Dokumentation

Nya perspektiv seminarium 19 2024

Aldrig släppa taget - en berättelse på liv och död

I dag står fler än 24 000 barn och unga i kö till BUP. Tilda Boisen var en av dem. Tillsammans med sin mamma Frida berättade hon om sin svåra resa och om en situation som alltför många familjer kan känna igen sig i: vad som kan hända när en tonåring mår fruktansvärt dåligt psykiskt och det inte finns hjälp att få. Det var en känslosam historia om liv och död, men också om kärlek, ork och hopp.

Från att ha varit en bekymmerslös handbollspelande tonåring vände livet snabbt för Tilda. Hon tränade flera dagar i veckan, hade egen häst och skötte skolan. Efter en knäskada omöjliggjordes träningen, hon fick lämna bort hästen, slutade gå till skolan och tappade snabbt fotfästet. På kort tid rasade hennes situation, hon isolerade sig och började må väldigt dåligt. Pappa Lars och mamma Frida stod handfallna när Tilda en dag skrek ”jag orkar inte leva längre”.

– Vi förstod då att det inte bara handlade om vanligt tonårstrots, säger Frida.

Mådde allt sämre

Sedan följde en tid med en rad möten med Första linjen, BUP, psykolog och BUM. Samtidigt mådde Tilda allt sämre och hade dagliga panikångestattacker. När en läkare vid ett möte kommenterar Tildas viktnedgång som positivt rann bägaren över. Viktnedgången berodde ju på hennes depression.

– Jag blev så arg, var det den hjälp jag kunde få? säger Tilda. Jag hade aldrig mått sämre och tyckte att allt med mig var värdelöst, jag var inte fin nog eller smal nog. Och så kommenterade läkaren att det var positivt att jag ”tog tag i min övervikt”.

Mötet med läkaren resulterade i en destruktiv kväll som i dramatik slutade med att Tilda försökte hoppa ut genom fönstret i sitt rum. Efter stort tumult hann pappa Lars precis slänga sig fram och få tag i Tildas vader, och kunde på så sätt rädda hennes liv.

– Det handlade om mindre än en sekund, säger Frida.

Värdefull familjeterapi

Tilda fick åka till psykakuten och blev tvångsomhändertagen på Maria Ungdom. Slutligen kopplas socialtjänsten in med familjeterapi som följd.

– Familjeterapin var verkligen värdefull för oss, säger Frida, det var det första steget till att vi kunde prata med varandra och leva igen.

Efter en tid lyckas Tilda också ta studenten och gå ut med 14 F i betyg.

– Jag stod där och var ändå så fantastiskt glad, säger Frida. För att hon levde.

Berättar familjens historia

Nu berättar Tilda och Frida familjens historia. Tilda har skrivit en bok och driver en podd som lyfter frågor om psykisk ohälsa.

– Skrivandet och poddandet har gett mig en röst, där jag också får distans till det som hänt.

– Nu ska vi kämpa för varje minut, avslutar Frida och skickar med gruppen några avslutande råd: Fokusera på omtanke, respekt och kommunikation. Och våga lyssna!

Det här vill Frida och Tilda lyfta speciellt från sitt föredrag.

Hej Henrik Svensson, Region Värmland!

Vilka insikter tar du främst med dig från årets seminarium?

– Att vi har talat om samma komplexa utmaningar under lång tid, och att vi behöver hitta nya former för att komma vidare.

Varför tycker du att det är viktigt att vara här?

– För att vi behöver arbeta tillsammans med välfärdens utmaningar.

Vad ska du främst lyfta vidare eller sprida i dina nätverk?

– Behovet av att inte fastna i gamla strukturer och arbetssätt.

Har du knutit några nya kontakter?

– Ja, men inte så många den här gången.

Hej Lars Christensen, Region Värmland!

Vilka insikter tar du främst med dig från årets seminarium?

– Att behovet för de här frågorna är minst lika relevanta som tidigare. Att de administrativa gränserna och ansvaren mellan kommun, region och stat utmanar oss men att vi måste klara av att hantera det för att möta dagens och framtidens utmaningar, allt för att höja utbildningsnivån och få alla ungar genom skolan, stärka folkhälsan för alla i Värmland och slutligen möta de behov som vi alla har i livets slutskede!

Varför tycker du att det är viktigt att vara här?

– För att det handlar om det offentliga grunduppdraget och hur vi tillsammans - kommun, region och stat - samordnar de gemensamma resurserna på bästa sätt för att möta de behov som vi har i Värmland.

Vad ska du främst lyfta vidare eller sprida i dina nätverk?

– Vikten av att fortsätta att hitta lösningar över geografiska, administrativa (juridiska, ekonomiska och organisatoriska) gränser.

Har du knutit några nya kontakter?

– Ja. I år var det relativt många nya personer på plats vilket ledde till uppfriskande och spännande samtal!