Beslutad nettokostnadsram
(6 827mnkr)

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag*


99,5 %

Soliditet*


Ökande (positiv soliditet 2026)
-6,7

* Redovisas endast per helår.

Efter analys av utfallet per augusti 2022 kan ur ett finansiellt perspektiv konstateras att effektmålet hållbar organisation – ekonomi i balans visar en negativ trend. Helhetsbedömningen är att regionen ur ett finansiellt perspektiv delvis kommer att uppnå regionfullmäktiges målsättning, en god handlingsberedskap på kort sikt och en långsiktigt stark ekonomi, sett till utfallet per augusti.

Den finansiella prognosen för helår 2022 indikerar att trenden, justerat för beslut om satsningar utöver budget, är fortsatt negativ. En samlad bedömning av effektmålet Hållbar organisation – ekonomi i balans indikerar att regionen delvis kommer att uppnå regionfullmäktiges målsättning, god handlingsberedskap på kort sikt och en långsiktigt stark ekonomi, för helåret 2022.

4.2.4.3 Hållbar organisation - Minskat miljöavtryck
Indikatorer minskat mijöavtryck.

Indikatorer

Utfall

Mål

Materialåtervinningsgrad*


Ökande

Mängd köpt energi/kvm och år*


Minskande (mål 2024=135 kWh/ kvm och år)

* Redovisas endast per helår.

Värmland ska vara en fossilfri välfärdsregion
I april antog regionfullmäktige nya klimatmål för Region Värmland. Bland annat antogs ett långsiktigt mål om att organisationen ska ha minskat sin klimatpåverkan med 85 procent år 2045 jämfört med år 2019. Årliga uppföljningar kommer göras för att se hur Region Värmland förhåller sig till det långsiktiga målet.

Fastighetsdrift
Fastighetsbeståndet är i återgång till normal drift efter pandemiåren, vilket innebär att elanvändningen kan komma att öka på kort sikt. Mängden köpt energi per kvadratmeter och år var däremot lägre för första halvan 2022 jämfört med samma period både föregående år och 2019. Effektiviseringen fortsatte i av en av regionens datahallar, där elanvändning respektive kylbehov av datahallen har minskat med 22 respektive 12 procent jämfört med 2019 då arbetet påbörjades.

Resor och transporter
Under coronapandemin gick resandet med tjänstebil ner kraftigt och därmed också utsläppen av växthusgaser. Efter att restriktionerna släpptes i början på året ökade antalet tjänsteresor med bil igen, men resandet ligger fortfarande på en lägre nivå än före pandemin. Flera insatser gjordes under perioden för att i stället öka det hållbara resandet (gång, cykel och kollektivtrafik). Bland annat uppdaterades Region Värmlands interna certifiering "Hälsofrämjande arbetsplats" med krav på att arbetsplatsen ska ha ett aktivt arbete med att främja hållbart resande.

Under våren togs ett beslut i regionfullmäktige om att införa kostnadsfria sjukresor med allmän kollektivtrafik i Värmland. Detta kommer förhoppningsvis att innebära att färre resor görs med bil.

Medicinska gaser
Under våren byttes regionens anestesiapparater ut. De nya apparaterna möjliggör att ett betydligt lägre flöde av medicinska gaser kan tillföras patienten, men med samma effekt som tidigare. Under perioden upphörde även användningen av den kraftigt klimatpåverkande medicinska gasen desfluran. De två insatserna kommer minska Region Värmlands klimatpåverkan nu och framöver.

Avfallshantering
Regionen fortsatte att jobba för en ökad materialåtervinningsgrad. Bland annat påbörjades ett fullskaleförsök på Kronoparkens vårdcentral i maj. Försöket innebär att lokalvården tar ett helhetsansvar för avfallet, miljörummet rustas för enkel och tydlig avfallshantering och undersökningsrum utrustas med återvinningsfraktioner.

Läkemedel
För att minska miljöpåverkan från läkemedel påbörjades under våren ett flertal aktiviteter, bland annat för ökad samverkan med apoteken och folktandvården inom frågan. Insatser startades också med syfte att förenkla för förskrivare att ge råd till patienter för en optimerad läkemedelsbehandling. Det kan i sin tur bidra till en minskad överförskrivning, vilket är positivt för miljön då både onödig produktion, distribution och avfall från läkemedel undviks. Bland annat pågår arbete med att utöka antalet standardbrev för läkemedel som skrivs ut frekvent, till exempel paracetamol, och göra dessa mer tillgängliga för förskrivaren och patienten.

4.2.4.4 Hållbar organisation - Respektfulla möten
Indikatorer respektfulla möten.

Indikatorer

Utfall

Mål

Index för dimensionen Respekt och bemötande i primärvård*


Ökande

Kundlojalitet (Net promoter score)*


Ökande

Andel klagomål på hälso- och sjukvård och tandvård inkomna till patientnämnden som besvaras inom fyra veckor.*


Ökande

* Redovisas endast per helår.

Värdegrundsarbete
I och med regionbildningen aktualiserades värdegrundsarbetet och för att få en gemensam grund togs en ny värdegrund fram. Värdegrunden syftar till att vara sammanhållande, att komplettera regler och att skapa så kallade icke-finansiella värden för medarbetarna och i förlängningen för alla i Värmland.

Efter beslutad värdegrund påbörjades ett arbete med att ta fram övningar för att implementera och förankra värdegrunden i organisationen. Arbetet har inriktats på att få fram självinstruerande övningar som kan hjälpa verksamheterna att föra dialog kring värdegrundsfrågor i olika forum och konceptet ligger idag tillgängligt via intranätet. Implementeringen av värdegrunden begränsades under år 2020 på grund av coronapandemin. Under år 2021 återupptogs implementeringen av värdegrunden inom organisationen. Det är cheferna i regionen som ska äga och bära implementering av värdegrunden.​ Implementeringsinsatser har genomförts inom flera av regionens verksamheter och arbetet ska slutföras under hösten 2022.

4.3 Ekonomiska perspektivet

4.3.1 Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning inklusive helårsprognos

4.3.1.1 Periodens resultat

Verksamhetens resultat uppgick till 189,0 miljoner kronor, vilket är 70,6 miljoner kronor bättre än budgeterat. Detta berodde främst på högre skatteintäkter och generella statsbidrag än planerat. Verksamhetens resultat för motsvarande period föregående år var 397,8 miljoner kronor.

För helåret bedöms verksamhetens resultat uppgå till -52,2 miljoner kronor, vilket är 106,2 miljoner kronor sämre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på ökade kostnader för personal, köp av verksamhet och verksamhetsanknutna tjänster i förhållande till budget.

I resultatet motsvarande period föregående år, ingick extra pensionskostnader som var en följd av att Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) RIPS-kommitté fattade beslut om ett ändrat livslängdsantagande i "Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld" (RIPS). Kostnaderna, inklusive särskild löneskatt, uppgick till 229,7 miljoner kronor vilket klassas som jämförelsestörande post.

Resultat efter finansiella poster uppgick till minus 369,4 miljoner kronor, vilket är 458,0 miljoner kronor sämre än budgeterat. Resultat efter finansiella poster för motsvarande period föregående år var 1 051,1 miljoner kronor.

Orealiserade värdeförändringar på finansiella omsättningstillgångar påverkar regionens resultat med minus 531,6 miljoner kronor och beror på årets nedgång på de finansiella marknaderna. Utfallet för motsvarande period föregående år var 644,7 miljoner kronor.

4.3.1.2 Balanskravsutredning helårsprognos

Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Om kostnaderna är större än intäkterna ett enskilt räkenskapsår uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre påföljande åren.

Prognosen för årets balanskravsresultat visar ett resultat som uppgår till 0 miljoner kronor, detta beror till del av beslut om satsningar utöver budget som regionstyrelsen på uppdrag av regionfullmäktige fattat. Dessa beslut uppgår, under perioden, till 230 miljoner kronor och avser åtgärder för återställnings- och omställningsåtgärder efter coronapandemin.

Region Värmland förfogar över en resultatutjämningsreserv (RUR) på 843,3 miljoner kronor som efter regionfullmäktiges beslut kan nyttjas enligt fastställt Reglemente för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv. Reservering till resultatutjämningsreserv får göras om resultatet efter justeringar överstiger 2,0 procent av skatter och generella statsbidrag.

Balanskravsutredning per 31 augusti redovisas i resultaträkningens not 11.

En bedömning av balanskravsresultatet utifrån helårsprognosen visas nedan.

En bedöming av balanskravsresultatet utifrån helårprognosen.

Balanskravsutredning (mnkr) 2022

Prognos helår

Årets resultat

-177,9

- samtliga realisationsvinster anläggningstillgångar

0,0

-/+ orealiserade vinster och förluster i värdepapper

0,0

+/- återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper

63,1

Årets resultat efter balanskravsjusteringar

-114,8

- reservering av medel till resultatutjämningsreserv

0,0

+ användning av medel från resultatutjämningsreserv

+114,8

Årets balanskravsresultat

0,0

balanskravsunderskott från tidigare år

0,0

Balanskravsresultat

0,0

4.3.2 Verksamhetens nettokostnader

Verksamhetens nettokostnader uppgick till 7 012,9 miljoner kronor, vilket var 569,8 miljoner kronor (8,8 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Periodens budgeterade nettokostnader var 6 827,0 miljoner kronor.

Verksamhetens nettokostnader perioden

Verksamhetens nettokostnader, perioden (mnkr och %), period: januari-augusti

Utall perioden
2022

Utfall perioden
2021

Utveckling (mnkr)

Utveckling (%)

Budget perioden
2022

Utfall jämfört budget

Verksamhetens intäkter

1 294,4

1 616,2

-321,7

-19,9 %

1 278,9

15,5

Personalkostnader

-3 986,5

-4 141,0

154,5

-3,7 %

-3 892,6

-93,9

Köp av verksamhet

-1 410,0

-1 298,1

-112,0

8,6 %

-1 385,9

-24,1

Verksamhetsanknutna tjänster

-283,6

-218,2

-65,4

29,9 %

-127,5

-156,1

Läkemedel

-857,4

-771,0

-86,4

11,2 %

-822,5

-34,9

Material och varor

-390,5

-375,5

-15,0

4,0 %

-377,7

-12,8

Lämnade bidrag

-185,2

-193,0

7,8

-4,0 %

-194,2

8,9

Övriga verksamhetskostnader

-918,9

-785,8

-133,1

16,9 %

-1 004,4

85,5

Avskrivningar

-275,2

-276,6

1,4

-0,5 %

-301,3

26,1

Verksamhetens nettokostnader

-7 012,9

-6 443,1

569,8

8,8 %

-6 827,0

-185,8

Nettokostnaderna bedöms uppgå till 10 812,2 miljoner kronor vid årets slut, vilket är 448,2 miljoner kronor högre än budgeterat.

Verksamhetens nettokostnader helåret

Verksamhetens nettokostnader, helåret (mnkr)

Prognos helåret 2022

Budget helåret 2022

Prognos jämfört budget

Verksamhetens intäkter

1 974,7

1 970,7

3,9

Personalkostnader

-6 131,9

-6 027,8

-104,1

Köp av verksamhet

-2 173,5

-2 075,6

-97,9

Verksamhetsanknutna tjänster

-429,7

-191,6

-238,2

Läkemedel

-1 257,8

-1 209,5

-48,2

Material och varor

-612,5

-567,4

-45,0

Lämnade bidrag

-302,9

-290,4

-12,4

Övriga verksamhetskostnader

-1 458,1

-1 519,6

61,5

Avskrivningar

-420,5

-452,8

32,3

Verksamhetens nettokostnader

-10 812,2

-10 364,0

-448,2

4.3.3 Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter uppgick till 1 294,4 miljoner kronor, vilket är 321,7 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Detta beror främst på minskade tillfälliga riktade statsbidrag kopplade till coronapandemin och kostnadsersättningar inom hälso- och sjukvården. Biljettintäkter inom kollektivtrafiken har däremot ökat jämfört med samma period förra året.

Periodens budgeterade intäkter var 1 278,9 miljoner kronor.

För helåret bedöms intäkterna uppgå till 1 974,7 miljoner kronor, vilket är 3,9 miljoner kronor högre än budgeterat.

4.3.4 Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader uppgick till 8 032,1 miljoner kronor, vilket var 249,5 miljoner kronor (3,2 procent) högre än motsvarande period föregående år. Kostnaderna var 227,4 miljoner kronor högre än budget.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 12 366,4 miljoner kronor vilket är 484,4 miljoner kronor högre än budget.

4.3.4.1 Personal

Personalkostnaderna uppgick till 3 986,5 miljoner kronor, vilket var 154,5 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år.

Lönekostnaderna (exklusive sociala avgifter) uppgick till 2 570,0 miljoner kronor, vilket var 34,6 miljoner kronor (1,4 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Pensionskostnaderna (exklusive löneskatt och finansiella kostnader) uppgick till 482,1 miljoner kronor, vilket var 176,5 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. I periodens kostnader föregående år ingick extra pensionskostnader som följd av att SKR:s RIPS-kommitté då fattade beslut om ett ändrat livslängdsantagande i RIPS. Dessa kostnader uppgick sammantaget till 229,7 miljoner kronor där 184,8 miljoner kronor redovisades som pensionskostnader och 44,9 miljoner kronor som särskild löneskatt.

Sociala avgifter och löneskatt uppgick till 881,0 miljoner kronor, vilket var 34,9 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år.

Vid analys av personalkostnader bör även kostnader för inhyrd personal beaktas, detta återfinns under avsnitt Verksamhetsanknutna tjänster och inhyrd personal.

Periodens budgeterade personalkostnader var 3 892,6 miljoner kronor.

För helåret bedöms personalkostnaderna uppgå till 6 131,9 miljoner kronor, vilket är 104,1 miljoner kronor högre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på bemanning inom hälso- och sjukvård, inklusive den lönesatsning som beslutades under våren till sjuksköterskor i vårdens dygnet runt-verksamhet.

4.3.4.2 Köp av verksamhet

Kostnaderna för köp av verksamhet uppgick till 1 410,0 miljoner kronor, vilket är 112,0 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde på att kostnaderna för kollektivtrafik ökat med 91,3 miljoner kronor (15,2 procent) och kostnader för köpt vård med 20,7 miljoner kronor (3,0 procent).

Periodens budgeterade kostnader för köp av verksamhet var 1 385,9 miljoner kronor.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 2 173,5 miljoner kronor, vilket är 97,9 miljoner kronor högre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på högre avtalskostnader för kollektivtrafik och köp av vård för kökortningsinsatser inom hälso- och sjukvården.

4.3.4.3 Verksamhetsknutna tjänster och inhyrd personal

Kostnaderna för verksamhetsanknutna tjänster uppgick till 283,6 miljoner kronor, vilket är 65,4 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde främst på ökade kostnader för inhyrd personal.

Periodens budgeterade kostnader för verksamhetsanknutna tjänster var 127,5 miljoner kronor.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 429,7 miljoner kronor, vilket är 238,2 miljoner kronor högre än budgeterat. Avvikelsen beror på hälso- och sjukvårdens budgeteringsmodell för inhyrd personal.

Kostnaderna för inhyrd personal uppgick till 162,9 miljoner kronor, vilket var 56,1 miljoner kronor (52,6 procent) högre än motsvarande period föregående år. Kostnaden för inhyrd personal avsåg inhyrda läkare 151,4 miljoner kronor, sjuksköterskor 7,9 miljoner kronor och lärare 3,1 miljoner kronor.

Periodens budgeterade kostnader för inhyrd personal var 15,0 miljoner kronor.

För helåret bedöms kostnaderna för inhyrd personal uppgå till 245,8 miljoner kronor, vilket är 223,0 miljoner kronor högre än budgeterat.

4.3.4.4 Läkemedel

Kostnaderna för läkemedel uppgick till 857,4 miljoner kronor, vilket är 86,4 miljoner kronor (11,2 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde främst på att kostnader utanför läkemedelsförmånen ökat med 50,3 miljoner kronor (28,04 procent).

Periodens budgeterade kostnader för läkemedel var 822,5 miljoner kronor.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 1 257,8 miljoner kronor, vilket är 48,2 miljoner kronor högre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på införande av behandlingar med nya läkemedel främst för cancerbehandlingar.

4.3.4.5 Material och varor

Kostnaderna för material och varor uppgick till 390,5 miljoner kronor, vilket var 15,0 miljoner kronor (4,0 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde främst på ökade kostnader för tekniska hjälpmedel.

Periodens budgeterade kostnader för material och varor var 377,7 miljoner kronor.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 612,5 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor högre än budgeterat. Kostnaderna beror främst på inköp av material för provtagning, analys och vaccinering mot covid-19, samt till kökortningsinsatser inom hälso- och sjukvården.

4.3.4.6 Lämnade bidrag

Kostnaderna för lämnade bidrag uppgick till 185,2 miljoner kronor, vilket var 7,8 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Minskningen berodde främst på lägre utbetalda bidrag till regionalt projekt.

Periodens budgeterade kostnader för lämnade bidrag var 194,2 miljoner kronor.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 302,9 miljoner kronor, vilket är 12,4 miljoner kronor högre än budgeterat. Avvikelsen beror bland annat på utökade bidrag till satsningar för att stärka kulturlivet efter coronapandemin.

4.3.4.7 Övriga verksamhetskostnader

Övriga verksamhetskostnader består av lokal- och fastighetskostnader, reparation och underhåll, leasing av fordon, transporter, post- och telekostnader, försäkringar och övriga kostnader.

Kostnaderna uppgick till 918,9 miljoner kronor, vilket var 133,1 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Ökningen beror främst på etablerings- och konsultkostnader i samband med utbyggnationen av sjukhuset.

Periodens budgeterade kostnader var 1 004,4 miljoner kronor.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 1 458,1 miljoner kronor, vilket är 61,5 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på att kommande utvecklingsarbeten inte beräknas starta som planerat.

4.3.5 Avskrivningar

Kostnaderna uppgick till 275,2 miljoner kronor vilket var 1,4 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år.

Periodens budgeterade kostnader var 301,3 miljoner kronor.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 420,5 miljoner kronor, vilket är 32,3 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen beror främst på försenade investeringar.

4.3.6 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning var sammantaget 5,3 procent högre än motsvarande period föregående år.

Skatteintäkterna uppgick till 4 984,2 miljoner kronor, vilket var 265,4 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år.

Periodens budgeterade skatteintäkter var 4 824,7 miljoner kronor.

För helåret bedöms skatteintäkterna uppgå till 7 447,0 miljoner kronor, vilket är 210,0 miljoner kronor högre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på att SKR i sin senaste skatteprognos beräknar en högre ökning av lönesumman för helåret 2022 än förväntat, trots en prognos om bromsande tillväxt.

Generella statsbidrag och utjämning uppgick till 2 217,6 miljoner kronor, vilket var 95,5 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde framför allt på högre intäkter i utjämningssystemet och högre läkemedelsbidrag.

Periodens budgeterade intäkter för generella statsbidrag och utjämning var 2 120,7 miljoner kronor.

För helåret bedöms generella statsbidrag och utjämning uppgå till 3 313,0 miljoner kronor, vilket är 132,0 miljoner kronor högre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på högre bidrag från utjämningssystemet.

4.3.7 Finansiella intäkter och kostnader

Regionen redovisar ett finansnetto inklusive orealiserade värdeförändringar på finansiella omsättningstillgångar på minus 558,4 miljoner kronor, vilket är 1 211,7 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. För helåret 2022 bedöms finansnettot exklusive orealiserade värdeförändringar på finansiella omsättningstillgångar bli minus 125,7 miljoner kronor, vilket är 88,5 miljoner kronor sämre än budgeterat.

Finansiella intäkter uppgick till 2,5 miljoner kronor vilket är 695,8 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Skillnaden jämfört med föregående år beror främst på orealiserade värdeförändringar på de finansiella omsättningstillgångarna,

Periodens budgeterade intäkter var 35,3 miljoner kronor. För helåret 2022 bedöms intäkterna bli 3,0 miljoner kronor, vilket är 50,0 miljoner kronor lägre än budget.

Finansiella kostnader uppgick till 561,0 miljoner kronor vilket var 516,0 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Skillnaden jämfört med föregående år beror främst på orealiserade värdeförändringar på de finansiella omsättningstillgångarna, högre finansiella kostnader för pensionsskulden och lägre räntekostnader för upplåning.

Periodens budgeterade kostnader var 65,1 miljoner kronor. För helåret 2022 bedöms kostnaderna uppgå till 128,7 miljoner kronor, vilket är 38,5 miljoner kronor högre än budgeterat.

4.3.8 Pensionsmedelsförvaltning

Värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen vid periodens slut hade ett anskaffningsvärde motsvarande 3 736,7 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 4 942,6 miljoner kronor. Bokfört värde var 4 942,6 miljoner kronor.

Vid periodens slut var marknadsvärdet på de värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen fördelat på 54 procent aktier och 46 procent räntebärande värdepapper. Enligt Region Värmlands riktlinjer får andelen aktier uppgå till högst 70 procent av förvaltat belopp. Portföljens totala avkastning under 2022 har varit minus 9,3 procent.

Totalportföljens och underliggande tillgångsslagens utveckling


Senaste månaden (%)

Innevarande år (%)

12 månader (%)

Årlig utveckling sedan start (%)

Totalportföljen

-1,1

-9,3

-6,0

6,9

Indexutveckling

-1,6

-8,7

-5,6

7,4


Svenska aktier

6,3

-21,7

-17,3

11,1

Indexutveckling

-7,2

-25,0

-21,0

11,6


Globala aktier

-0,1

-7,7

-1,7

11,7

Indexutveckling

0,2

-3,4

4,9

12,5


Tillväxtmarknad aktier

4,3

-2,9

-2,2

6,4

Indexutveckling

5,0

-2,2

-3,5

6,3


Räntor

-1,9

-7,8

-8,6

1,8

Indexutveckling

-2,1

-7,6

-8,3

1,6


Alternativa räntor

0,5

-4,9

-4,6

2,1

Indexutveckling

0,1

0,2

0,1

0,0


Alternativa investeringar

1,2

1,6

4,4

6,3

Indexutveckling

0,3

1,5

2,1

1,8

Tabellen visar totalportföljens, samt de underliggande tillgångsslagens, utveckling under den senaste perioden samt utvecklingen över längre tidsperioder i förhållande till sina jämförelseindex enligt placeringspolicyn. Avkastning på årsbasis sedan start.

Se tabell nedan, totalportföljens fördelning mellan aktier och räntebärande värdepapper samt de underliggande tillgångsslagens andel av totalportföljen och dess avvikelse mot beslutade limiter i placeringspolicyn.

Totalportföljens fördelning mellan aktier och underliggande tillgångsslangens andel av totalportföljen.


Andel augusti 2022

Andel december 2021

Avvikelse normal augusti 2022

Limiter min

Limiter normal

Limiter max

Svenska aktier

24

28

-1,4

0

25

35

Globala aktier

25

25

-0,2

0

25

35

Tillväxtmarknader

5

8

-4,9

0

10

20

Alternativa investeringar

22

16

1,9

0

20

40

Räntor

25

24

4,5

0

20

60


Aktier

54

61

-6,5

40

60

70

Räntor + alternativa

46

39

6,5

40

60

70

Likvida medel

0

0

0,0




4.3.9 Låneskuld och likviditet

Region Värmland hade en lånevolym vid periodens slut på 520,0 miljoner kronor. Kommuninvest i Sverige AB (publ.) stod som långivare för 520,0 miljoner kronor.

Regionens upplåning sker till en genomsnittsränta på 0,87 procent. Regionen har i dag räntebindningsavtal om totalt 400,0 miljoner kronor. Syftet med räntebindningsavtalen är att skapa framförhållning när det gäller en ränteuppgångs påverkan på regionens ekonomi samt att skapa ökad flexibilitet i den löpande skuldförvaltningen för beslutade investeringar.

Region Värmland hade vid månadens utgång 610,7 miljoner kronor i likvida medel på Nordea Bank AB (publ) samt 399,6 miljoner kronor i placerad överskottslikviditet.

Finansiell information

Finansiell information (tkr)

Policy

Uppfylls?

2022-08-31

2021-12-31

Lånevolym (mkr)



520

520

Nominellt belopp swappar (mkr)



400

400

Genomsnittlig ränta



1,49%

0,73%

Genomsnittlig lånemarginal (beräknad)



0,17%

0,17%

Återstående räntebindningstid

1,5–5 år

Ja

2,04

2,44

Återstående kapitalbindningstid



1,54

2,21

Andel räntejustering inom 12 mån

Max 50%, Min 30 %

Ja

42%

42%

Andel lån med förfall inom 12 mån



0%

0%

Volym gröna lån (mkr)



520

520

Checkkredit outnyttjad (mkr)



300

300

Marknadsvärde portfölj (mkr)



500

524

Differens, Marknadsvärde portfölj - Lånevolym (mkr)*



-20,0

-0,4

*=negativt tal innebär orealiserad fordran och positivt tal orealiserad skuld i derivatportföljen (ackumulerat)

4.4 Händelser av väsentlig betydelse

Coronapandemin är den händelse som påverkat Region Värmland kraftigast avseende verksamhetsförändring jämfört med planerad verksamhet i landstingets och regionens historia. Den 31 mars beslutades att sjukdomen covid-19 inte längre klassas som samhällsfarlig.

Årets första åtta månader har fortsatt präglats av coronapandemin, men nu till stor del inom kontexten återställning.

Alla verksamheter i Region Värmland har påverkats av pandemin, mer eller mindre. Verksamheter och resurser har styrts om och omprioriteringar har skett. Sjukfrånvaron är fortsatt högre i många delar av organisationen jämfört med tidigare år.

Gräver ner bredband.

Bredbandsutbyggnad utanför Råda.

5. Finansiella rapporter

5.1 Resultaträkning

Resultaträkning perioden

Resultaträkning, perioden januari-augusti (mnkr)

Not

Budget perioden 2022

Utfall perioden 2022

Avvikelse

Utfall perioden 2021

Verksamhetens intäkter

2

1 278,9

1 294,4

15,5

1 616,2

Verksamhetens kostnader

3, 4

-7 804,7

-8 032,1

-227,4

-7 782,6

Avskrivningar

5

-301,3

-275,2

26,1

-276,6

Verksamhetens nettokostnader


-6 827,0

-7 012,9

-185,8

-6 443,1


Skatteintäkter

6

4 824,7

4 984,2

159,5

4 718,8

Generella statsbidrag och utjämning

7

2 120,7

2 217,6

96,9

2 122,1


Verksamhetens resultat


118,4

189,0

70,6

397,8


Finansiella intäkter

8

35,3

2,5

-32,8

698,3*

Finansiella kostnader

9

-65,1

-561,0

-495,9

-45,0

Resultat efter finansiella poster


88,6

-369,4

-458,0

1 051,1


Periodens resultat

11

88,6

-369,4

-458,0

1 051,1


Varav oreliserade vinster/förluster från finansiella omsättningstillgångar

8, 9, 10


-531,6


644,7

Periodens resultat exkl. orealiserade vinster/förluster från finansiella omsättningstillgångar



162,1


406,4

* I föregående års delårsrapport redovisades orealiserad vinst från finansiella omsättningstillgångar separat i resultaträkningen. Resultaträkningen har anpassats till LKBR.

Resultaträkning helåret

Resultaträkning, helåret (mnkr)

Prognos helåret 2022

Budget helåret 2022

Prognos jämfört budget

Verksamhetens intäkter

1 974,7

1 970,7

3,9

Verksamhetens kostnader

-12 366,4

-11 882,0

-484,4

Avskrivningar

-420,5

-452,8

32,3

Verksamhetens nettokostnader

-10 812,2

-10 364,0

-448,2


Skatteintäkter

7 447,0

7 237,0

210,0

Generella statsbidrag och utjämning

3 313,0

3 181,0

132,0


Verksamhetens resultat

-52,2

54,0

-106,2


Finansiella intäkter

3,0

53,0

50

Finansiella kostnader

-128,7

-90,0

-38,7

Resultat före orealiserade finansiella poster

-177,9

17,0

-194,9


Orealiserad vinst/förlust finansiella oms.tillgångar

-

-

-

Resultat efter finansiella poster

-177,9

17,0

-194,9


Resultat

-177,9

17,0

-194,9


5.2 Balansräkning

Balansräkning

Balansräkning (mnkr)

2022‑08‑31

2021‑12‑31

Tillgångar




Anläggningstillgångar



Immateriella anläggningstillgångar



Medicintekniska informationssystem

0,0

0,0


Materiella anläggningstillgångar



Mark och byggnader

2 577,3

2 685,7

Maskiner och inventarier

548,1

595,3


Finansiella anläggningstillgångar



Aktier, andelar och bostadsrätter

137,8

137,8

Långfristiga fordringar

21,8

22,6

Summa anläggningstillgångar

3 285,1

3 441,5


Omsättningstillgångar



Förråd

7,1

7,5

Kortfristiga fordringar

896,4

942,7

Kortfristiga placeringar

5 376,0

5 406,9

Kassa och bank

812,8

1 116,3

Summa omsättningstillgångar

7 092,2

7 473,4


Summa tillgångar

10 377,3

10 914,9


Eget kapital, avsättningar och skulder




Eget kapital



Periodens resultat

-369,4

1 296,9

Resultatutjämningsreserv

843,3

843,3

Övrigt eget kapital

3 248,8

1 951,9

Summa eget kapital

3 722,7

4 092,1


Avsättningar



Avsättningar pensioner

4 118,6

3 945,8

Summa avsättningar

4 118,6

3 945,8


Skulder



Långfristiga skulder

541,6

542,2

Kortfristig skulder

1 994,4

2 334,8

Summa skulder

2 536,0

2 877,0


Summa eget kapital, avsättningar och skulder

10 377,3

10 914,9


5.3 Noter

Redovisningsprinciper

Not 1. Redovisningsprinciper


Vid upprättandet av denna delårsrapport har samma redovisningsprinciper tillämpats som i senaste årsredovisningen.

Verksamhetens intäkter period

Not 2. Verksamhetens intäkter (mnkr), period: jan-aug

2022

2021

Patient- och trafikantavgifter

311,7

258,3

Försäljning av verksamhet

381,5

354,3

Försäljning av material och tjänster

147,3

144,6

Erhållna bidrag

423,0

824,7

Övriga intäkter

31,0

34,3

Summa

1 294,4

1 616,2



Verksamhetens kostnader period

Not 3. Verksamhetens kostnader (mnkr), period: jan-aug

2022

2021

Löner

-2 570,0

-2 535,3

Pensionskostnader

-482,1

-658,6

Sociala avgifter och löneskatt

-881,0

-915,9

Övriga personalkostnader

-53,4

-31,2

Summa personalkostnader

-3 986,5

-4 141,0


Köp av verksamhet

-1 410,0

-1 298,1

Verksamhetsanknutna tjänster

-283,6

-218,2

Läkemedel

-857,4

-771,0

Material och varor

-390,5

-375,5

Lämnade bidrag

-185,2

-193,0

Övriga verksamhetskostnader

-918,9

-785,8


Summa

-8 032,1

-7 782,6


Jämförelsestörande poster

Not 4. Jämförelsestörande poster (mnkr), period: jan-aug

2022

2021

Pensionskostnader

0,0

184,8

Särskild löneskatt

0,0

44,9

Summa

0,0

229,7


SKR:s RIPS-kommitté har fattat beslut om ett ändrat livslängdsantagande i Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS).

Avskrivningar

Not 5. Avskrivningar (mnkr), period: jan-aug

2022

2021

Immateriella anläggningstillgångar

0,0

-0,3

Byggnader och mark

-158,4

-159,2

Inventarier och maskiner

-116,8

-117,2

Summa

-275,2

-276,6


Skatteintäkter

Not 6. Skatteintäkter (mnkr), period: jan-aug

2022

2021

Prel. regional kommunalskatt

4 815,4

4 606,9

Prel. slutavräkn. innevarande år

111,0

80,5

Slutavräknin. dif. föregående år

57,9

31,4

Summa

4 984,2

4 718,8


Generlla statsbidrat och utjämning

Not 7. Generella statsbidrag och utjämning (mnkr), period: jan-aug

2022

2021

Inkomstutjämningsbidrag

1 112,9

1 022,4

Regleringsbidrag

123,9

130,7

Kostnadsutjämningsbidrag

319,6

331,4

Statsbidrag för läkemedelsförmån

655,9

637,6

Statsbidrag övriga

5,4

0,0

Summa

2 217,6

2 122,1


Finansiella intäkter

Not 8. Finansiella intäkter (mnkr), period: jan-aug

2022

2021

Ränteintäkter

0,4

0,4

Realisationsvinster värdepapper

0,0

51,7

Orealiserad vinst finansiella oms.tillg

0,0

644,7 *

Övriga finansiella intäkter

2,1

1,4

Summa

2,5

698,3

* Föregående år redovisades orealiserad vinst från finansiella omsättningstillgångar endast i not Orealiserad vinst/förlust finansiella omsättningstillgångar.

Orealiserad vinst/förlust finansiella omsättningstillgångar.

Finansiella kostnader

Not 9. Finansiella kostnader (mnkr), period: jan-aug

2022

2021

Räntekostnader

-3,1

-4,0

Räntedel i årets pensionskostnad

-53,0

-31,9

Räntedel i årets löneskattekostnad

-12,9

-7,7

Realisationsförlust värdepapper (inkl. återföring orealiserad vinst/förlust finansiella oms.tillg.

-22,2

0,0

Orealiserad förlust finansiella oms.tillg

-468,5

0,0

Övriga finansiella kostnader

-1,3

-1,4

Summa

-561,0

-45,0


Orealiserad vinst/förlust finsiella omsättningstillgångar

Not 10. Orealiserad vinst/förlust finansiella omsättningstillgångar, period: jan-aug

Orealiserade värdeförändringar på finansiella omsättningstillgångar påverkar regionens resultat med -468,5 miljoner kronor och beror på stora rörelser på de finansiella marknaderna i spåren av geopolitisk oro, inflation och energikris. Vid försäljning av värdepapper under året har -63,1 miljoner kronor återförts som orealiserad värdeförändring.

Balanskravsutredning

Not 11. Balanskravsutredning (mnkr). period: jan-aug

2022

2021

Periodens resultat

-369,4

1 051,1

-/+ orealiserade vinster och förluster i värdepapper

468,5

-706,4

+/- återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper

63,1

61,7

Periodens resultat efter balanskravsjustering

162,1

406,4

+ användning av medel från resultatutjämningsreserv

0,0

0,0

Balanskravsresultat

162,1

406,4


Ansvarsförbindelser

Not 12. Ansvarsförbindelser (mnkr)

2022‑08‑31

2021‑12‑31

Pensionsförpliktelser inklusive löneskatt

4 704,8

4 826,7

Proprieborgen AB Transitio

346,1

361,1

Borgensåtagande Bussfastigheter i Kristinehamn AB

15,6

16,7

Inga väsentliga förändringar har skett av övriga ansvarsförbindelser eller solidariska borgensåtaganden som fanns redovisade i senaste årsredovisningen.

Säsongsvariationer eller cykliska effekter

Not 13. Säsongsvariationer eller cykliska effekter som har påverkat verksamheten, period: jan-aug

Nämnderna har inte identifierat några säsongsvariationer och/eller cykliska effekter som har påverkat verksamheten under perioden.

Äldre och ung tittar på en mobiltelefon.

Dataworkshop i Eda där ungdomar hjälper äldre med den nya tekniken.

6. Drift- och investeringsredovisning

6.1 Driftredovisning

Regionfullmäktige har beslutat om budgetramar för Region Värmlands nämnder. Budgetramarna avser nettokostnader. Nettokostnaden består av verksamhetens kostnader och avskrivningar minus verksamhetens intäkter.

6.1.1 Redovisningsprinciper internredovisning

Driftredovisningen är upprättad med ett pålägg för kollektivavtalad pension och avtalsförsäkringar utifrån den anställdes ålder samt internränta för kapitalkostnader. Pålägget följer SKR:s rekommendationer.

Driftredovisning perioden

Driftredovisning, perioden (Nettokostnad, mnkr),
period: januari-augusti

Utfall perioden 2022

Utfall perioden 2021

Utveckling mnkr

Budget perioden 2022

Utfall jämfört budget

Regionstyrelsen

-1 097,1

-1 144,0

46,9

-1 173,1

76,1

Hälso- och sjukvårdsnämnd

-5 229,7

-4 678,1

-551,6

-4 989,8

-240,0

Regional utvecklingsnämnd

-35,6

-34,1

-1,4

-47,5

11,9

Kultur- och bildningsnämnd

-100,7

-90,3

-10,4

-107,7

7,0

Kollektivtrafiknämnd

-541,5

-488,9

-52,6

-498,1

-43,4

Hjälpmedelsnämnd

-1,3

-1,6

0,3

-2,4

1,1

Patientnämnd

-2,5

-2,3

-0,2

-3,3

0,8

Kost- och servicenämnd

-1,3

-0,5

-0,8

-0,7

-0,6

Revision (ej nämnd)

-3,3

-3,3

0,1

-4,6

1,3

Verksamhetens nettokostnader

-7 012,9

-6 443,1

-569,8

-6 827,0

-185,8


Driftredovisning helåret

Driftredovisning, helåret (Nettokostnad, mnkr),
period: januari-augusti

Prognos helåret 2022

Budget helåret 2022

Prognos jämfört budget

Regionstyrelsen

-1 651,6

-1 779,5

127,8

Hälso- och sjukvårdsnämnd

-8 067,7

-7 586,5

-481,1

Regional utvecklingsnämnd

-73,1

-73,4

0,3

Kultur- och bildningsnämnd

-167,0

-164,7

-2,2

Kollektivtrafiknämnd

-836,7

-743,2

-93,5

Hjälpmedelsnämnd

-3,4

-3,6

0,3

Patientnämnd

-4,5

-5,0

0,5

Kost- och servicenämnd

-1,3

-1,0

-0,2

Revision (ej nämnd)

-7,0

-7,0

0,0

Verksamhetens nettokostnader

-10 812,2

-10 364,0

-448,2


6.2 Nämndanalyser

Regionstyrelsen

Nämnden visade ett överskott på 76,1 miljoner kronor. Överskottet beror till största del ej förbrukade gemensamma medel avsatta till Regionstyrelsens och Regiondirektörens förfogande bland annat satsningen på sjuksköterskor inom 24/7-verksamhet.

Helårsprognosen visar ett samlat överskott på 127,8 miljoner kronor. Överskottet beror främst på lägre pensionskostnader och ej förbrukade gemensamma medel avsatta till Regionstyrelsens och Regiondirektörens förfogande.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Nämnden visade ett underskott på 240,0 miljoner kronor. Den största orsaken till det negativa resultatet var kostnader för anställd personal som inte varit fullt finansierade, satsningar på sjuksköterskor inom 24/7-verksamhet och ökade kostnader för inhyrd personal. Därutöver tillkommer arbetet med kökortningsinsatser för vård och behandling som anstått under pandemin.

Helårsprognosen visar ett underskott på 481,1 miljoner kronor. Orsakerna till det prognostiserade underskottet redovisas ovan.

Nämnden har under perioden beviljats 225 miljoner kronor för återställnings- och omställningsåtgärder efter coronapandemin utöver budget.

Regionala utvecklingsnämnden

För perioden har regionala utvecklingsnämnden ett överskott på 11,9 miljoner kronor på grund av ej beslutade egna projektmedel (ERP). Nämnden hanterar även statliga medel som inte ingår inom nämndens nettokostnadsram.

I begreppet nettokostnader ingår verksamhetens intäkter och kostnader, med undantag för de finansiella kostnaderna. Utöver nettokostnadsramen och länstransportsplanen (ram 1003 miljoner kronor över en tolvårsperiod) hanterar nämnden även medel från anslag 1:1 för regional tillväxtpolitik (ram 155 miljoner kronor kronor). Dessa medel motfinansieras av EU:s strukturfonder, Tillväxtverket och andra aktörer, motsvarande cirka 155 miljoner kronor.

Helårsprognosen visar ett överskott på 0,3 miljoner kronor.

Kultur- och bildningsnämnden

Nämnden visade ett överskott på 7,0 miljoner kronor vilket beror på att höstens bidrag till kulturutövare ännu inte är utbetalda.

Helårsprognos visar ett underskott på -2,2 miljoner kronor vilket beror på beviljade satsningar utöver budget.

Nämnden har under perioden beviljats 3 miljoner kronor för återställnings- och omställningsåtgärder efter coronapandemin utöver budget.

Kollektivtrafiknämnden

Nämnden visade ett underskott på 43,4 miljoner kronor vilket beror på minskat resande i spåret av coronapandemin och indexutveckling på trafikavtal.

Helårsprognosen visar ett underskott på 93,5 miljoner kronor. Under hösten förväntas biljettintäkter fortsatt bli lägre än budget. Kostnaderna för indexutveckling som styr trafikavtalens kostnadsuppräkning förväntas öka och nytecknat tilläggsavtal för tåg ökar kostnaden under året.

Nämnden har under perioden beviljats 2 miljoner kronor för återställnings- och omställningsåtgärder efter coronapandemin utöver budget.

Hjälpmedelsnämnden

Nämnden visade ett överskott på 1,1 miljoner kronor. Överskottet berodde till största delen på inställda utbildningar och nätverk vilket fått till följd att kostnaderna för resor, boende och deltagaravgifter minskat under året.

Helårsprognosen visar ett överskott på 0,3 miljoner kronor vilket beror på tillfälligt minskade kostnader enligt ovan.

Patientnämnden

Nämnden visade ett överskott på 0,8 miljoner kronor vilket beror på förändrad inriktning gällande tjänsteresor och möten har gett minskade rese - och konferenskostnader för både ledamöter och tjänstepersoner i samband med coronapandemin.

Helårsprognosen visar ett överskott på 0,5 miljoner kronor.

Kost- och servicenämnden

Nämnden visade ett underskott på 0,6 miljoner kronor, vilket berodde till största delen på ökade råvarupriser.

Helårsprognosen visar ett underskott på 0,2 miljoner kronor.

6.3 Investeringsredovisning

Nedan redovisas utgifter för årets investeringar i mark, byggnader, maskiner, inventarier och immateriella tillgångar. Redovisningen innehåller både återinvesteringar och nyinvesteringar. Återinvesteringarnas syfte är att bibehålla ursprunglig status på de investeringar som finns. Löpande återinvesteringar hanteras och beslutas i respektive område eller motsvarande verksamhet. Nyinvesteringar är investeringar vilka innebär ny funktionalitet för olika verksamheter.


Investeringsutrymme enligt fullmäktige

Investeringsutrymme enligt fullmäktigebeslut 2022 (mnkr)
Januari-augusti 2022

Utfall perioden

Beslutad ram

Prognos helår

Investeringsslag




Återinvesteringar

100,6

220,0

220,0

Varav mark o byggnader

29,1



Varav maskiner och inventarier

71,5




Nyinvesteringar

43,5

227,0

227,0

Varav mark o byggnader

43,5



Varav maskiner inv o materiella

0,0




Summa investeringar

144,1

447,0

447,0


Regionfullmäktige beslutade för 2022 om ett utrymme för investeringar på 447,0 miljoner kronor. Av dessa avsåg 227,0 miljoner kronor redan beslutade och pågående investeringar samt nyinvesteringar. Resterande 220,0 miljoner kronor avsåg återinvesteringar. Under året har regionen investerat för 144,1 miljoner kronor, varav 72,6 miljoner kronor avsett byggnader, mark och byggnadsinventarier till egna fastigheter. Resterande investeringar avsåg maskiner, inventarier och fordon med mera och uppgick till 71,5 miljoner kronor. Utgifterna för nyinvesteringar i mark och byggnader uppgick till 43,5 miljoner kronor. Under perioden har inga nyinvesteringar avslutats. Investering i projektet Nya CSK uppgår under perioden till 35,3 miljoner kronor och totalt 53,4 miljoner kronor sedan start.

7. Budgetväxlingar


Budgetväxlingar

Tkr

RS

HSN

RUN

KBN

KTN

HMN

PN

KSN

Revision

Total

Ingående ram 2022

1 756 468

7 598 619

75 607

165 058

751 604

3 638

4 999

1 007

7 000

10 364 000

Flytt av myndighetsarkivet från Informationsenheten till Regionarkivet

-1 613





1 613







Omfördelning av verksamhetsbidrag till Afasiföreningen och bidrag till folkhögskolekurser



903


-903







Omfördelning budget för kostnader för posthantering



200



-200






Höjd hyreskostnad på folkhögskolor

-323





323







Omorganisering stabsstöd (ekonomi, Kollektivtrafik)

2 852





-2 852






Omorganisering stabsstöd (ekonomi, Kultur och bildning)

754




-754







Omorganisering stabsstöd (ekonomi, Folktandvård)

621


-621










Omorganisering stabsstöd (ekonomi, Hälso- och sjukvård)

15 255


-15 255










Omorganisering stabsstöd (ekonomi och HR, Regional utveckling)

2 188


-2 188








Omorganisering hälsoekonom


830


-830







Omfördelning av budget för sjukvårdens kostnader för drift av Jumbolans i egen regi


1 863



-1 863






Överföring av ansvar för Fröding- och folkrörelsestipendiet

-200



200







Omfördelning budget för IT-kostnader

3 472




-3 472






Summa utgående budgetram, augusti 2022

1 779 474

7 586 539

73 419

164 707

743 217

3 638

4 999

1 007

7 000

10 364 000

8. Ekonomisk ordlista

Anläggningstillgångar

Tillgångar avsedda för stadigvarande innehav såsom byggnader och inventarier.

Avskrivning

Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd.

Avsättning

Förpliktelser som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Ett exempel är avsättningar för pensioner.

Balanskrav

Regionens intäkter ska överstiga regionens kostnader. Balansräkning Redovisning av tillgångar och skulder samt eget kapital. Visar den ekonomiska ställningen och hur den har förändrats under året. Tillgångarna visar hur regionen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) samt hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital).

Diskonteringsränta (kalkylränta)

Används för att nuvärdesberäkna framtida betalningar.

Driftbudget/driftredovisning

Budget och redovisning av kostnader och intäkter som tillhör den löpande verksamheten.

Eget kapital

Skillnaden mellan redovisade tillgångar och redovisade avsättningar/skulder enligt balansräkningen.

Extraordinära kostnader/intäkter

Tre kriterier ska vara uppfyllda för att händelsen ska betraktas som extraordinär:

  • Händelsen saknar samband med ordinarie verksamhet
  • Inte inträffar ofta eller regelbundet
  • Uppgår till väsentligt belopp.

Finansnetto

Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen.

Finansiella intäkter och kostnader

Exempel på finansiella intäkter och kostnader är räntor på fordringar och skulder, kursvinster och kursförluster samt utdelning på aktier och andelar, både realiserade och orealiserade.

Internränta

Kalkylmässig beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Regionen använder sig av SKR:s förslag på internräntesats.

Investeringsbudget/redovisning

Budget och redovisning av investeringar i anläggningstillgångar till exempel fastigheter, utrustning.

Jämförelsestörande post

Intäkter eller kostnader som påverkar jämförbarheten med föregående år.

Kapitalkostnad

Benämning för internränta och avskrivning.

Kassaflödesanalys

Analys som redovisar tillförda medel, använda medel samt förändring av rörelsekapital och likvida medel.

Kortfristiga fordringar och skulder

Förfaller till betalning inom ett år från balansdagen.

Likvida medel

Medel i kassa, disponibla tillgodohavanden hos banker eller motsvarande institut, samt kortfristiga likvida placeringar.

Likviditet

Betalningsförmåga på kort sikt.

Nettokostnader

Skillnaden mellan verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Finansieras med skattemedel och generella statsbidrag.

Nettokostnadsutveckling

Procentuell jämförelse av nettokostnad med motsvarande period förgående år.

Omsättningstillgång

Tillgångar som innehas kortare tid.

Pensionsskuld

Upptas i balansräkningen endast till den del av pensionsskulden som upparbetats från och med 1998. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse.

Periodisering

Kostnader och intäkter ska relateras till den period de uppstår (månad och år) så att ett rättvisande resultat redovisas

9. Agenda 2030-index

Detta index och beskrivning av delårsrapportens koppling till Agenda 2030 ska inte ses som en analys om vi når målen. Utan är en hänvisning till vilka aktiviteter som genomförts inom perioden inom respektive effektmål.

Det är inte heller en heltäckande bild av alla aktiviteter som genomförts utan utgår från delårsrapportens rapporterade aktiviteter.

Globala mål 1: Ingen fattigdom.

Mål 1: Ingen fattigdom

Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär bland annat även brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet.

Arbetsmarknadsinsatser inom folkhögskolorna

Globala mål 2: Ingen hunger.

Mål 2: Ingen hunger

Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk.

Utveckling av lokala matentreprenörer

Globala mål 4: God utbildning

Mål 4: God utbildning för alla

Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

Globala mål 5: Jämställdhet

Mål 5: Jämställdhet

Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt.

Globala mål 6: Rent vatten och sanitet för alla.

Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla

Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla.

Läkemedel

Globala mål 7: Hållbar energi för alla.

Mål 7: Hållbar energi för alla

Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla.

Globala mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur.

Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation.

Globala mål 12: Hållbar konsumtion och produktion.

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

Globala mål 13: Bekämpa klimatförändringarna. 

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna

Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.

Globala mål 14: Hav och marina resurser.

Mål 14: Hav och marina resurser

Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.

Region Värmland påverkar mål 14 men har inga särskilda insatser rapporterade för perioden.

Globala mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.

Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald

Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

Region Värmland påverkar mål 15 men har inga särskilda insatser rapporterade för perioden.

Globala mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen.

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer.

Globala mål 17: Genomförande och partnerskap.

Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap

Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Om delårsrapporten

Läs om delårsrapporten.